Nolltolerans mot passiv bilism

Nolltolerans mot ”passiv bilism” 

Ingenting är lika elementärt som luften vi andas. Luften ger förutsättningar till liv och förbinder oss människor, oavsett var vi bor på planeten. Men över hela världen, i rika länder liksom fattiga, skördar förorenad luft miljontals människoliv i tystnad.

Bild: Martin Prieto Beaulieu
Ett forskarteam, lett av professor Jos Lelieveld från Max Planck-institutet för kemi, och professor Thomas Münzel från Medical Center i Mainz, kom i en omfattande studie nyligen fram till att den globala dödligheten kopplad till luftföroreningar motsvarar cirka 8,8 miljoner förtida dödsfall per år. Det motsvarar nästan ett helt Sverige – årligen. På europeisk nivå har samma forskare räknat fram att luftföroreningar förkortar medellivslängden för européer med ungefär två år. Luftföroreningar är onekligen det miljöproblem som orsakar mest ohälsa i världen.  
 
I Sverige har vi kommit längre i luftkvalitetsarbetet än många andra länder. En rad åtgärder, kontinuerliga mätningar, beslut och lagkrav har bidragit till att de svenska  hälsoskadliga utsläppen minskat markant. Exempelvis har halterna av svaveldioxid minskat mer än 95 procent sedan 60-talet. Införandet av blyfri bensin under 80-talet har bidragit till att luften idag innehåller mycket låga blyhalter. På samma sätt medförde 80-talets lagkrav om att alla personbilar skulle ha katalysator, att halterna av kvävedioxid minskade kontinuerligt. Åtminstone fram tills 2000-talets dieselbilsboom.
Trots ett kontinuerligt arbete och uppsatta miljökvalitetsmål är Sverige dock inte förskonat från problem. Enligt IVL, Svenska Miljöinstitutet, dör cirka 7 600 svenskar årligen av luftföroreningar. Det motsvarar ungefär att ett helt Söderköping dör i förtid varje år. Av dessa utsläpp kan cirka 22-51 procent härledas till trafiken. Det är mångdubbelt mer än de 325 liv som förlorades i trafiken under 2018. Liksom passiv rökning är bilism inte bara en privatsak. Statistiken visar att det är mycket farligare att sitta utanför bilen än inuti den. Passiv bilism tar liv.
 
Till de mest utsatta grupperna hör våra barn. Barn andas snabbare än vuxna, har mindre lungor och tar upp relativt mer föroreningar i luftvägarna. Barn som växer upp i miljöer med dålig luftkvalitet löper således större risk för luftvägsinfektioner, astma och nedsatt lungfunktion (”Luft & Miljö. Barns Hälsa”  Naturvårdsverket 2017). Andra utsatta grupper är personer med befintlig astma, luftvägsproblem och allergier. Trots riskgrupper, påverkar problemen samhället som helhet och behöver prioriteras. De samhälleliga liksom ekonomiska vinsterna med att främja folkhälsa är dessutom enorma.
 
Den svenska Nollvisionen är Sveriges långsiktiga mål som utgår från ställningstagandet att ”ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken”. Det är ett väl efterföljt mål i svenska kommuner och har även åtnjutit stor internationell uppmärksamhet. Samtidigt är målet kritiserat från flera håll. Framförallt för att det begränsar sig till personer inom trafiken. Människor som lider eller dör i förtid på grund av luftföroreningar utanför trafiken omfattas däremot inte.
 
Men ingen ska behöva dö av dålig luft. En hel palett av åtgärder krävs för att komma till bukt med luftkvalitetsproblemen. Ett första steg är att utöka Nollvisionen så att den även omfattar de liv som skördas på grund av luftföroreningar från trafiken. På så sätt kan kommuner få ytterligare incitament att ställa om och exempelvis främja aktiv mobilitet.
På samma sätt som medvetenheten om den passiva rökningens skadeverkningar på omgivningen ledde till omfattande åtgärder för att minska tobaksberoendet, ser Gröna Bilister att en ökad medvetenhet om den ”passiva bilismens” hälsopåverkan skulle kunna påskynda åtgärder för att ställa om trafiksystemet. I det ingår att bygga samhällen som främjar barn och folkhälsan. Inte tvärtom.
Johanna Grant, Ordförande
Seminarium


Passiv bilism skördar mångdubbelt fler offer än den aktiva. 
En uppdaterad nollvision behövs nu.

Arrangör: Gröna Bilister och Social Venture Network (SVN Sweden)
Tid och plats: 1/7 2019 08:00 – 09:00
Sal D24 D-huset, Uppsala universitet, Kaserngatan 1