Många riktar sina blickar mot biodiesel av typen HVO som ett sätt att ersätta fossilt bränsle i transporterna. Men i och med den ökade efterfrågan, och i brist på andra råvaror, har palmoljeprodukter som PFAD ökat explosionsartat i Sverige. År 2017 stod de för 44 % av råvarorna till biodiesel. Vi frågar Per Östborn, drivmedelsansvarig på Gröna Bilister, om vad detta innebär och hur man kan tänka… och tanka.
Vinjettbild: Väg genom oljepalmsplantage. Foto: Wikimedia commons
Vad är egentligen PFAD?
Förkortningen PFAD står för Palm oil Fatty Acid Distillate. När palmoljefrukterna skördats bryts en del fett ned till fria fettsyror. Genom raffinering separeras dessa från palmoljan. Som slutprodukt får man cirka 5 procent PFAD och 95 procent palmolja.
Vad innebär en ökad användning av PFAD i svenska biodrivmedel för klimatet?
Eftersom PFAD klassas som restprodukt tilldelas den officiellt en mycket låg klimatpåverkan. Men verkligheten är en annan.
Efterfrågan på PFAD till biodiesel av typen HVO har bidragit till att dess pris nu är nästan lika högt som för palmolja, med en priskvot på 90-97 procent. Det innebär att efterfrågan på PFAD bidrar nästan lika mycket till att öka lönsamheten i palmoljeindustrin som efterfrågan på palmolja. Därmed bidrar den nästan lika mycket till skövlingen av regnskog i Sydostasien, som tyvärr fortsätter i oförminskad takt.
Regnskogsskövlingen har medfört att Indonesien seglat upp som världens fjärde största källa till utsläpp av växthusgaser efter Kina, USA och Indien. Nästan 70 procent av Indonesiens utsläpp kommer från skogsbruk och förändrad markanvändning.
Vad sker på politisk nivå?
Regeringen planerade en förordning som skulle ha medfört att PFAD inte längre klassas som restprodukt. Därmed skulle PFAD ha stängts ute från den svenska marknaden tills den blev spårbar och uppfyllde de hållbarhetskrav som ställs på andra råvaror till biodrivmedel.
I somras lämnade dock Finland in en inlaga till EU som innebar att detta beslut sköts upp i minst tre månader. Därmed blir det upp till den kommande regeringen att ta beslutet att klassa om PFAD. Finlands inlaga ska ses i ljuset av att finska staten äger 45 procent av aktierna i Neste, som tillverkar den biodiesel av PFAD som används i Sverige.
Vi vill ställa om vår fordonsflotta till förnybart bränsle – hur ska vi tänka (och tanka)?
Att vi inte ska lägga alla ägg i samma förnybara korg. Efterfrågan på biodiesel HVO har ökat så snabbt att det uppstått brist på hållbara råvaror. På samma sätt riskerar det att uppstå brist på hållbara råvaror till batterier nu när efterfrågan på elbilar ökar snabbt.
Detta innebär inte att vi ska vända ryggen åt elbilar eller att vi ska sluta tanka HVO. Hållbar HVO tillverkad av rester från det svenska skogsbruket är på väg. Vi ska välja fordon som kan köras förnybart och tanka dem förnybart.Men det är bra att vi gillar olika även när det gäller bilar och bränslen. Om några kör på el, några på biodiesel, några på biogas och andra på etanol maximerar vi chansen att den hållbara produktionen ska hinna möta efterfrågan.
Läs mer om palmoljeprodukter och biodiesel HVO här.
Denna bloggpost har även publicerats hos Zeromission. Läs här.
