Hallå där… Mattias Goldmann på klimatförhandlingarna i Warszawa, hur är läget?
– Det kunde varit bättre faktiskt. Det går trögt i klimatförhandlingarna, alla lurpassar på varann och framgång i en fråga är så beroende av framgång i en annan att vi fått ett dödläge som är svårt att lösa upp. Utvecklingsländer vill inte börja minska sina utsläpp förrän utvecklade länder antagit långtgående utsläppsmål och anslagit rejäla summor till gröna klimatfonden, medan i-länderna tycker att det är dags att alla agerar tillsammans, om än med olika höga krav.
Hur ser det ut med transportfrågorna?
– Klimatförhandlingarna är inte egentligen tematiska, men det man kommer fram till är ändå väldigt viktigt för omställningen av transportsektorn i hållbar riktning. En fråga som diskuteras mycket är att avskaffa subventionerna till fossila energislag – det skulle räcka till alla krav på klimatfinansiering flera gånger om. Och på sidoeventet Transport Day var fokus på hur utvecklingsländer kan minska sina utsläpp genom att bygga ut kollektivtrafiken eller byta bensin och diesel mot förnybara drivmedel. Såna stora omställningar hr varit svåra att finansiera med FN:s nuvarande mekanismer, som CDM, som är gjorda för enskilda projekt, men den nya metodiken NAMA lämpar sig väl. Det kan verkligen påskynda en omställning i rätt riktning – så lite optimistisk är jag trots allt!
Gröna Bilister har ju projektet Medbestämmande Syd, hur ser det ut med medbestämmandet egentligen?
– Medbestämmande Syd handlar ju om hur utvecklingsländerna vill utforma hållbarhetskraven på biodrivmedel – EU:s hållbarhetskrav är snarare framlobbade av franska och tyska bönder än av tanzaniska och bolivianska. Många av de organisationer vi vill träffa för att diskutera detta finns på plats på klimatförhandlingarna, och det har blivit en del bra diskussioner.
De flesta är numera positiva till biobränslen, särskilt lokalt producerad etanol och biodiesel för låginblandning i bensin och diesel. Det minskar oljeberoendet och ger mer pengar över till skolan och sjukvården, samtidigt som man skapar jobb på landsbygden. Men när det gäller vilka hållbarhetskrav som ska ställas, har man inte alls nått lika långt som vi och ofta är diskussionen utifrån vårt projekt första gången man tvingas tänka till kring hur höga krav på biodiversitet, klimatnytta och skydd av ursprungsbefolkningar man ska ställa. En typisk reaktion är att först ställa väldigt höga krav, men sen komplettera med att det förstås ska gälla även för den som gör socker av sina sockerrör, inte bara den som gör etanol – och därefter slå fast att de fossila bränslena förstås inte ska komma undan!
Vad händer härnäst?
I samverkan med ABBBA-projektet – African Biofuel & Bioenergy Business Assessment – återkommer vi snart med en rapport och ett möte om EU:s hållbarhetskrav visavi utvecklingsländernas behov. Håll utkik!
