Förslag till miljödeklaration av bilar

Sverige har halkat efter andra länder när det gäller miljörelaterad konsumentupplysning om fordon. Men nu har regeringen lagt ett lagförslag om förbättrad information om bilars förbrukning och utsläpp. Energimyndigheten har fått ett bredare utredningsuppdrag. Här presenterar Gröna Bilister ett konkret förslag till miljödeklaration av bilar, avsett som inspiration.

 
Bakgrund

Redan år 1958 trädde Automobile Information Disclosure Act i kraft i USA. Lagen krävde att alla nya bilar skulle bära ett klistermärke på rutan med officiell information om bilen. Klistermärkena kom att kallas Monroney stickers efter lagens upphovsman, senator Mike Monroney. Numera innehåller de uppgifter om energiförbrukning och miljöpåverkan.

År 1999 antog EU sitt så kallade fordonsmärkningsdirektiv 1999/94/EG. Riktlinjerna är ganska vaga, vilket medfört att ambitionsnivån skiljer sig mycket åt mellan olika medlemsländer. Obligatorisk, standardiserad fordonsmärkning som liknar energimärkningarna på kylskåp och andra apparater finns i hälften av EU:s medlemsländer. Fordonsmärkningsdirektivet utvärderades år 2016. Efterlevnaden av dess riktlinjer bedömdes vara 80 – 90 procent i de flesta medlemsländer, men lägre än 50 procent i Sverige. Förbättringsförslag framfördes i artikeln CO2 labelling of passenger cars in Europe: Status, challenges, and future prospects (Energy Policy, vol. 95, sid. 324 – 335, 2016).

I Sverige finns inga rättsligt bindande krav för miljörelaterad konsumentupplysning om bilar. I stället har vi Konsumentverkets Allmänna råd om information om nya bilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp KOVFS 2010:3. Dess anvisningar är av typen bör i stället för ska. År 2013 utvärderade Trafikverket efterlevnaden av råden i 21 bilhallar i Mellansverige. Ingen bilhall följde dem till fullo. Bara tre följde mer än hälften av råden. I fyra av bilhallarna saknades en deklaration på eller vid de utställda bilarna helt och hållet. De allmänna råden uppdaterades år 2018 genom KOVFS 2018:3.

I den statliga utredningen Fossilfrihet på väg (den så kallade FFF-utredningen) föreslogs år 2013 en obligatorisk energimärkning av nya bilar av samma typ som EU:s energimärkningar på andra apparater, preciserad genom rättsligt bindande föreskrifter. Detta förslag verkade glömmas bort.

Våren 2019 inledde Gröna Bilister därför en kampanj för att äntligen få en vettig miljödeklaration av bilar till stånd, under parollen Vi Vill Veta. Redan samma sommar uttryckte en stor del av riksdagspartierna stöd för idén. En analys utlovades i december 2019 i regeringens klimatpolitiska handlingsplan, som togs fram i samarbete med Centern och Liberalerna (punkt 100).

En miljödeklaration värd namnet måste innehålla information om klimatpåverkan och råvaruanvändning under bilens hela livscykel, innefattande tillverkning, körning, skrotning och eventuell återvinning. Gröna Bilister antar ett sådant livscykelperspektiv i vår tävling Miljöbästa Bil 2021, och vi lyfte frågan ytterligare i vår rapport På väg mot transparens om biltillverkningens miljöpåverkan från juli 2021. Det finns ännu ingen standardiserad metod för livscykelanalys (LCA) av bilar, men EU arbetar med frågan, och förhoppningsvis blir det inom några år möjligt att inkludera jämförbara LCA-data i en miljödeklaration av bilar.

Regeringen skickade i juni 2021 ut ett förslag på remiss om förbättrad konsumentupplysning om bilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Detta förslag innehåller inga krav på redovisning av utsläpp i livscykelperspektiv. I sitt regleringsbrev för 2021 gav dock regeringen Energimyndigheten ett bredare uppdrag att ta fram förslag på vägledning för konsumenter som även tar hänsyn till fordonets hela livscykel. Även luftföroreningar ska beaktas. Vägledningen ska finnas både vid försäljning och marknadsföring. Utredningen ska ta fram konkreta författningsförslag, och den ska vara klar senast 30 december 2021.

Ray LaHood, USA:s dåvarande transportminister, och Lisa Jackson, dåvarande chef för miljövårdsmyndigheten EPA, inspekterar år 2011 den senaste versionen av USA:s miljödeklarationer. Bildkälla: New York Times

Förväntade effekter

Kommer miljödeklaration av bilar att snabba på omställningen till hållbar bilism? Det är svårt att avgöra empiriskt, eftersom vi inte kan jämföra två parallella verkligheter under en följd av år, en med och en utan miljödeklaration. EU:s utvärdering av fordonsmärkningsdirektivet gav värdefulla insikter kring troliga effekter och kring hur en optimal miljödeklaration bör utformas. EU bedömer också att energimärkningarna på apparater bidrar till betydande energieffektivisering och innovationer. (Läs mer om detta på vår webbsida om förväntade effekter av miljödeklaration av drivmedel.)

Den franska fordonsmärkningen är ambitiös. I en vetenskaplig studie uppskattades att denna märkning, i kombination med bonus-malus beskattning, låg bakom 29 procent av utsläppsminskningen från nya bilar i Frankrike mellan åren 2003 och 2008. Enbart fordonsmärkningen tillskrevs 14 procent av denna utsläppsminskning.

I ett bredare perspektiv bidrar konsumentupplysning till större medvetenhet om våra transporters miljöpåverkan. Detta kan sätta press på beslutsfattarna att minimera denna miljöpåverkan, till exempel genom att fasa ut bilar som endast är godkända för drivmedel som till stor del är fossila – och till slut förbjuda användningen av alla fossila drivmedel. Gröna Bilister vill inte ställa det personliga ansvaret mot det politiska. Det ena underlättar det andra.

 

Problem och möjligheter med livscykelperspektiv

Gröna Bilisters grundinställning är att de data som anges på en miljödeklaration av bilar ska gå att hänföra till själva bilens egenskaper, eller till ett väldefinierat val föraren av just denna bil kan göra.

Därmed avstår vi från att föreslå att klimatpåverkan per körd kilometer (g CO2e/km) anges på etiketten, där hänsyn tas till drivmedlets hela livscykel well-to-wheels (WTW). För en bil som kan köras på flera typer avdrivmedel beror ett sådant mått på vilket drivmedel föraren väljer (till exempel etanol E85 eller bensin). Men det beror också på ursprunget hos det valda drivmedlet. Olika leverantörer erbjuder till exempel etanol gjorda av olika råvaror, och därmed med olika klimatpåverkan. Etanolens klimatpåverkan hos en och samma leverantör kan också variera från en tid till annan. Ett mått på bilens klimatpåverkan per körd sträcka blir därmed illa definierat, och en sådan siffra kan inte på ett objektivt och entydigt sätt tillskrivas en viss bil.

En annan sida av problemet är att ett sådant mått blandar ihop data av olika art och kvalitet, vilket alltid försvårar tolkning och riskerar att minska trovärdigheten. Klimatpåverkan per körd sträcka WTW är produkten av bilens energiförbrukning per körd sträcka (kWh/km) och drivmedlets klimatpåverkan WTW per energienhet (g CO2e/kWh). Bilens energiförbrukning mäts enligt en väldefinierad procedur (WLTP) i laboratoriemiljö, medan drivmedlets klimatpåverkan beräknas med hjälp av översiktliga data enligt en teoretisk modell för livscykelanalys WTW, som bland annat är beroende av valet av systemavgränsning.

Ändå är det så klart värdefullt i många sammanhang att uppskatta klimatpåverkan WTW per körd sträcka, till exempel i forskning och som underlag för policybeslut. Att skaffa sig en uppfattning om storleksordningar och ungefärliga relationer mellan biltyper kan ge en vink om vilka drivlinor, drivmedel och råvaror som är värda att satsa på i omställningen till hållbar biltrafik.

Däremot bedömer vi att det är mindre lyckat för statsmakten att stämpla en bil med ett numeriskt mått av detta slag. Det kan ge en falsk känsla av exakthet. En möjlighet vore att deklarera bilens klimatpåverkan WTW per körd sträcka som ett intervall av möjliga värden, men även detta intervalls exakta gränser blir svåra att slå fast.

Faran med att i en officiell miljödeklaration placera in alla nya bilar på samma skala för klimatpåverkan WTW per körd sträcka ligger främst i att det kan förleda konsumenten att tro att en given bil A av en viss typ är objektivt sett bättre för klimatet än en given bil B av annan typ, trots att detta inte alls är säkert. Om ursprunget hos de drivmedel som används i Sverige förändras med tiden kan detta innebära att nästa årsmodell av bilen A tilldelas en ny klimatpåverkan och plötsligt anses vara sämre för klimatet än B, trots att själva bilarna inte förändrats.

Ändå inser vi, som sagt, att bilens klimatpåverkan WTW är ett mycket relevant mått. Det bör därför lyftas fram på något vis. För att inte förleda konsumenten till tveksamma jämförelser mellan olika bilmodeller föreslår vi att klimatnyttan WTW vid drivmedelsbyte hos en given bilmodell som kan köras på ett fossilt och ett alternativt drivmedel anges på etiketten (se beskrivning nedan). Vi föreslår också att en ungefärlig klimatnytta WTW med att köra en elbil eller bränslecellsbil jämfört med motsvarande bensin- eller dieselbil beskrivs. Här måste språkbruket vara avsiktligt vagt för att undvika en exakthet som saknar täckning.

Som komplement till dessa uppskattningar av klimatnytta WTW som vi föreslår på miljödeklarationen anges redan ett klimatindex för alla bilmodeller på konsumentverkets sajt www.bilsvar.se. Det rankar klimatpåverkan WTW hos en enskild bil i relation till alla bilar på marknaden. En hänvisning dit bör finnas på etiketten.

Med hjälp av den klimatpåverkan WTW per energienhet drivmedel som redovisas på den separata miljödeklaration av drivmedel som snart blir obligatorisk kan bilisten också själv uppskatta sin klimatpåverkan per körd sträcka WTW utifrån energiförbrukningen per km som anges i miljödeklarationen av hennes bil. Vi föreslår att en hänvisning dit görs på denna miljödeklaration av bilar.

För att ge en helhetsbild av bilens klimatpåverkan under hela dess livscykel måste vi också ta hänsyn till dess tillverkning och skrotning. Här föreligger inte samma problem med tvetydighet som för klimatpåverkan WTW hos de drivmedel som används under bilens livstid: tillverkningen och skrotningen är en process vars klimatpåverkan är väldefinierad i princip, och därför kan tillskrivas en viss bil. Problemet här är att det ännu inte finns någon officiell och standardiserad metod att beräkna denna klimatpåverkan. Det finns dock hopp om att EU ska anta sådana beräkningsregler inom kort. Se nedan för vidare diskussion.

Idéskiss till miljödeklaration av bilar

Här följer en beskrivning av den miljödeklaration av nya bilar som Gröna Bilister föreslår som inspiration. Som exempel visar vi miljödeklarationer för åtta bilmodeller med varsin typ av drivlina eller varsin uppsättning möjliga drivmedel. Vi resonerar kring innehållet i de sju informationsfält vi delat upp den föreslagna etiketten i.

Etiketten är tänkt att klistras i en sido- eller framruta på alla nya bilar som ställs ut i bilhallar, och ska också finnas längst fram i instruktionsböckerna till alla nya bilar som säljs i Sverige.

En kortform av etiketten ska också visas i all marknadsföring av bilmodellen i fråga, såväl i tryckt som digital reklam, samt i reklamfilmer i TV, på sociala medier och på bio. Idéskisser till sådana minietiketter för de åtta bilmodeller vi använder som exempel visas längst ned på denna sida.

Men miljödeklarationen ska inte bara bestå av etiketter. Både på den större och mindre etiketten ges en länk via QR-kod och webbadress till en databas med mer kompletta data om bilen, till exempel om ekonomi, utrymmen och säkerhet. Denna databas nås lämpligen på Konsumentverkets befintliga sajt www.bilsvar.se, där fyllig konsumentupplysning om alla bilar på den svenska marknaden ges redan idag.

De data som visas på etiketter och i den webbaserade databasen måste i största möjliga mån vara officiella, det vill säga hämtas direkt ur intygen till bilmodellens typgodkännande. Lämpligen åläggs generalagenterna att själva att lägga in dessa data i databasen. En sådan ordning där producenten för in data i en offentligt tillgänglig databas med produktinformationsblad finns redan för de europeiska energimärkningarna, enligt förordning (EU)2017/1369. (Denna förordning gäller formellt inte transportmedel för personer eller varor, men bör ändå användas som inspiration för en svensk miljödeklaration av bilar.)

En fyllig publik databas med officiella fordonsdata med miljöfokus finns i USA på sajten www.fueleconomy.gov, som hanteras av DOE och EPA, deras motsvarigheter till Energimyndigheten och Naturvårdsverket. En sådan databas finns också i Frankrike på sajten carlabelling.ademe.fr, som administreras av den statliga omställningsbyrån ADEME.

De fordonsdata som idag redovisas på svenska sajter som www.bilsvar.se och liknande sajter med miljöfokus som www.miljofordon.se är tyvärr inte officiella, utan samlas ihop från sekundärkällor av företag som sedan säljer dem vidare. De är ofta ofullständiga och de innehåller många felaktigheter, vilket förtar en del av sajternas värde, och minskar möjligheten att jämföra bilmodeller på ett rättvist sätt. Gröna Bilister vill inte döma någon för detta; vi vet av egen erfarenhet hur svårt det är att samla korrekt och fullständig information till vår årliga rapport Miljöbästa Bilar. Ofta vet inte ens generalagenterna själva besked. Sakernas tillstånd i Sverige är ett systemfel som måste rättas till.

Fält 1: Namn och länk till vidareläsning

Titeln på miljödeklarationen av bilar kan med fördelvara Miljöinformation, i likhet med titeln på den nära besläktade miljödeklarationen av drivmedel. Biltypen som miljödeklarationen gäller bör specificeras så noggrant som möjligt. Med andra ord bör olika varianter av samma bilmodell tilldelas olika miljödeklarationer. Antalet varianter är dock ofta så stort att angivna utsläpps- och förbrukningsdata måste anges som ett intervall på en och samma deklaration. Tillverkningsåret måste anges eftersom specifikationerna ofta förändras på nya årsmodeller.

Tydliga hänvisningar med QR-kod och webbadress ges till den mer fullständiga deklaration av bilen som erbjuds på Konsumentverkets sajt www.bilsvar.se, enligt diskussionen ovan.

Fält 2: Drivmedel

Väl synligt på etiketten bör den typ av drivlina eller det godkända drivmedel som är mest intressant ur miljösynpunkt anges. I våra idéskisser visas denna information i vänster nederkant av detta fält. I de åtta etiketterna vi visar som exempel finns en bil av varje typ som är aktuell på den svenska marknaden.

Alla bilar som är avsedda eller godkända för ett alternativt drivmedel bör tilldelas en symbol på etiketten som ger positiva associationer. Bilar som endast är godkända för bensin eller diesel bör tilldelas en symbolmed negativa associationer. Den dag reduktionsplikten gör att bensin eller diesel till största delen blir förnybar blir denna symboliska uppdelning i bra och dåligt inte längre berättigad, och får tas bort. Detta symbolspråk kan ses som ett slags nudging.

Vi förespråkar dessutom en kvalitativ uppdelning mellan olika slags bilar avsedda för alternativa drivmedel. En sådan uppdelning kan sägas motsvara ett försök till rangordning av dessa biltyper, även om det inte går att säga på ett kvantitativt entydigt sätt att den ena biltypen är miljömässigt bättre än den andra, till exempel vad gäller klimatpåverkan WTW. (Se diskussionen om detta ovan.) I våra idéskisser kastar vi fram följande uppdelning som en möjlighet.

  1. Miljöbilar eller klimatbonusbilar tilldelas ett grönt blad med texten Miljöbil. Denna symbol kan i dagsläget tilldelas elbilar, laddhybrider, fordonsgasbilar och bränslecellsbilar.
  2. Laddhybrider som inte definieras som miljöbilar eftersom de drar för mycket bränsle eller har för kort räckvidd på el tilldelas samma gröna blad, men utan text.
  3. Övriga fossil oberoende bilar tilldelas en grön bränsledroppe med svart kontur. Det handlar i praktiken om etanolbilar och de dieselbilar som kan köras på förnybar diesel HVO/XTL.
  4. Bilar som endast är godkända för konventionell bensin eller diesel tilldelas en svart oljedroppe.

I enlighet med direktiv 2014/94/EU finns numera en uppsättning symboler i tanklocket eller vid laddkontakten på alla nya bilar, som preciserar alla drivmedel som är möjliga att tanka eller ladda. De ska gå att matcha mot en motsvarande symbol på munstycket för drivmedlets påfyllnadsanordning. Dessa symboler anges också på miljödeklarationens etikett. Symbolerna bör förklaras på www.bilsvar.se.

Fält 3: Avgasutsläpp

Här anges de utsläpp ur avgasröret som är mest väsentliga för miljö och hälsa.

EU:s fordonsmärkningsdirektiv (1999/94/EG) föreskriver att det officiella koldioxidutsläppet ur avgasröret ska anges som konsumentupplysning. Vi för därför in det måttet i detta fält. Det går dock att ifrågasätta dess relevans. Detta koldioxidutsläpp har ingen direkt relation till bilkörningens klimatpåverkan, eftersom denna bestäms av drivmedlets utsläpp i livscykelperspektiv WTW.

Koldioxidutsläppets främsta värde är att det ger en ungefärlig bild av energieffektiviteten hos bilar med förbränningsmotor, eftersom utsläppet per energienhet bränsle är ungefär detsamma hos flera bränsletyper. (Dock är koldioxidutsläppet per energienhet metan i fordonsgashela 25 procent lägre än utsläppen per energienhet bensin.) Vi förespråkar dock att fokusera på det mest relevanta och lyfta fram den faktiska energiförbrukningen snarare än koldioxidutsläppet i fält 5 (se nedan).

Vid testningen i samband med certifieringen av nya bilmodeller mäts utsläppen av kväveoxider (NOx), partikelmassa (PM), partikelantal (PN), olika slags kolväten (HC) och kolmonoxid (CO). Gröna Bilister föreslår att utsläppen av kväveoxider och partiklar anges numeriskt på etiketten, eftersom dessa utsläpp bidrar mest till hälsovådlig luft, främst i stadsmiljö. Faran med ultrafina partiklar med liten massa lyfts alltmer i forskning och debatt. Därför finns ett värde i att ange partikelutsläppen både i form av utsläppt partikelmassa per körd sträcka och i form av antalet utsläppta partiklar. Övriga utsläpp kan anges på www.bilsvar.se.

En samlad bild av emissionerna ges i bilens utsläppsklassenligt Euro-standard. Denna bör också anges på etiketten. De flesta bilar av samma typ och årsmodell tillhör samma utsläppsklass, men informationen kan ändå vara värdefull för att på ett enkelt sätt jämföra utsläppen från bilar av olika årsmodell. Utsläppsklasserna bör förklaras i detalj på www.bilsvar.se.

Gröna Bilister föreslår att de olika typerna av emissioner också visas grafiskt som grå staplar vars längd sätts i relation tillmotsvarande övre gränsvärden enligt bilens utsläppsklass.

Fält 4

För att vara någorlunda rättvisande måste en miljödeklaration av bilar ge information om klimatpåverkan, miljöpåverkan och resursanvändning vid tillverkning och skrotning. Detta är särskilt viktigt för elbilar, där batteritillverkningen fortfarande är en stor utsläppspost. Ett sådant system för livscykelanalys (LCA) kräver dock att alla råvaror går att spåra, och att en standardiserad metod för LCA av fordon beslutas av EU, så att olika bilmodeller kan jämföras på ett rättvis sätt. Där är vi ännu inte, vilket gör att detta fält måste lämnas tomt tills vidare.

EU har dock en batteriförordning på gång. Obligatorisk rapportering av klimatpåverkan vid batteritillverkningen föreslås, liksom rapporteringskrav för andelen återvunnet material som använts. På längre sikt föreslås prestandaklasser för klimatpåverkan, med en långsiktig avsikt att införa maximalt tillåtna nivåer på koldioxidavtrycket. I förordning (EU) 2019/631 lovar också EU-kommissionen att senast år 2023 har utvärderat möjligheten till en standardiserad metod för LCA av personbilar och lätta nyttofordon. Läs mer om vad som är på gång och om bilföretagens inställning i Gröna Bilisters rapport På väg mot transparens om biltillverkningens miljöpåverkan?

När data finns tillgängliga föreslår Gröna Bilister att klimatpåverkan vid tillverkning och skrotning av bilen ska anges på etiketten, liksom klimatpåverkan vid tillverkningen av batteriet till laddbara fordon. Graden av återvinning av sådana batterier bör också anges. Alla tillgängliga LCA-data inklusive råvarornas ursprung bör anges på www.bilsvar.se.

 

Fält 5: Energieffektivitet

Den statliga utredningen Fossilfrihet på väg (FFF-utredningen) föreslog en energimärkning efter bilens faktiska energiförbrukning per körd sträcka snarare än efter koldioxidutsläppet ur avgasröret. På så vis kan mer eller mindre energieffektiva elbilar skiljas åt. Om märkningen i stället utgår från koldioxidutsläpp hamnar alla elbilar i den bästa energiklassen, eftersom utsläppen ur det obefintliga avgasröret är noll.

Gröna Bilister föreslår att energiklass A motsvarar 0 – 15 kWh/km, energiklass B 15 – 30 kWh/km, och så vidare. Det ger en god spridning i klassificering av befintliga bilar på den svenska marknaden. Få elbilar hamnar idag i energiklass A, men det faktum att den förhållandevis stora Tesla Model 3 gör det visar att det är fullt möjligt att placera sin elbil där. Den föreslagna klassificeringen kan därmed utgöra ett incitament för att energieffektivisera elbilar.

Energiförbrukningen är inget angivet mätvärde i bilens typgodkännandeintyg, förutom för elbilar. Det bör beräknas som den angivna certifierade förbrukningen (Antal mängdenheter drivmedel/100 km) av de referensdrivmedel som används i testcykeln WLTP multiplicerat med energiinnehållet (kWh/mängdenhet drivmedel) i dessa referensdrivmedel.

Enligt förordning (EU) 2017/1151 är detta fossil bensin med 9 –10 volymprocent etanol (E10) för bensinbilar, fossil diesel med 6 – 7 volymprocent biodiesel FAME (B7) för dieselbilar, och etanol med 15 – 17 volymprocent fossil bensin (E85) för etanolbilar. För fordonsgasbilar används antingen referensgas G20 med 99 – 100 procent metan, eller gas G20 med 84 – 88 procent metan och resten kvävgas. Så vitt Gröna Bilister känner till används G20 vid testningen av de gasbilar som säljs i Sverige. För dieselbilar godkända för förnybar syntetisk diesel HVO/XTL används traditionell diesel B7 vid certifieringen, precis som för andra dieselbilar.

För laddhybrider föreslår Gröna Bilister att en energiklass anges vid körning på el, och en annan vid körning på bränsle.

Fält 6: Förbrukning och räckvidd

Här anges förbrukning och räckvidd för det eller de drivmedel som bilen är godkänd för. Uppgifter som hör till de primära drivmedel som bilen är certifierad för anges först, och sedan uppgifter om andra godkända drivmedel, som förnybar diesel HVO/XTL. Förbrukningen av certifieringsdrivmedel anges både som mängd drivmedel per 100 km och energiförbrukning per 100 km. (För el är så klart endast energiförbrukningen aktuell.) Den senare uppgiften preciserar i siffror den energiklass som bilen tilldelas i fält 3.

Förbrukningen av ett certifieringsdrivmedel hämtas i typgodkännandeintyget eller beräknas enligt beskrivningen av fält 3 ovan. Förbrukningen av ett godkänt drivmedel som bilen inte är certifierad för beräknas utifrån det relativa energiinnehållet per mängdenhet hos detta drivmedel jämfört med certifieringsdrivmedlet.

För laddhybrider anges de separata certifierade förbrukningsvärdena för körning på el respektive bränsle i stället för de viktade förbrukningsvärden som idag oftast syns i marknadsföring och fordonsdatabaser. De viktade värdena är svåra att tolka och ger oftast en överdrivet optimistisk bild av laddhybridens förbrukning. Gröna Bilister har argumenterat för behovet att redovisa de separata förbrukningsvärdena i bloggposten Vägra att köpa laddhybriden i säcken. Det är värt att notera att i de föredömliga amerikanska miljödeklarationerna är det just de separata förbrukningsvärdena som anges. De viktade förbrukningsvärdena kan redovisas som komplement på www.bilsvar.se.

Om bilen är godkänd för två olika drivmedel A och B och dessa lagras i separata depåer (tank eller batteri) visas ett vertikalt streck mellan de uppgifter som rör dessa två drivmedel. Detta streck skär i så fall också den stiliserade vägsträcka som symboliserar bilens räckvidd i två delar. De två angivna räckvidderna ska då läsas som att bilen kan köra stäcka X på drivmedel A plus sträcka Y på drivmedel B.

Bilen kan å andra sidan vara godkänd för två drivmedel som lagras i samma tank. Det gäller etanol E85 och bensin, eller diesel och HVO/XTL. Då visas inget vertikalt streck enligt ovan. De två angivna räckvidderna ska i detta fall läsas som att bilen kan köra stäcka X på drivmedel A eller sträcka Y på drivmedel B.

Räckvidden på el hos en laddbar bil är en officiell uppgift som finns i intyget till typgodkännandet. Räckvidden hos en bil medförbränningsmotor eller bränsleceller beräknas som tankstorleken dividerat med förbrukningen.

Fält 7: Finstilt information

Det bör noteras på etiketten att utsläpp och förbrukning beror på körstil.

För laddbara bilar kan en kommentar ges om deras totala klimatpåverkan under bilens hela livscykel (tillverkning-körning-återvinning), och denna kan sättas i relation till motsvarande klimatpåverkan hos en bil med förbränningsmotor som körs på bensin eller diesel. Forskningen är så pass entydig att Gröna Bilister anser att ett påstående kan göras att denna klimatpåverkan blir lägre för den laddbara bilen, om den laddas med el i Sverige. Däremot är det svårt att komma med mer precisa numeriska påståenden, av ungefär samma skäl som diskuterades ovan i samband med frågan hur bilens klimatpåverkan WTW bäst kan föras in i miljödeklarationen.

En kommentar bör föras in om att bilkörningens klimatpåverkan beror på drivmedlets ursprung, och att mer information om detta finns på den separata miljöinformationen om drivmedel. Här ges lämpligen en länk till Energimyndighetens webbplats där mer information går att finna i detta ämne.

Kortfattad miljödeklaration för marknadsföring

Nedan visas ett förslag till kortform av miljödeklarationen av de åtta bilmodeller vi använt som exempel. Om ett reklaminslag gäller en bredare palett av varianter av en viss modell får data anges som intervall.

 

Till och med i oljeemiratet Dubai energideklareras bilarna, men ännu inte i Sverige. Det är hög tid! Foto: Jesper Johansson/Gröna Bilister

 

Förslag till miljödeklaration av bilar