Klungan har spruckit upp i kommunernas cykellopp

Skillnaderna är stora mellan kommunerna när det gäller hur mycket cykelväg invånarna erbjuds och hur nöjda de är med sina gång- och cykelvägar. Överlägset nöjdast är invånarna i Oxelösund. Det visar Gröna Bilisters kommunala 2030-indikatorer. Att anlägga riktigt mycket cykelväg gör alltid invånarna nöjda, men kommunerna kan också skapa förnöjsamhet genom att satsa på kvalitet snarare än kvantitet.

I sin strategi för levande städer har regeringens satt upp målet att den andel av vår färdsträcka som sker med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka från ungefär 20 procent idag till 25 procent år 2025. Vi har knappt närmat oss målet alls de senaste tio åren.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora när det gäller vilka fysiska förutsättningar de ger sina invånare att välja cykeln istället för bilen. Ska vi ha en chans att nå regeringens mål måste kommunerna som halkat efter i detta cykellopp få upp farten.

Medborgarnöjdhet

Varje vår och höst ges Sveriges kommuner möjlighet att beställa SCB:s medborgarundersökning, där kommuninvånarna får betygsätta sina gång- och cykelvägar på en skala mellan ett och tio. Gröna Bilister redovisar resultatet bland sina kommunala 2030-indikatorer.

Medelbetyget för alla kommuner år 2017 var 6,2. Tyvärr kan man inte se någon tydlig trend att svenskarna blir mer och mer nöjda med sina gång- och cykelvägar. År 2012 var medelbetyget 6,1.

Oxelösunds invånare är överlägset nöjdast. De gav sina gång-och cykelvägar betyget 8,8 vid den senaste undersökningen. På andra plats följer Höganäs, Lidingö och Västerås med betyget 7,9. Mest missnöjda är invånarna i Åre kommun. De gav endast sina gång- och cykelvägar betyget 2,6.

Olika typer av kommuner har olika förutsättningar. Därför redovisar Gröna Bilister också resultaten sorterade efter SKR:s kommungruppsindelning och efter län i en separat excelfil. Men skillnaderna är stora även mellan likartade kommuner. Bland de större städerna (kommungrupp B3) får Västerås betyget 7,9 medan närbelägna Södertälje endast får betyget 5,6. Bland de mindre städerna (kommungrupp C6) får Kalmar betyget 7,4 medan Örnsköldsvik får betyget 4,6. Bland landsbygds-kommunerna är Arvidsjaur bäst med betyget 7,0 medan grannkommunen Sorsele endast får betyget 3,1.

Fördomen att inga landsbygdskommuner i Norrland bryr sig om cykling kommer på skam. Den bästa landsbygdskommunen när det gäller medborgarnöjdhet ligger i Norrbotten. Arvidsjaurborna är mer nöjda med sina gång- och cykelvägar än vad Göteborgarna är.

En nöjd invånare i kommunen med allra nöjdast invånare

Cykelväglängd

En mer objektiv indikator på förutsättningarna för cyklism är antalet meter cykelväg per kommuninvånare. Gröna Bilister hämtar dessa uppgifter från Nationella vägdatabasen (NVDB).

I riket som helhet fanns 2,3 meter cykelväg per capita den siste december 2017. Här syns en tydligare positiv trend än när det gäller medborgarnöjdheten. Tre år tidigare fanns nämligen endast 2,0 meter cykelväg per capita.

Invånarna i Forshaga och Bromölla har 6,3 meter cykelväg per person att rulla på. De ligger därmed i topp i landet. Invånarna i Lindesberg har däremot ynka åtta centimeter cykelväg per person att röra sig på.

Vi måste dock vara försiktiga i tolkningen av dessa uppgifter. Sedan några år är alla kommuner skyldiga att rapportera längden på kommunens egna cykelvägar till NVDB, men riktigt alla har ännu inte gjort det. I databasen anges också längd statlig och enskild cykelväg uppdelad per kommun. Gröna Bilister fokuserar enbart på de kommuner som rapporterat längden av sina egna kommunala cykelvägar. Vi anger då cykelväglängden per capita som summan av längden kommunal, statlig och enskild cykelväg dividerat med antalet kommuninvånare. Det kan fortfarande finnas problem med rutiner och avgränsningar i kommunernas rapportering av sina cykelvägar. Ett tecken på detta är att längden rapporterad cykelväg ibland ser ut att öka onaturligt mycket från ett år till nästa.

Ett annat skäl till de stora skillnaderna mellan kommunerna är så klart skillnader i befolkningsstruktur och transportmönster. I en tätbefolkad kommun krävs färre meter cykelväg per invånare för att få ett välfungerande cykelvägnät än i en glest befolkad kommun. Liksom i när det gäller medborgarnöjdhet finns dock stora skillnader även mellan likartade kommuner, vilket framgår tydligt i excelfilen där kommunerna är sorterade efter kommungrupp. Bland de större städerna (kommungrupp B3) har Helsingborg 3,7 meter cykelväg per capita, medan Uppsala endast har 1,2 meter. Bland de mindre städerna (kommungrupp C6) har Ystad 4,7 meter cykelväg per capita, medan Katrineholm stannar på fyra decimeter.

De framstående kommunerna Helsingborg och Ystad ligger i Skåne, men dataunderlaget ger inget generellt stöd för slutsatsen att kommuner i söder är bättre på att bygga cykelvägar än kommuner i norr. Till exempel ligger Umeå och Östersund bra till med 2,7 och 2,5 meter cykelväg per capita. I Boden finns hela 4,0 meter cykelväg per kommuninvånare.

Slutsatser

På riksplanet ser det ut som om arbetet med att främja gång och cykel går trögt. Andelen färdsträcka med gång, cykel eller kollektivtrafik står och stampar. Enligt nationella resvaneundersökningen minskar färdsträckan med gång eller cykel vid arbetsresor, tjänsteresor och skolresor. En ljusglimt är dock att antalet meter cykelväg per capita ökar successivt.

Det finns dock stora skillnader mellan likartade kommuner både vad gäller hur nöjda invånarna är med sina gång- och cykelvägar och hur mycket cykelväg de erbjuder sina invånare. Dessa skillnader inger hopp. Om alla kommuner satsade lika mycket på cyklism som de bästa kommunerna av samma slag skulle det ge ett rejält avtryck i den nationella statistiken.

Det går inte att se något signifikant linjärt samband mellan hur mycket cykelväg per capita som finns i kommunen och hur nöjda invånarna är med sina gång- och cykelvägar. Detta visar att kvalitet och kvantitet är olika saker – minst lika viktigt som att maximera antalet meter cykelväg är att skapa tydligt markerade och gena cykelvägar som är separerade från motortrafiken. Det gäller också att röja dem från snö och att underhålla vägbeläggningen.

Däremot är det tydligt att de kommuner som har allra mest cykelväg per capita också har nöjda invånare. Att bygga riktigt många cykelvägar verkar alltså vara ett tillräckligt men inte ett nödvändigt villkor för att göra sina invånare nöjda, och därmed öka chansen att de tar cykeln istället för bilen. Bland de tio kommuner som har allra mest cykelväg per capita är invånarna mer nöjda än medianen i alla kommuner där en medborgarundersökning genomförts. Bland de tjugo kommuner som har längst sträcka cykelväg per capita är invånarna mer nöjda än medianen i alla kommuner utom en där en medborgarundersökning genomförts.

Föredömen

För att de kommuner som halkat efter i cykelloppet ska hinna ifatt de bästa gäller det att de inte släpper dem ur sikte och lär sig av deras teknik. Gröna Bilister har frågat kommuner som ligger i topp i våra rankinglistor om hur de arbetar för att främja cyklismen. Vi kommer att publicera deras svar på denna sida allteftersom de kommer in.

Här kan du läsa mer om Arvidsjaurs framstående arbete: Arvidsjaur i topp när det gäller att satsa på gång- och cykelvägar.

Här kan du läsa mer om Västerås framstående arbete: Cykelstaden Västerås lever upp till sitt namn – och hela Västmanland trampar på

Topplistor

Översiktliga kommunala topplistor visas nedan. Fullständiga rankinglistor återfinns i denna excelfil. Där finns också kompletta rankinglistor sorterade efter kommungrupp och län.

Läs mer

En excelfil där kommunerna rankas efter längd cykelväglängd per capita och medborgarnöjdhet. Separata rankinglistor sorterade efter kommungrupp och län erbjuds också.

Gröna Bilisters kommunala 2030-indikator som visar förutsättningar för gång och cykel

Alla kommunala 2030-indikatorer

Gröna Bilisters nya guide Mobilisten – goda idéer för moderna bilister

Cykelfrämjandets kommunvelometer

Vinjettfoto: Visit Värmland/Per Eriksson

Denna granskning är ett led i Gröna Bilisters projekt Gröna kommuner på väg, som stöds ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer