Klimatpåverkan från diesel gjord av palmoljeprodukter

Fossilfrihet till varje pris?

Föregående sida: Skogsskövlingens klimatpåverkan

Vissa orörda marker binder mycket kol och orsakar stora engångsutsläpp av koldioxid om de exploateras. Om man tillverkar biodrivmedel av grödor som odlats på sådan mark kan man tala om en återbetalningstid på den koldioxidskuld som uppkommer, som motsvarar den tid det tar för biodieseln som härstammar från platsen att spara in lika stora utsläpp från den fossila diesel den ersätter.

Återbetalningstiden på den koldioxid­skuld som uppstår då palmolja börjar produceras i tidigare regnskog har uppskattats till 86 år, medan återbetalningstiden bedömdes bli hela 423 år om oljepalms­plantagen anläggs på torvrik skogsmark i Sydostasien.

Sådana direkta markanvändningseffekter ska räknas in i de livscykelanalyser (well-to-wheels) som ligger till grund för bedömningen om ett biodrivmedel klarar EU:s hållbarhetskriterier. Därför kan ingen palmoljediesel som kommer från plantager i nyröjd skog i Sydostasien säljas inom EU.

I praktiken måste palmoljan som dieseln tillverkas av vara hållbarhetscertifierad enligt RSPO (Roundtable of Sustainable Palm Oil). Brister i certifieringssystemet gör att vi ändå inte kan vara helt säkra på att ökad efterfrågan på certifierad palmolja inte bidrar till regnskogsskövling. Därför kan klimatnyttan med diesel tillverkad av palmoljeprodukter just nu vara väsentligt lägre än för annan förnybar diesel. Det kan till och med vara motiverat att säga att den påverkar den klimatet ännu mer än fossil diesel, även om det är svårt att jämföra engångsutsläpp med kontinuerliga utsläpp.

Nästa sida: Skogsskydd

Klimatpåverkan från diesel gjord av palmoljeprodukter