Några korta frågor till Alfred Andersson

Alfred Andersson är doktorand på Lunds Tekniska Högskola och forskar om beteendepåverkan för hållbart resande. Han är en av talarna på Gröna Bilisters konferens Mobilitet & Beteende 2018 i Eskilstuna den 22 mars.

Vilka problem ser du med dagens resande och hur ser framtidens hållbara resande ut enligt din mening?

– Dagens resande (eller transportsystem snarare) är problematiskt på många sätt – dels är det ekonomiskt ineffektivt och socialt ohållbart, dels ger det upphov till miljö- och klimatskadliga utsläpp som behöver minska till noll för att omställningen till fossilfrihet ska bli verklighet. Utmaningen med att ställa om transportsektorn är svår eftersom den under så lång tid, nästan ohämmat, fått växa fram genom bilnormen som i sin tur gett upphov till utglesade samhällen och ett starkt beroende av fossila bränslen. I framtiden hoppas jag att vi erbjuds ett rikare mobilitetsutbud än idag, där tillgängligheten till bra kollektivtrafik och gång/cykelvänliga miljöer är självklar och att systemet är jämställt mellan kvinnor och män, jämlikt mellan stad och landsbygd samt ryms inom våra planetära gränser.

I stora drag, hur kan man få fler att få upp ögonen för andra transportsätt än bil? Handlar det bara om att välja bort bilen?

– Detta är den gyllene frågan, som jag önskar att det fanns ett enkelt svar på. För det första tror jag att det är viktigt att inse att individer försöker optimera sina resval baserat på sina förutsättningar, vilket innebär att för många personer är bilen svår att prioritera bort. Då är kanske miljövänligare bil det enda reella alternativet. För andra finns det en uppsjö av alternativ, men på grund av att man redan investerat mycket pengar i en bil, eller att man är obekväm med att prova nya färdmedel, fortsätter man att köra bil som vanligt utan att reflektera särskilt mycket över det. Vanans makt är stor och en del forskning har därför föreslagit att man kan utnyttja detta vid livsförändrande händelser, såsom flytt till ny bostad. Marknadsföring och kampanjer är viktigt för att visa på de alternativ som finns, men de bör rikta sig mot de grupper som kan tänka sig att faktiskt ändra sitt beteende. Det är där som segmentering blir så viktigt, likaså att förstå drivkrafterna bakom färdmedelsval.

Vilka utmaningar finns när det kommer till att nå individer med olika attitydprofiler?

– Utmaningen där är helt enkelt att förstå drivkrafterna bakom olika attitydprofiler, samt om det går att koppla värderingar till resande med demografiska data. SCB har ju tyvärr inget register över svenska befolkningens värderingar gentemot hållbarhet eller resande!

Kortfattat, vad finns det för olika verktyg och tekniska lösningar för hållbart resande och hur gör man dessa till attraktiva och lättillgängliga alternativ?

– Information- och kommunikationsteknik skulle potentiellt kunna användas framöver som en plattform för att underlätta hållbart resande, samt för att påverka resvanor. En smartphone-applikation skulle exempelvis kunna jämföra klimatpåverkan mellan olika färdmedel, eller ge tips om hur man som individ kan resa mer hållbart. Detta har exempelvis visat sig fungera i medicinskt syfte för att förändra beteenden när det gäller hälsa. Viktiga egenskaper hos sådana applikationer är att de utgår från användaren, ger relevant och kontextuell information, motiverar till användning samt har en tilltalande design och ett enkelt gränssnitt.

Hur ser din egen resväg till arbetet ut?

– Jag kan skatta mig lycklig som har relativt kort resväg till jobbet, så oftast promenerar jag, men cyklar om tiden runnit iväg från mig på morgonen!

Text: Klara Höglin

Läs mer om konferensen Mobilitet & Beteende 2018 på dess landningssida.