Miljöbästa Bilar 2016

35 bilmodeller gör upp om titeln Miljöbästa Bil 2016. Redan år 2030 ska fordonsflottan vara fossiloberoende. Därför kräver Gröna Mobilister att alla bilar som kandiderar till Miljöbästa Bil 2016 ska kunna köras förnybart. Men tillgången till förnybar energi är begränsad. Därför kräver vi också att alla kandidater ska vara energieffektiva.

Vinnarna är nu utsedda! Läs allt om resultaten här. I samma pressmeddelande finner du också information om den oberoende juryn och dess arbete.

Den 1 februari 2016 presenteras vinnarna av tävlingen Miljöbästa Bil 2016 i tre klasser:

  • Bästa valet för privatbilisten med normal ekonomi
  • Bästa valet för företaget
  • Folkets val

En oberoende jury utser vinnarna i de två första klasserna, medan Folkets val utses genom en öppen omröstning i samarbete med Auto Motor & Sport.

Faktablad om alla 35 nominerade bilmodeller finns i rapporten Miljöbästa Bilar 2016.

Glöm inte att den miljöbästa bilisten inte alltid sitter i Miljöbästa bil! Läs Johanna Grants blogginlägg.

Urvalskriterier

Förnybarhet Bilen ska vara fossiloberoende. Med detta menas att den ska vara typgodkänd för att köras på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75 % består av förnybar råvara. Vi kallar ett drivmedel kommersiellt tillgängligt om det finns att tillgå på minst 25 publika påfyllnadsplatser i Sverige som är någorlunda geografiskt utspridda. I praktiken innebär detta att elbilar, laddhybrider, etanolbilar och gasbilar kan komma i fråga.

Energieffektivitet Energiförbrukningen hos en personbil med upp till 5 sittplatser ska vara högst 60 kWh/100 km. (Detta motsvarar en förbrukning per 100 km på cirka 6,8 l bensin, 9,4 l E85 och 4,3 kg metangas.) För fordon med fler än 5 sittplatser för vuxna och för fyrhjulsdrivna fordon sätts den övre gränsen till 75 kWh/100 km. 

Säkerhet 5 stjärnor enligt Euro NCAP (år 2009 eller senare), alternativt 5 stjärnor för passagerarsäkerhet och minst 2 stjärnor i fotgängarsäkerhet i äldre tester. Låsningsfria bromsar och antisladdsystem. Bilmodell som inte testats av Euro NCAP men som genom oberoende intyg har visats klara motsvarande krav godkänns. 

Leverans Ska kunna lämnas till kund senast under det första kvartalet 2016.

Om faktauppgifterna

Bilens klimatpåverkan och energieffektivitet beräknas utifrån data i Gröna Mobilisters dokument ”Drivmedelsfakta 2015”, som grundar sig på förhållanden på svenska drivmedelsmarknaden år 2014. (Se http://www.gronamobilister.se/rapporter.) Tekniska data gäller modellvarianten med lägst förbrukning. Om en viss modell finns både som (kombi)sedan och som kombi motsvarar detta oftast (kombi)sedan. Priset anges för den billigaste modellvarianten. Detta behöver inte alltid motsvara varianten med lägst förbrukning. 

Utsläpp ur avgasröret De koldioxidutsläpp som sker under körning, vid förbränning av drivmedlet. De certifierade utsläppen från det primära drivmedlet anges. För etanolbilar är det E85 och för gasbilar är det metan. För laddhybrider motsvarar det certifierade utsläppet den viktade bränsleförbrukningen (se nedan).

Utsläpp i livscykelperspektiv Den samlade påverkan av växthusgaser uttryckt i gram koldioxidekvivalenter per km under drivmedlets hela livscykel (well-to-wheel). 

Normal Bensin- och dieselbilar antas tanka svensk låginblandad bensin och diesel. Etanolbilar antas alltid tanka E85 och gasbilar antas tanka fordonsgas med sverigemedelvärdet av andelen biogas. Elen till elbilar antas komma från icke miljömärkt nordisk elmix. 

Lägsta Bilen antas tanka det ur klimatsynpunkt bästa drivmedlet på marknaden, avsett för bilen i fråga. För gasbilar är det biogas. För dieselbilar är det diesel med förhöjd andel biodiesel i form av HVO. Andelen HVO i sådan diesel varierar. Vi antar att den innehåller 25 vol-% HVO och 5 vol-% FAME. Elen till elbilar antas komma från miljömärkt el från sol, vind eller vatten. 

Högsta Bilen antas tanka det ur klimatsynpunkt sämsta drivmedlet på marknaden, avsett för bilen i fråga. Elen till elbilar antas komma från marginalel tillverkad i kolkondenskraftverk. 

Räckvidd Tankvolym dividerad med förbrukning vid blandad körning, beräknad utifrån energiinnehållet i drivmedlen på den svenska marknaden. Denna kan skilja sig något från certifieringsdrivmedlenas energiinnehåll, varur den officiella drivmedelsförbrukningen beräknas. Gasbilar förutsätts tanka fordonsgas med sverigemedelvärdet av andelen biogas. Dieselbilar förutsätts tanka diesel med sverigemedelvärdet av andelarna RME och HVO. För elbilar anges räckvidden enligt det obligatoriska testet vid den europeiska körcykeln, vilket vi markerar med förkortningen NEDC efter den angivna siffran. Om vi inte vet om en tillverkaruppgift avser denna certifierade siffra eller är en egen uppskattning, så får den angivna siffran ingen sådan markering.

Om faktauppgifterna för laddhybrider 

Det är inte självklart hur man ska ange klimatpåverkan och energiförbrukning för en laddhybrid, eftersom dessa mått beror på hur mycket föraren kör på el respektive på bränsle. 

När en laddhybrid certifieras genomförs två körcykler (NEDC). Den första cykeln körs med fulladdat batteri, den andra med urladdat batteri. För de flesta modeller går inget bränsle åt under den första körcykeln, och ingen el går åt under den andra körcykeln. I idealfallet får man alltså separata värden på utsläpp och förbrukning vid drift på el respektive på bränsle. 

Det certifierade koldioxidutsläppet anger ett viktat medelvärde av utsläppen ur avgasröret under den första och andra körcykeln: 

Certifierat utsläpp = ([utsläpp cykel 1] x [räckvidd el] + [utsläpp cykel 2] x 25) / [räckvidd el +25] (1) 

Här räknas räckvidden på el i km. Ju längre bilen kan gå på el, desto lägre blir det certifierade utsläppet, eftersom det knappt sker några utsläpp under cykel 1 då bilen går på el. 

Utsläpp i livscykelperspektiv Samma formel (1) används för viktning, men vi sätter in livscykelutsläpppen för el under cykel 1, och livscykelutsläppen för det aktuella bränslet under cykel 2. Normalvärde, lägsta och högsta värde räknas sedan ut på samma sätt som beskrivits ovan, beroende på vilken el och vilka bränslen som används. 

Energieffektivitet anges separat för el respektive bränsle. Vi använder elförbrukningen under cykel 1 respektive förbrukad bränsleenergi under cykel 2. 

Viktad energieffektivitet Formel (1) används åter, men istället för utsläppen under cykel 1 och 2 sätter vi in elförbrukningen under cykel 1 och den förbrukade bränsleenergin under cykel 2. 

Drivmedelsförbrukning anges separat för el respektive bränsle på samma sätt som energieffektiviteten. 

Viktad elförbrukning Formel (1) används åter, men istället för utsläppen under cykel 1 och 2 sätter vi in elförbrukningen under cykel 1 och elförbrukningen under cykel 2. Eftersom det knappt går åt någon el under cykel 2 blir detta värde lägre än elförbrukningen vid ren eldrift. 

Viktad bränsleförbrukning Formel (1) används åter, men istället för utsläppen under cykel 1 och 2 sätter vi in bränsleförbrukningen under cykel 1 och bränsleförbrukningen under cykel 2. Eftersom det knappt går åt något bränsle under cykel 1 blir detta värde lägre än bränsleförbrukningen då batteriet är tomt.

Om gruppering av modellvarianter 

Olika varianter av samma bilmodell presenteras oftast på samma sida. Detta gäller olika karosstyper (t ex sedan eller kombi), olika växellådor (manuell eller automat), olika motoralternativ, och olika utrustningsnivåer. Om inte annat anges gäller sifferuppgifterna den modellvariant som har lägst drivmedelsförbrukning. 

Den grupp modellvarianter som presenteras på samma sida deltar tillsammans som en enda kandidat till utmärkelsen Miljöbästa bil 2016. 

Undantaget från denna princip är att en fyrhjulsdriven modellvariant presenteras och tävlar separat från motsvarande tvåhjulsdrivna variant. Detta görs eftersom det finns en särskild efterfrågan på fyrhjulsdrivna fossiloberoende bilar i norra Sverige. Det finns inte många sådana bilmodeller, och de som finns förtjänar att lyftas fram separat.

Miljöbästa Bilar 2016