NAMAs: FN-mekanism för finansiering av klimatsmartare transportlösningar
Hur mycket påverkas trafiken och fordonsbränslena av FN-överenskommelserna?
Inte särskilt mycket kan man tro, eftersom Kyotoavtalet inte specificerar hur
utsläppen ska minskas – och EU har hur som helst egna utsläppsmål som motsvarar
det nya åtagandet. Men på ett område kommer förändringar som ökar
transsportsatsningarna: NAMAs, Nationally Appropriate Mitigation Actions,
nationellt anpassade handlingar för minskade utsläpp.
NAMA
Med NAMAs tänks utvecklingsländer, ”non-Annex 1-länder” i FN-terminologin, definiera hur de ska åstadkomma sina utsläppsminskningar. Det gäller för perioden från år 2020, då hela världen ska ha bindande utsläppsmål. Men också på kort sikt, då finansiering av NAMAs ska kunna vara ett sätt att minska sina utsläpp för länder som redan har utsläppskrav, ”Annex 1-länder” iFN-terminologin. NAMAs blev först ett begrepp på Köpenhamnstoppmötet 2009 och har utvecklats sedan dess, bl.a. med beslut att skapa ett frivilligt internationellt NAMA-register. NAMA blir därmed ett slags komplement till CDM, FN:s projektbaserade utsläppsmekanism.
Genom att utforma en NAMA blir det enklare att få internationellt stöd, och klimateffekten blir mätbar och jämförbar. Samtidigt är NAMAs flexibla; de kan användas för att skapa nya projekt, kan registreraredan pågående projekt och skala upp vad som redan finns.
Transportfokus
Ett femtiotal utvecklingsländer har tagit fram NAMAs, som till skillnad mot t.ex. CDM är sektorsinriktade, och alltså kan ta ett mycket större grepp än enskilda projekt – även om skillnaden i slutändan inte blir så stor eftersom även CDM tillåter att man slår samman många projekt.
EcoFys granskning anger att 23 % av de 35 NAMAs de granskat har transporter som huvudfokus, 37 % har energi, 14 % avfall, 11 % byggnader. En annan studie anger att ungefär två tredjedelar av de hittills framtagna NAMAs har transportinriktning; den högre siffran beror på att även t.ex. projekt om energi ofta har med transporter.
Inom transportområdet är det övervikt för satsningar på bättre kollektivtrafik och omställning till förnybara drivmedel, ofta i kombination, men det kan också t.ex. vara stadsplanering, vägavgifter eller utbildning i eco-driving.
Fokuseringen på transporter är logisk eftersom de står för en så stor del av världens samlade klimatpåverkan, och eftersom en omställning av transportsystemet ofta är så omfattande och dyr att utvecklingsländer behöver stöd för att kunna finansiera det. Bland de transportinriktade NAMAs kan nämnas:
·Bangladesh: Utbyte av gamla fordon och drivmedel
·Benin: Utveckling av kollektivtrafik i huvudstaden Cotonou
·Chad: Biobränslen i transportsektorn
·Etiopien: Åtta nya tåglinjer och en snabbtåglinje
·Kina: Stimulans till fordon på förnybara drivmedel och el
·Mexiko: Utbyggnad av kollektivtrafik enligt BRT (Bus Rapid Transport)
·Mongoliet: Stödja import av energieffektiva fordon
·Sydafrika: Utveckling av avancerade, hållbara transportlösningar
·Tunisien: Utveckla multimodala transportlösningar
Flera av dessa NAMA:s är mycket konkreta och en del av dem är redan påbörjade, trots att NAMA som mekanism alltså inte riktigt sjösatts än. Därtill bistår flera biståndsorganisationer, bl.a. tyska GIZ, med att både utveckla NAMAs och finansiera dem. Sverige har hittills finansierat NAMA-utveckling främst genom internationella organ som vi stödjer.
Register
Med NAMA-registret tänks i-länder börja finansiera projekt iutvecklingsländer, men det finns en ömsesidig misstro mot registret: I-länder är oroade att det i sig ses som en intäkt för att man ska bidra med finansiering, samtidigt som både Anpassningsfonden och Gröna Klimatfonden gapar tomma, medan u-länder är oroade att deras handlingsfrihet i utförandet av åtgärder minskar när projekten FN-registreras.
Flera i-länder är också intresserade av NAMA som en offset-mekanism, alltså ett sätt att nå sina egna utsläppsmål genom att minska klimatpåverkan i andra länder. Den skulle då bli ett komplement till CDM-mekanismen, som har svårare att hantera stora system. Exempelvis kan ett CDM-projekt inte godkänna ett allmänt byte från fossila till förnybara drivmedel eftersom utsläppsminskningarna är svåra att följa och ibland passerar landsgränser. Däremot kan CDM godkänna att en fabrik byter från fossil diesel till biodiesel.
CDM har den senaste tiden har drabbats av en mycket kraftigt sjunkande efterfrågan – utsläppsmålen är så lågt satta att väldigt få aktörer behöver lösa delar av målet med åtgärder utomlands. Därför är det tveksamt om det finns utrymme för ännu en mekanism, men NAMA har som framgått flera ben att stå på.
Mattias Goldmann
