Christophe Najdovski är huvudtalare på Gröna Bilisters konferens Mobilitet & Beteende 2019 i Karlstad den 6 mars. Han har en bakgrund som miljöekonom, utbildad vid Sorbonne. Sedan år 2014 är han vice borgmästare i Paris, med särskilt ansvar för transporter och allmänna ytor. Inför besöket i Karlstad beskriver han sitt arbete i en exklusiv intervju för Gröna Bilister.
– Monsieur Najdovski, ni är mitt uppe i en stor omformning av Paris trafiksystem. Vilka är era strategier för den fortsatta processen? Vilka ytterligare förändringar är att vänta?
– Vi arbetar nu för att göra Paris mer tillgängligt för fotgängare och cyklister. På flera av de stora torgen, som tex Place de la Bastille, styr vi nu bort den omfattande biltrafiken för att skapa mer utrymme för andra trafikslag och för andra aktiviteter. Vi storsatsar också på det högeffektiva cykelvägnätet Cycle Express som ska underlätta för pendling på cykel genom hela Stor-Paris.
När vi har gjort dessa förändringar vill vi vänta och se hur de tas emot. Mänskliga beteenden förändras i sin egen takt, och en invand bilkultur försvinner inte över en natt. Men på sikt skulle jag vilja se ett Paris med hundra procent fotgängare, eller näst intill. Vi får ju uppleva det under våra årliga bilfria dagar, och i några av våra stadsdelar (arrondissement) gör vi nu genomgripande förändringar som leder en bra bit mot målet.
– Min metod är rätt enkel, fortsätter Christophe Najdovski. Den bygger på ett gott samförstånd med de organisationer som tillvaratar olika intressen: cyklister, kollektivtrafikresenärer, taxiförare och organisationer för funktionshindrade. Även medborgare som inte tillhör någon särskild organisation är välkomna i dialogen. Vi tar fram såväl policies som projekt som vi kan enas kring. Strategin är entydig: Vi vill ha många med oss i en omställning till en hållbar mobilitet.
– En hållbar mobilitet i staden bygger ju på en balans mellan den aktiva rörligheten och de bil- och lastbilstransporter som ändå behövs. Hur fungerar denna balans i en stad som Paris?
– Biltrafiken i Paris utgör bara 12 procent av alla resor men tar 50 procent av gatuutrymmet i anspråk. Så ja, vi har fortsatta behov av att väga de olika transportslagen mot varann. Ett exempel är att när vi anlägger en cykelbana på en gata skapar vi också ett körfält för buss och tydliga lastytor. Vi utesluter inte biltrafiken, men vill begränsa den för att vinna ytor och minska på föroreningarna. Över tusen nya laddstationer för elbilar är ju ett bevis på att biltrafiken absolut inte kommer att förbjudas.
– I en presentation publicerad på Youtube betonar ni ”aktiv rörlighet”, det vill säga gå och cykla. Vilket värde har argumenten för ökad folkhälsa i förhållande till dem om utsläpp och stadsutveckling?
– Staden Paris har ett ansvar för sina invånares välbefinnande. Det gör folkhälsofrågorna till de viktigaste skälen till en mer aktiv rörlighet. Betänk att vi i Frankrike räknar med 48 000 förtida dödsfall varje år till följd av dålig luft i våra städer. Så kan det inte fortsätta!
När vi planerar för en mer aktiv rörlighet utgår vi från en långsiktig vision om vilken sorts stad vi vill ha i framtiden. Man kan säga att vi som beslutsfattare producerar urbanitet och frågan blir då vilken sorts urbanitet vi vill skapa.
Jag ser hur cykeln är ett utmärkt komplement till gång och kollektivtrafik. Den har alla de egenskaper som en växande stad kräver: Den är snabb, den smutsar inte ned och den tar liten plats i gaturummet. Jag är också övertygad om att cykeln kommer att spela en allt viktigare roll även för lokala godstransporter.
– Vilka argument använder ni helst i kontakten med Paris invånare?
– Som sagt, i Frankrike har staden och dess borgmästare ett rättsligt ansvar för invånarnas folkhälsa. Till skillnad från enskilda individer eller lobbygrupper har vi ett ansvar att se till hela stadens väl. Det jag brukar påpeka är att vi behöver skapa en ny balans mellan trafikslagen i Paris, så att så många som möjligt kan må väl och trivas i staden. Och eftersom sjuttio procent av transporterna i staden görs till fots är det också helt rimligt att fotgängarnas behov kommer i första rummet. Därtill är det givetvis viktigt att Paris är en hälsosam och attraktiv stad för såväl invånare som företag och turister. Till detta kommer naturligtvis det akuta behovet av åtgärder mot klimatförändringarna – åtgärder som leder till krav på oss alla.
– Vad gör er mest stolt hittills och varför?
– Den 25 oktober 2018 gav en domstol oss rätt i frågan om att öppna Seines stränder för fotgängare, på ytor där det tidigare varit trafikleder. Det gjorde mig stolt, eftersom beslutet föregicks av en lång debatt, inte minst i rätten.
Även om det också fanns stöd för förändringen i form av att Seines stränder är klassade som världsarv av UNESCO var det en komplicerad förändring med, som sagt, många protester. Idag ser vi hur mängder av människor använder ytorna för promenader, picnic och joggning. Förändringen är ett gott exempel på hur vi vill förverkliga ambitionerna om ett Paris där man kan andas.
– Vad förväntar ni er av ert besök i Sverige?
– Jag är väldigt glad åt att få delta på Mobilitet och Beteende 2019. Det ska bli spännande att ta del av mobilitetsarbetet i Sverige. Ert land beskrivs ju ofta som ett föredöme! Personligen vill jag lära mig mer om initiativ, erfarenheter och god praxis som kan hjälpa oss i det fortsatta arbetet i Paris. Samtidigt hoppas jag kunna dela med mig av våra erfarenheter, och på motsvarande sätt inspirera andra.
Intervju av Fredrik Holm
Läs också ett längre reportage om omdaningen av Paris.
