Foto: Pixbay, eBike Shed Ltd
I många av Sveriges kommuner jobbas det enträget med att öka andelen av det hållbara resandet. Förutom investeringar i superbussar och nya gång- och cykelvägar, så kallade hårda åtgärder, kompletteras ofta arbetet med mjuka åtgärder för att uppmuntra fler till att ställa bilen och istället färdas mer med just gång, cykel och kollektivtrafik. Med vad blir utfallet av dessa mjuka åtgärder? Den frågan har Gröna Bilister besvarat i en ny rapport om effekter avbeteendepåverkande åtgärder i transportplaneringen.
Beteendepåverkan, eller Mobility Management som det också kallas, handlar om att styra efterfrågan på resor genom att påverka individers val av färdmedel och kommunikationer. Trots att flera svenska kommuner länge jobbat framgångsrikt med Mobility Management är många osäkra över nyttan eftersom hårda siffror ofta saknas på vilka effekter som uppstår. Hur många färre bilresor blir det egentligen av en marknadsföringskampanj för vintercyklister? För att uppmuntra fler aktörer till att jobba med beteendet i omställningen till hållbara transporter har Gröna Bilister sammanställt forskning och erfarenheter av olika beteendepåverkansåtgärder. Rapporten Effekter av beteendepåverkande åtgärder inom transportplaneringen: en kunskapssammanställning , ger en tydlig redovisning av resultat som kan uppkomma vid genomförandet av exempelvis en marknadsföringsinsats, testresenärskampanj, vandrande skolbuss eller mobilitetsplan för skolor och företag.
Sammanställningen visar bland annat att i projekt såsom Hälsotrampare, där vanebilister erbjuds att testa elcykel ett par månader, fortsätter 65–80 procent av personerna att cykla till arbetet även efter försöksperioden. En stor vinst för arbetsplatser som satsat på sådana kampanjer är att sjukskrivningarna minskat, med stora kostnadsbesparingar som följd. I projekt där provåkarkort för kollektivtrafik delades ut till bilister fortsatte i genomsnitt 27,5 procent av testresenärerna att åka kollektivt när uppföljning gjordes 3–12 månader senare. Insatserna räknas som mycket kostnadseffektiva och är vanligtvis betalda efter ett år.
Det man ska tänka på är att rapporten visar på möjliga effekter av olika typer av satsningar. Det verkliga utfallet beror i hög grad på sammanhanget: På hur åtgärderna utformas i praktiken, på hur stadsmiljön ser ut, vilka normer som gäller på orten, demografiska förhållanden och, inte minst, vilka nationella och andra styrmedel som finns i övrigt.
Bäst blir resultatet om ett flertal Mobility Management-åtgärder kombineras i ett omfattande paket, helst tillsammans med begränsningar av biltrafiken. Vid sidan om arbetet med beteendepåverkan är det även viktigt att ständigt förbättra den fysiska miljön för fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Att resa hållbart måste vara säkert och tryggt för alla. Tanken med rapporten är att i första hand inspirera de som jobbar med trafik och samhällsplanering att använda sig mer av Mobility Management. Forskning och erfarenheter visar att konceptet fungerar för att minska biltrafiken!
Rapporten finns att hämta från Gröna Bilisters hemsida.
Alfred Andersson / Gröna Bilister
Publicerades i Trafik & Miljö Nr 1 2018
