EU:s utvärdering av fordonsmärkningsdirektivet

Sverige bör dra lärdom av andra länder när vi utformar en egen miljö- och energi-deklaration av fordon. Här sammanfattar vi slutsatserna i en utvärdering av EU:s fordons-märkningsdirektiv 1999/94/EC. Riktlinjerna i detta direktiv följs till 80-90 procent i de flesta medlemsländer. I Sverige bedöms graden av efterlevnad än så länge vara lägre än 50 procent.

Den franska fordonsmärkningen har visat sig ha effekt när det gäller att få ned utsläppen från nya bilar. Den grafiska utformningen följer de europeiska energimärkningarna, med de absoluta kategorier A-G som rekommenderas i EU:s utvärdering.

År 2016 presenterade EU-kommissionen en utvärdering av direktiv 1999/94/EC, som styr konsumentinformation om personbilars bränsleekonomi och koldioxidutsläpp. Här listar vi några slutsatser.

Efterlevnaden av direktivets riktlinjer för konsumentupplysning är god (80 – 90 procent) i flertalet av EU:s medlemsländer. Sverige sticker ut i negativ bemärkelse, med en efterlevnad på mindre än 50 procent.

Av EU:s 28 medlemsländer använder sig 11 av en standardiserad fordonsmärkning av nya bilar som liknar de europeiska energimärkningarna, med sina färgade staplar från rött till grönt. Ytterligare tre medlemsländer använder sig av annan typ av färgkodning. I Sverige och övriga medlemsländer finns inget standardiserat format alls.

Den effektivaste informationskanalen är en standardiserad fordonsmärkning med samma typ av färgkodning som på den europeiska energimärkningen. Detta gäller i synnerhet om de sju kategorierna A-G används, och om den skala på energieffektivitet som de representerar är absolut snarare än relativ.

Det finns värdefulla synergier mellan fordonsmärkning och fordonsbeskattning, vilket visat sig bland annat i Frankrike, Storbritannien och Danmark. Det kan därför vara en god idé att anpassa kategorierna i en fordonsmärkning till kategorierna i en fordonsbeskattning av typ bonus-malus.

Det finns få kvantitativa belägg för fordonsmärkningens betydelse för att minska utsläppen från nya bilar. Ett undantag är Frankrike. En vetenskaplig studie kom fram till att den franska fordonsmärkningen i kombination med bonus-malus låg bakom 29 procent av utsläppsminskningen från nya bilar i Frankrike mellan åren 2003 och 2008. Enbart fordonsmärkningen tillskrevs 14 procent av denna utsläppsminskning.

Information på fordonsmärkningen om löpande kostnader (inklusive skatter) ökar dess effekt.

Direktivet bör utökas med riktlinjer för hur information ska kommuniceras om bilar som kan köras på alternativa drivmedel, till exempel el och biogas.

Det behövs tydligare riktlinjer för konsumentupplysning om energieffektivitet och utsläpp när tillverkarna marknadsför sina bilar i digitala kanaler och på webben.

Avsaknad av riktlinjer för information om utsläpp av luftföroreningar som kväveoxider och partiklar kan ha minskat direktivets effekt.

Direktivets effekt skulle öka om det även innefattade begagnade bilar.

De europeiska fordonstillverkarnas branschorganisation (The European Automobile Manufacturers’ Association, ACEA) rekommenderar att fordonsmärkningsdirektivet revideras när den nya testcykeln WLTP är helt införd, det vill säga när övergångsperioden från den tidigare testcykeln NEDC är till ända.

Läs mer