Hållbara Värmskog

Värmskogs skola och café

Den 6 september 2021 delade Gröna Mobilister ut det senaste priset för miljöbästa bil. Platsen var bruksmiljön Borgvik i Grums kommun, Värmlands län. En plats där bilen spelar en mycket större roll för transportbehovet än i Stockholm, där prisutdelningen tidigare skett. Vi blev nyfikna på aktiviteter relaterade till hållbar mobilitet i kommunen och fann något av det vi sökte i Värmskog. Där har invånarna tagit fram en vision om hur en livskraftig och långsiktigt hållbar liten by kan se ut.

Med en bilpools-elbil tar jag mig de dryga 20 milen från Västerås till Värmskog och Liljenäs, en av Värmskogs “centrala punkter”, där både Värmskogs friskola och Värmskogs kanske mest välkända besöksmål caféet är belägna.

Här träffar jag Lisa Gärdt, Värmskogsbo och projektledare för arbetet med att ta fram en “Värmskogsstrategi”. Region Värmland har finansierat projektet som handlar om att utveckla en vision med förslag på aktiviteter hur Värmskog som liten by kan ta sig an Agenda 2030 med hållbarhetsmålen. Och på så sätt bli en livskraftig och hållbar liten by. Eller kanske fortsätta och bli ännu bättre, ska tilläggas. För under hela 2010-talet har invånarna i Värmskog, till stor del genom alla sina föreningar, lyckats vända en under årtionden nedåtgående befolkningskurva till att nu peka uppåt.

Värmskogs café
Bild 1. Värmskogs café med sjön Värmeln i bakgrunden.

Värmskogsstrategin

Värmskogsstrategin är utformad på samma sätt som Värmlandsstrategin, vilken är regionens styrande dokument för utvecklingsarbetet i Värmland. Agenda 2030 med dess globala mål är ledstjärnan och av de 169 delmålen har 60 identifierats som relevanta för vidare arbete.

Värmskog är en stark föreningsbygd, berättar Lisa. Förskolan och skolan drivs som en friskola sedan 2008 då kommunen ville lägga ned. Vidare har vi sedan länge ett väl utbyggt fibernät, eftersom vi drev detta genom en lokal fiberförening. Värmskogs café drivs av en hembygdsförening, och bygdegårdsföreningen äger och förvaltar de lokaler som inrymmer skola, förskola och servicepunkt.

Genom en enkät kom det in 232 unika förslag på behov och aktiviteter som kopplades till delmålen och prioriterades. Bredden i förslagen kan inte underskattas. Det handlar om allt från att det vore trevligt med ett musikcafe på fredagar, till en hyperloop in till Karlstad.

Den 9 oktober 2021 bjöds hela bygden in till en stor workshop i sporthallen. Där fick deltagarna titta på alla 60 målen och prioritera vilka de tyckte var viktigast för Värmskogs fortsatta utveckling.
Tio delmål bedömdes som viktigast och fick anpassade formuleringar för Värmskog. Ur ett mobilitetsperspektiv är den viktigaste målformuleringen ”Värmskog har minskat pendlingsbehovet genom att det finns tillgång till säkra och hållbara transportsystem för alla” (Agenda 2030 delmål 11.2 Transportsystem).

Värmskog

Värmskogs socken ligger drygt 20 kilometer nordväst om Grums tätort. Cirka 650 invånare bor här året om. Under sommarhalvåret växer antalet invånare då det finns ett stort antal fritidshus. Beläget intill sjön Värmeln bjuder området på fantastisk natur.

Värmeln med Liljenäs
Bild 2. Värmeln med Liljenäs borta till höger, sett från kyrkan, i väntan på vår, och mer ljus.

Vägen som går igenom samhället är ganska exakt två timmerlastbilar bred. Och sådana passerar, många och fort, varje dag. Tillsammans med andra person- och transportfordon. Sträckan är den kortaste (57,5 km) och snabbaste (53 min) att köra mellan Arvika och Grums, vilket troligtvis är en betydande orsak till trafiken. Vägen är också i ganska gott skick, relativt rak sett till geografin och topografin, utan större ojämnheter. I dagsläget är den väl lämpad för motorfordon, men ganska olämplig för fotgängare, cyklister och andra mikro-mobilister.

Den smala vältrafikerade (men just vid fototillfället lugna) vägen, sedd från infarten till skolan och cafeet
Bild 3. Den smala vältrafikerade (men just vid fototillfället lugna) vägen, sedd från infarten till skolan och cafeet.

Mobilitet i Värmskog

I Värmskog finns i dagsläget inga transportmedel som kan konkurrera med bilen. Kollektivtrafiken har i det närmaste varit obefintlig men sedan årsskiftet trafikeras sträckan Arvika-Grums av en busslinje med stopp i Värmskog, med två avgångar per dag. En bra början. Cykling sker på vanliga vägar utan belysning.

Lisa berättar att samtliga barn som ska ner till skolan och idrottshallen för aktiviteter blir skjutsade i bil. Projektet har undersökt hur barn i ökad utsträckning ska kunna ta sig på egen hand till skola och fritidsaktiviteter, med en cykelväg mellan lanthandeln och räddningsstationen som främsta förslag.

Tillsammans med ett lokalt teknik-företag satte Lisa upp sensorer för att mäta trafikmängd från Arvika- respektive Grums-hållet, tillsammans med hur många fordon som körde in på skol/café-området. Det är ett bra underlag för att kunna föra diskussioner med kommunen om att trafikmängden faktiskt är ganska betydande och att det därmed finns ett behov av säkrare infrastruktur för gång och cykel.

Av 324 arbetande invånare pendlar 205 ut från Värmskog dagligen, de allra flesta i egen bil, med destination Arvika, Grums, Karlstad och Säffle. I projektet har man tittat på hur man kan minska pendlingsbehovet, genom samåkning och co-working-utrymmen.

En viktig fråga handlar om vilka typer av service som kan tillhandahållas i Värmskog så att invånarna inte behöver åka till Grums eller Arvika. En servicepunkt blev färdigbyggd våren 2020 och är under utveckling, där det nu är förberett för utlämning av matkassar och där det är tänkt att det även ska finnas apoteksutlämning, systembolagsombud och post/paketutlämning, tillsammans med att kunna låna böcker från biblioteket i Grums. Vidare finns tankar kring att även tillhandahålla vårdcentralsliknande tjänster här, i de lokaler som idag nyttjas av skolsköterskan. Det kan handla om att ta puls och blodtryck men också att testa hjälpmedel via vr-tjänster.

En illustrerad karta

För att bättre synliggöra viktiga platser och aktiviteter anlitades en illustratör för att skapa en illustrerad karta över Värmskog, där några av förslagen har ritats in. Till exempel anläggandet av cykelvägen mellan lanthandeln och räddningstjänsten, en ny infartsväg till Liljenäs med laddstolpar, ett seniorboende på höjden där ovanför, en skate- och cykelbana samt lokaler för distansarbete (“co working space”).

– Allt detta arbete är synkat med det arbete som görs på kommunal nivå med översiktsplanen, säger Lisa, så detta är också ett underlag som Grums kommun kan använda i sitt arbete.

Det är tydligt att visionen på kartan innebär en större bofast befolkning än vad Värmskog har idag. Vad som är en hållbar befolkningsnivå är dock en öppen fråga och något som Lisa ska undersöka som del av en förstudie på uppdrag av Grums kommun. Att få veta vad den “kritiska massan” är för Värmskog är en nyckelfråga, menar Lisa. Med andra ord det invånarantal som gör att det går att driva en bra skolverksamhet som är en förutsättning för att locka fler småbarnsfamiljer att flytta till Värmskog, för att kunna driva en lanthandel som går runt, för att till exempel hantverkare ska ha en tillräckligt stor lokal marknad och för att det ska kunna finnas bra kollektivtrafik.

Lisa tillägger att de här ambitionerna, att byn ska växa för att kunna erbjuda detta, behöver samtidigt vägas samman med att många av byns invånare har flyttat till Värmskog just för lugnet och det småskaliga.

Tankar, ideer, utmaningar och fortsättning

Många tankar och idéer finns alltså kring vad som konkret skulle kunna göras för att nå målen. Statistiken för arbetspendling som anges ovan beskriver en utmaning men också möjligheter. Troligtvis kan samåkning ske i större omfattning. Här tänker jag att en mobilitets-app á la Skattungbyn kanske skulle kunna passa? Det undersöks också om en gemensam fordonsupphandling skulle kunna ge en bättre fordonspark.

Lisa berättar att den ekonomiska aspekten av hållbarhet är den största utmaningen för Värmskog när det kommer till att genomföra alla bra saker. Till exempel gäller det möjligheten för ideella föreningar att kunna ta banklån för att genomföra satsningar.

Projektet med Värmskogsstrategin är nu avslutat. Men arbetet fortsätter. Lisa jobbar nu på uppdrag av Grums kommun, Region Värmland och Tillväxtverket, med en förstudie för att undersöka om och hur modellen för hållbarhetsanalys som utvecklats för Värmskog går att tillämpa på kommunnivå. Samtidigt testar också Länsstyrelsen i Värmland om samma modell funkar utifrån deras uppdrag.

Avslutningsvis

Jag blir imponerad när jag hör Lisa berätta om vad de åstadkommit i Värmskog under 2010-talet. Att de lyckats vända befolkningskurvan uppåt, efter årtionden av minskning. En friskola inrymd i totalrenoverade byggnader med egenorganiserad skolskjuts, en busslinje mellan Grums och Arvika, en servicepunkt under utveckling. Och så nu en sammanhållen och mätbar Värmskogsstrategi, med en modell som framöver kanske kan komma att utgöra en standard för hur alla kommuner i Värmland (och kanske ännu fler) kan konkretisera sitt arbete med hållbarhetsmålen.

Men jag blir också fundersam, då en fråga som Lisa berättar att hon också jobbar med att klargöra är “Är det rimligt att en liten by ska behöva jobba på det här sättet för att kunna fortsätta finnas?”. Alltså att så många personer behöver lägga väldigt mycket obetald arbetstid för att ta tag i grundläggande välfärdsfunktioner som totalrenovering av skolbyggnader och bedrivande av skolverksamhet, och att få till en bra cykelväg, med mera? Det är onekligen en fråga för vidare diskussion.

Mer information

Projektets kommunikation har skett med hjälp av nyhetsbrevet Värmskogsbrevet, en Facebooksida som heter “Hållbara Värmskog” och Värmskogs hemsida (www.varmskog.se) Dessutom finns en mailadress dit allmänheten kan vända sig (hallbara@varmskog.se). Projektet har också haft en egen podd ”Värmskogspodden”, tillgänglig på Spotify och Acast.

Jens Strömberg, styrelseledamot, Gröna Mobilister

Detta reportage är en del i projektet Gröna kommuner på väg 2021, som stöds ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer.