Gröna Mobilister har analyserat kommunala resvaneundersökningar utförda åren 2022 – 2023. I de flesta kommuner har andelen resor med kollektivtrafik ökat och andelen bilresor minskat jämfört med föregående undersökning. I kommuner där invånarna är mer nöjda med kollektivtrafik, gång- och cykelbanor görs en högre andel av resorna med dessa färdmedel. Körsträckorna i bil minskar.
Vinjettbild: I Värmland har andelen resor med bil minskat från 71 till 66 procent från år 2014 till år 2023. I Kils kommun har andelen bilresor minskat från 79 till 65 procent. Foto: Värmlandstrafik
Det finns en utbredd föreställning att biltrafiken är nära nog omöjlig att påverka, och att den körda sträckan kommer att fortsätta att öka. Denna föreställning saknar empiriskt stöd.
Trafikverket överskattar biltrafikens utveckling och underskattar kollektivtrafikens
I Trafikverkets basprognos från april 2024 förutspås att körsträckan i Sverige i lätta fordon kommer att öka 26 procent från år 2019 till år 2045. Bilresandets andel av det totala resandet bedöms bara ändras marginellt, från 73 till 72 procent, beräknat utifrån färdsträckan i respektive färdmedel.
Tidigare missbedömningar sår dock tvivel kring denna prognos. I maj 2024 framkom att Trafikverket i en intern promemoria dragit slutsatsen att deras tidigare prognoser konsekvent överskattat biltrafikens utveckling och underskattat kollektivtrafikens tillväxt. Enligt prognoserna skulle personbilstrafiken ha ökat 46 procent från år 1997 till år 2020. Den verkliga ökningen blev 17 procent. Persontågstrafiken spåddes öka med 29 procent, medan den verkliga tillväxten blev 108 procent.
Körsträckorna i bil per capita minskar
För att spåra beteendeförändringar och andra förändringar på systemnivå är det intressantare att studera bilresandet per capita än det sammanlagda resandet i bil.
Hela ökningen av körsträckan i personbil under 2000-talet kan hänföras till befolkningstillväxten. I april 2024 uppmärksammade 2030-sekretariatet med utgångspunkt i 2030-indikatorerna att körsträckan per capita har minskat nästan 10 procent sedan år 2007. Detta ska ställas i kontrast till Trafikverkets senaste basprognos, som förutser en ökning av körsträckan per capita med drygt 12 procent från år 2019 till år 2045.
Kommunala resvaneundersökningar före och efter covid
Gröna Mobilister har undersökt om de senaste kommunala resvaneundersökningarna (RVU) ger stöd för det trendbrott från minskande till ökande bilberoende som Trafikverket förutspår. Svaret är nej.
Vi har studerat 94 kommunala RVU som genomförts åren 2022–2023, oftast som en del i regionala RVU, och jämfört dessa med närmast föregående RVU i samma kommuner som genomförts med liknande metodik åren 2014–2019. På så vis har vi kunnat jämföra utvecklingen fram till år 2023 i 66 kommuner när det gäller andelen resor med olika färdmedel.
Kollektivtrafiken ökar, bilismen minskar
Andelen bilresor har minskat minst en procentenhet i 37 av dessa kommuner och ökat minst en procentenhet i 23 av kommunerna. Andelen resor med kollektivtrafik har på motsvarande sätt ökat i 35 kommuner och minskat i 24 kommuner.
– Trots att kollektivtrafiken inte hade hunnit återhämta sig fullt ut efter pandemin då de senaste RVU genomfördes ser vi en tydlig överflyttning från bil till kollektivtrafik på lokal nivå jämfört med tiden före pandemin, säger Gröna Mobilisters projektledare Per Östborn.
Denna bild harmonierar med den långsiktiga ökningen av kollektivtrafikens marknadsandel som syns på nationell nivå, vilken till stor del kan förklaras med ökat resande med lokal och regional spårburen kollektivtrafik.
Cyklismen står still och fotgängarna backar
När det gäller gång och cykel är bilden inte lika ljus. Andelen resor med cykel har ökat i 26 och minskat i 26 av de 66 kommuner där jämförelser är möjliga, medan andelen promenader bland resorna ökat i 25 och minskat i 35 av dessa kommuner. Sammantaget har andelen resor med gång eller cykel ökat i 26 och minskat i 33 av kommunerna.
Bättre gång- och cykelvägar ger fler fotgängare och cyklister
De kommunala RVU visar dock att potentialen är stor att vända trenden och öka andelen gång- och cykelresor. För 63 kommuner var det möjligt att korrelera andelen invånare som är nöjda med gång- och cykelvägarna enligt SCB:s medborgarundersökningar åren 2021–2023 med andelen gång- och cykelresor åren 2022–2023.
Det visar sig att det finns ett mycket signifikant samband. Andelen gång- och cykelresor ökar i snitt 1,9 procentenheter då andelen invånare som tycker att utbudet av gång- och cykelvägar är ganska eller mycket bra ökar 10 procentenheter.
En liknande analys år 2022 med äldre data och ett annat mått på nöjdhet hos SCB påvisade ett lika tydligt samband. Då nöjdheten ökade en enhet på en tiogradig skala ökade andelen resor med gång eller cykel i snitt med drygt tre procentenheter.
Bättre kollektivtrafik ger fler kollektivtrafikresenärer
SCB:s medborgarundersökningar ställer också frågor om nöjdheten med kollektivtrafiken. Bland de 63 kommuner för vilka denna nöjdhet åren 2021–2023 gick att jämföra med resvanorna åren 2022–2023 visade det sig att sambandet mellan andelen nöjda med kollektivtrafiken och andelen resor i kollektivtrafik var mycket signifikant.
Andelen kollektiva resor ökar i snitt 2,6 procentenheter då andelen invånare som tycker att utbudet av kollektivtrafik är ganska eller mycket bra ökar 10 procentenheter.
Motsvarande analys år 2022 med äldre data och det äldre måttet på nöjdhet visade att då denna nöjdhet ökade en enhet på den tiogradiga skalan ökar andelen resor med kollektivtrafik med drygt fyra procentenheter i genomsnitt.
Bättre alternativ ger mindre bilism
Att nöjdare kollektivtrafikresenärer, fotgängare och cyklister i högre grad väljer att resa med dessa färdslag innebär med matematisk nödvändighet att andelen bilresor minskar.
Färdsträckan i bil minskar också i absoluta tal. Bland 236 kommuner har det varit det möjligt att korrelera andelen invånare som var nöjda med utbudet av kollektivtrafik åren 2021–2023 med den genomsnittliga körsträckan per capita i personbilar registrerade i kommunen år 2022. Sambandet är extremt signifikant.
Körsträckan i bil per capita minskar i snitt 35 mil per år då andelen invånare som tycker att utbudet av kollektivtrafik är ganska eller mycket bra ökar 10 procentenheter.
Motsvarande undersökning för gång- och cykelvägar visade att sambandet även i det fallet är extremt signifikant.
Körsträckan i bil per capita minskar i snitt 34 mil per år då andelen invånare som tycker att utbudet av gång- och cykelvägar är ganska eller mycket bra ökar 10 procentenheter.
Givet den genomsnittliga körsträckan i bil på drygt 620 mil per år och capita i hela Sverige antyder dessa data att körsträckan i bil skulle minska med över fem procent om andelen invånare som är nöjda med kollektivtrafiken förmås att öka 10 procentenheter. Samma effekt skulle uppnås om andelen invånare som är nöjda med gång- och cykelvägarna förmås att öka 10 procentenheter.
– Utvecklingen av biltrafiken är inte gudagiven, säger Gröna Mobilisters ordförande Jesper Johansson. Data talar sitt tydliga språk: bilismen minskar när vi satsar på alternativen.
Sådana satsningar bidrar därmed till att nå klimatmålen.
– Korrelationer behöver som bekant inte motsvara orsakssamband, säger Per Östborn. Vi ser dock tydliga tecken i våra data på att satsningar på bättre infrastruktur för alternativen till bilen verkligen leder till att dessa används oftare och bilen mera sällan.
Ett sådant tecken är att dessa samband inte bara är signifikanta i riket som helhet, utan också i enskilda kommungrupper, som städer, pendlingskommuner och landsbygdskommuner. Därmed räcker inte det faktum att olika kommuner har olika förutsättningar som gemensam underliggande förklaring till att det, exempelvis, åks mer kollektivt i vissa kommuner och att invånarna också är mer nöjda med kollektivtrafiken i dessa kommuner. Med andra ord kan resvanorna i två kommuner med likartade förutsättningar se helt olika ut beroende på vilka satsningar på alternativen till bilen som görs av kommunen eller regionen.
I vilka kommuntyper ger satsningar på alternativen mest effekt?
Gröna Mobilister har analyserat dessa frågor genom att använda SKR:s kommungruppsindelning.
Det starkaste och mest signifikanta sambandet mellan ökad nöjdhet med kollektivtrafiken och minskad körsträcka i bil finns i pendlingskommuner. Att förbättra kollektivtrafiken i sådana kommuner bör få stor effekt på körsträckorna på nationell nivå eftersom över 40 procent av alla svenska bilar är registrerade i dessa kommuner.
I lågpendlingskommuner nära större stad (kommungrupp B5) och pendlingskommun nära mindre stad (grupp C7) minskar den årliga körsträckan per capita i snitt hela 43 mil då andelen kommuninvånare som är nöjda med utbudet av kollektivtrafik ökar 10 procent.
I kommuner med städer (grupp A1, B3 och C6) saknas däremot ett signifikant samband mellan befolkningens nöjdhet med kollektivtrafiken och körsträckan i bil.
När det gäller gång- och cykelvägar finner vi det starkaste och mest signifikanta sambandet mellan ökad nöjdhet med dessa stråk och minskad körsträcka i bil i städer och pendlingskommuner. (Här räknar vi inte in storstäderna eftersom vi bara har underlag från Göteborg och Malmö, vilket inte räcker för att se några signifikanta mönster.)
Över 60 procent av körsträckan i svenska bilar sker i fordon registrerade i denna typ av kommuner. Att förbättra gång- och cykelvägarna i sådana kommuner bör därmed få stor effekt på körsträckorna i Sverige som helhet.
De större städerna (grupp B3) sticker ut: där minskar den årliga körsträckan per capita inte mindre än 79 mil i snitt då andelen kommuninvånare som är nöjda med utbudet av gång- och cykelvägar ökar 10 procentenheter.
I mindre städer och på landsbygden är sambandet mellan nöjdheten med gång- och cykelvägarna och körsträckorna svagare och mindre signifikant.
– Satsningar på alternativen till bilen ger alltså mest utväxling i form av minskat bilåkande i urbana områden, säger Per Östborn, och det är föga förvånande.
Den enda kommungrupp där det saknas signifikant samband mellan körsträckorna i bil och nöjdheten med såväl kollektivtrafiken som med gång- och cykelvägarna är de utpräglade landsbygdskommunerna (grupp C8).
– Ur klimatperspektiv spelar resvanorna i dessa glesbygdskommuner inte så stor roll, säger Per Östborn. Bilarna som är registrerade där står för endast fem procent av alla svenska bilars trafikarbete.
Läs mer
Underlaget till denna studie, och ett pressmeddelande som sammanfattar slutsatserna
De data som studien bygger på är sammanställda bland de kommunala 2030-indikatorerna: Andel resor med bil, kollektivtrafik respektive gång och cykel; nöjdhet med kollektivtrafiken och med gång- och cykelbanorna; genomsnittlig körsträcka i bil per capita.
En tidigare studie av liknande slag från våren 2022
Denna studie är ett led i projektet Gröna kommuner på väg 2024, som stöds ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer.
