Vad vet vi om vår förnybara diesel HVO?

HVO är ett mycket bra förnybart drivmedel. Men det tillverkas alltför ofta av palmoljeprodukter, vilket medför stor risk för regnskogsskövling. Här sammanställer Gröna Bilister den information om ursprunget till vår HVO som är tillgänglig i april 2020.

Vinettbild: Wikimedia (oljepalmsplantage och tallplantage)

Gröna Bilister har uppmanat alla företag som producerar HVO för den svenska marknaden att offentliggöra fördelningen av råvaror och dessa råvarors ursprungsländer. För närvarande producerar Neste och Preem all HVO som säljs i Sverige. St1 planerar att börja producera HVO år 2022.

I stort sett alla drivmedelsleverantörer i Sverige erbjuder diesel med en viss andel HVO. En granskning av ursprunget till de HVO de säljer inom landet genomfördes av Testfakta i november 2018. Sedan dess har dock mycket hänt. I juli 2019 förlorade till exempel palmoljeprodukten PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) sin status som restprodukt, vilket lett till att mängden PFAD som används som råvara sedan dess har sjunkit. När den obligatoriska hållbarhetsdeklarationen av drivmedel införs år 2021 kommer leverantörerna att tvingas redovisa råvaror och ursprungsländer till all HVO de säljer i Sverige.

Här fokuserar vi dock på produktion och global försäljning av HVO snarare än på försäljningen i Sverige. Det finns starka skäl till detta. Både Neste och Preem säljer sin HVO till flera länder, och de kan bokföringstekniskt tilldela olika länder olika råvaror och ursprungsländer enligt massbalansprincipen, även om den fysiska mixen skulle se likadan ut överallt. För att bedöma hållbarhetsarbetet hos leverantörerna behöver vi därför känna till fördelningen av råvaror och ursprungsländer i företagens hela produktion och globala försäljning.

Neste

Nestes bioraffinaderi i Singapore. Foto: Neste

Neste tillhandahåller den större delen av den HVO som säljs i Sverige. De har ännu inte velat offentliggöra den exakta fördelningen av råvaror och ursprungsländer i sin produktion. De har dock aviserat att de kan tänka sig att offentliggöra ursprunget hos den del av produktionen som tilldelas Sverige. För närvarande håller de på att sammanställa detta datamaterial för 2019.

Från Nestes årsredovisningar hämtar vi följande information om deras sammanlagda produktion av HVO.

I kategorin ”rester och avfall” räknar Neste in palmoljeprodukten PFAD. På frågan hur stor del av dessa ”rester och avfall” som utgörs av PFAD har Neste hittills svarat att det är en kommersiell hemlighet.

Man kan ifrågasätta Nestes redovisningsmetod. Sedan Sverige och flera andra länder klassificerat PFAD som en samprodukt vid palmoljetillverkning snarare än en restprodukt är nu Finland det enda europeiska land som uttryckligen klassificerar PFAD som en rest, så vitt Gröna Bilister känner till. Neste är ett finskt företag och finska staten är storägare.

Det finns ingen rättshandling på EU-nivå som avgör hur PFAD ska klassificeras, så det är upp till varje medlemsland att bestämma. Nestes tveksamma redovisningsmetod ger alla som vill veta hur mycket PFAD de använder i produktionen möjlighet att sätta press på dem genom att fråga:

Hur stor del av er HVO tillverkas av rester och avfall om ni följer praxis och inte räknar PFAD till denna kategori? 

Om PFAD räknas som en restprodukt behöver den endast gå att spåra till raffinaderiet där den särskildes från palmoljan. I Sverige och andra länder som nu räknar PFAD som en samprodukt måste den däremot vara spårbar ända till oljepalmsplantagen för att räknas som hållbar, och därmed vara gångbar på marknaden. Neste har haft svårt att spåra PFAD eftersom det är en liten fraktion, och därmed samlas in från många plantager.

Därför kunde endast en mindre del HVO gjord av PFAD tilldelas den svenska marknaden direkt efter vår omklassificering den 1 juli 2019. Den stora mängd PFAD som tilldelades svensksåld HVO innan dess ersattes enligt Neste huvudsakligen med animaliska fetter och i viss mån använd matolja.

År 2018 var 44 procent av den PFAD Neste använde som råvara spårbar och år 2019 var 71 procent spårbar. Neste arbetar ihärdigt med att förbättra spårbarheten, och har som mål att kunna spåra all sin PFAD redan i år. För att kunna använda all denna PFAD på den svenska marknaden måste Neste också kunna visa att den uppfyller hållbarhetskriterierna för markskydd, som bland annat innebär att ingen odling fås ske på plantage som anlades efter år 2008.  

Enligt Neste var de viktigaste råvarorna i deras produktion i kategorin ”rester eller avfall” följande år 2019, i fallande betydelse:

Av dessa tre råvarutyper räknar EU uttryckligen slaktavfall och använd matolja som ”rester eller avfall”, men inte biprodukter vid framställning av vegetabiliska oljor, som PFAD.

Bland de råvaror Neste inte räknar som ”rester eller avfall” dominerar palmoljan fullständigt, enligt tabellen ovan. Neste har dock som mål att fasa ut palmoljan till år 2025. Inga sådana mål har kommunicerats för PFAD.

Preem

Preemraff i Göteborg, som delvis byggts om till ett bioraffinaderi. Foto: Preem

Den 6 mars 2020 valde Preem att offentliggöra fördelningen av råvaror och ursprungsländer hos de förnybara drivmedel de producerar. De gav samma information om deras globala försäljning av förnybara drivmedel.

Preem har ännu inte velat redovisa dessa uppgifter separat för olika förnybara drivmedelstyper, vilket Gröna Bilister beklagar. Eftersom Preems förnybara produktion nästan enbart består av HVO kan vi dock sluta oss till följande utifrån deras data.

Preem har ännu inte tillräcklig produktionskapacitet för att täcka efterfrågan på biodrivmedel. Därför köper de också färdiga produkter som de sedan säljer vidare. Försäljning sker i dagsläget till Sverige och Norge. Utifrån Preems publicerade uppgifter sluter sig Gröna Bilister till följande.

Den PFAD som användes till Preems HVO kom huvudsakligen från Indonesien, som är ett högriskland när det gäller regnskogsskövling. Preem säger sig arbeta hårt för att hålla nere försäljningen av HVO baserad på palmoljeprodukter.

Preem uppger att de i huvudsak allokerar råvaran PFAD till den HVO de säljer i ren form under namnet HVO100, främst till de företagskunder som efterfrågar sådan. Under år 2020 planerar de att backa från försäljningen av HVO100 eftersom utbudet på marknaden av HVO100 fri från palmoljeprodukter är mycket begränsat, enligt Preem. Detta innebär i så fall att mängden HVO tillverkad av PFAD i deras försäljning kommer att minska drastiskt.

Preem köper ingen HVO baserad på palmolja från Neste. Man ska dock minnas att dessa köp sker på massbalansnivå, så att det förmodligen fysiskt förekommer sådan HVO i Preems försäljning.

St1

St1:s bioraffinaderi för HVO i Göteborg byggs bredvid det befintliga raffinaderiet. Foto: St1

Ännu så länge tillverkar St1 ingen egen HVO, men de har börjat bygga en produktionsanläggning vid sitt raffinaderi i Göteborg. Enligt planen ska produktionen inledas det första kvartalet 2022. De har ännu inte låst fast sig vid någon råvarubas, men talar om tallolja, använd matolja och palmolja från Colombia.

Läs mer

Gröna Bilisters pressmeddelande om denna artikel

Gröna Bilisters artikel Bränslebolagen måste lägga palmoljekorten på bordet

Gröna Bilisters artikel Ursprunget till Preems förnybara diesel HVO

Gröna Bilisters rapport Drivmedelsfakta 2019