Fossilfrihet till varje pris?
Föregående sida: Palmolja och PFAD
Frågan om PFAD ska anses vara en restprodukt eller en samprodukt vid raffineringen av palmolja kan tyckas vara en strid om ord. Men den är avgörande för utvecklingen av marknaden för biodiesel.
Om PFAD klassas som en restprodukt tilldelas den betydligt lägre klimatpåverkan av de skäl vi diskuterat ovan, och den slipper krav på certifierat hållbar oljepalmsodling eftersom råvaran inte kan spåras. När reduktionsplikten införs skapas i så fall ett starkt incitament för drivmedelsbolagen att satsa på biodiesel gjord av PFAD, eftersom mindre volymer kommer att krävas för att uppfylla plikten, eftersom det är den billigaste råvaran, och eftersom den redan finns att köpa på världsmarknaden. Därmed faller behovet bort att investera i nya fabriker som kan tillverka biodiesel HVO av nya råvaror, till exempel svenska skogsrester.
För att undvika att marknaden snedvrids på detta sätt har regeringen föreslagit en förordning som medför att PFAD klassas om till samprodukt. Då skulle dess officiella klimatpåverkan plötsligt öka och hamna i nivå med palmoljans. Detta förslag måste bedömas tillsammans med förslaget om reduktionsplikt. Om reduktionsplikten införs blir behovet att klassa om PFAD akut.
Idag klassificerar Norge och Storbritannien PFAD som en bi- eller samprodukt snarare än som en rest. I Norges fall ändrades klassificeringen efter påtryckningar bland annat från miljöorganisationerna Zero och Regnskogfondet.
Det finns starka skäl att klassificera om PFAD från rest till samprodukt, även om vi bortser från klassificeringens effekter på den svenska biodrivmedelsmarknaden. I stort sett all PFAD som uppstår vid raffineringen av den råa palmoljan säljs vidare för att användas i till exempel tvål, ljus och djurfoder.
Priset är lägre än för palmolja, men inte mycket. Diagrammet nedan visar priskvoten i Malaysia mellan PFAD och raffinerad palmolja. Under år 2017 har denna priskvot legat över 0,9 med en topp på 0,97 i mars. PFAD bör därför betraktas som en värdefull handelsvara, precis som palmolja, precis som vilken annan vara som helst.
Det är intressant att notera trenden i diagrammet nedan att värdet på PFAD i förhållande till palmolja har stigit sedan millennieskiftet. Detta kan ha att göra med den ökande efterfrågan på PFAD som råvara till biodiesel. Det finns inget som hindrar att PFAD så småningom blir ännu mer värdefull än palmolja, om spelreglerna på biodrivmedelsmarknaden även fortsättningsvis gör PFAD mer attraktivt för producenterna än palmolja.
Källa: www.palmoilanalytics.com
Det är bland annat produktens värde som ska avgöra om den ska klassas som rest enligt regeringens förslag på förordning. Ett ämne ska klassas som rest endast om ”ämnets utfall i mängd och dess ekonomiska värde i förhållande till huvudprodukten är lågt i de fall ämnet har ett annat användningsområde än energiändamål”. I fallet PFAD är utfallet i mängd lågt i förhållande till huvudprodukten, men inte dess ekonomiska värde. Därmed är det heller ingen rest.
Flera aktörer i biodrivmedelsbranschen är oroliga för att en strängare definition av restprodukt enligt dessa riktlinjer skulle äventyra ställningen på marknaden för fler råvaror än PFAD, i synnerhet som definitionen på en restprodukt blir kvalitativ och öppen för tolkningar. Branschorganisationen Svebio för som alternativ fram möjligheten att rikta in sig specifikt på PFAD och likställa den med palmolja som en del i förslaget om bränslebyte och reduktionsplikt, både vad gäller hur klimatpåverkan beräknas och vad gäller krav på hållbar markanvändning. Klart är att reglerna kring PFAD måste skärpas på något vis om reduktionsplikten införs. Annars eldar man på en överhettad, osund palmoljebransch ytterligare. Man slår också undan benen för andra, mer hållbara råvaror från det svenska jord- och skogsbruket.
I ett vidare perspektiv kan man ifrågasätta om något ämne alls ska kunna kallas rest i en framtida cirkulär ekonomi där allt tas tillvara och därmed får ett värde. Ungefär som i gamla tider när varje liten del av ett slaktat djur kom till någon användning på bondgården. Hur som helst skapar EU:s direktiv där olika råvaror klassificeras olika och följer olika spelregler artificiella gränsdragningsproblem och orättvisor. Systemet borde avskaffas på sikt.
Nästa sida: Regnskogsskövling
