År 2023 hade 64 procent av den fossila bensin som användes i Sverige okänt ursprung. Andelen fossil diesel med okänt ursprung var 48 procent. Vi vet inte hur mycket fossil energi från Ryssland eller Iran som når Sverige. Vissa bränslebolag redovisar fossilt ursprung, andra inte. Vad drar vi för lärdomar av allt detta?
Vinjettbild: Kondenserad naturgas utvinns i Persiska viken i fältet South Pars, som samägs av Iran och Qatar. År 2022 slöt det statliga iranska oljebolaget NIOC och ryska Gazprom ett avtal värt 40 miljarder USD om exploatering av fler av gas- och oljefyndigheter. Kondenserad naturgas från Qatar används som råvara till svensk diesel. Foto: Wikimedia
Det saknas system för att spåra fossil energi till dess källa. Gröna Mobilister har länge påtalat behovet av att på EU-nivå införa ett sådant system som liknar systemet för spårning av bioenergi. På försommaren 2024 publicerade föreningen rapporten Spårning och ursprungsmärkning av fossil energi – vad gör politikerna, vad vill industrin? tillsammans med debattartikeln Vi måste kunna välja bort skurkstatsolja.
Alla drivmedelsleverantörer ska varje vår rapportera information om föregående års försäljning till Energimyndigheten. De ska dessutom redovisa klimatpåverkan, råvaror och dessa råvarors ursprungsländer som konsumentupplysning på sina webbplatser, enligt systemet för miljöinformation om drivmedel. Gröna Mobilister har nu börjat att sammanställa dessa uppgifter till sin årliga rapport Drivmedelsfakta, som publiceras senare i höst.
Energimyndigheten skärper kontrollen
Trots att ämnet var högaktuellt efter Rysslands invasion av Ukraina undvek Energimyndigheten förra året att publicera de inrapporterade uppgifterna om ursprunget till de fossila drivmedlen som såldes i Sverige år 2022. Ett troligt skäl är att några företags redovisning var bristfällig, vilket försämrade tillförlitligheten hos insamlade data. Ungefär 30 procent av de fossila drivmedlen rapporterades ha okänt ursprung utanför EU och EES, men för vissa drivmedel där ursprunget rapporterades vara känt hade råvarans ursprungsland blandats ihop med inköpslandet för färdig bensin eller diesel.
I år har Energimyndigheten förbättrat granskningen av företagens rapportering av de fossila drivmedlen. Myndigheten har dessutom gjort en stor förbättring när det gäller hur den insamlade informationen presenteras för allmänheten. De tidigare årliga drivmedelsrapporterna är ersatta av ett interaktivt verktyg där den intresserade kan hämta mycket mer information än tidigare om både fossila och förnybara drivmedel.
Det fossila ursprunget år 2023
På grund av den strängare kontrollen av leverantörernas rapportering har andelen fossil bensin och diesel med okänt ursprung hoppat upp från 30 procent år 2022 till 54 procent år 2023. Den tillgängliga informationen om ursprunget hos de fossila drivmedlen år 2023 presenteras översiktligt i följande diagram. Diagrammen till höger visar i större detalj den kända delen av ursprunget enligt diagrammen till vänster.
Om den fossila råvarans ursprungsland tillhör EU eller EES är detta land oftast känt, så att råvaran med okänt ursprung med stor sannolikhet kommer från något land utanför Europa. Det innebär att de angivna andelarna 22 procent europeisk råvara för bensin och 35 procent för diesel förmodligen är rättvisande, medan de angivna andelarna råvaror från andra världsdelar kan vara större än vad som visas i diagrammen.
Alla kända fossila råvaror år 2023 utgjordes av råolja, förutom de fyra procent av dieselns kända råvaror som kom från Qatar. Denna fraktion bestod av kondenserad fossil naturgas.
Felaktig ursprungsdeklaration hos OKQ8 [Åtgärdad]
[Uppdatering 25 oktober 2024: OKQ8 har nu korrigerat sin ursprungsdeklaration av sin fossila bensin och diesel och anger att ursprungsland saknas.]
Sedan den 1 oktober 2024 måste varje enskild drivmedelsleverantör redovisa ursprungsländerna till de drivmedel de sålde 2023 på sina webbplatser. De fem största leverantörerna av bensin och diesel i Sverige uppfyller detta krav. Det handlar om Circle K, OKQ8, Preem, St1 och Qstar. (Tankstationer med namnet Ingo tillhör Circle K, Shell tillhör St1 och Tanka tillhör OKQ8.)
Inget av dessa företag redovisar Ryssland som ursprungsland till någon bensin och diesel de sålde i Sverige år 2023. Preem och St1 raffinerar egen bensin och diesel av råolja de köper på världsmarknaden och kan därför med stor trovärdighet säga varifrån de fossila råvarorna kommer. Qstar köper merparten av sin bensin och diesel av Preem och St1 och kan också erbjuda trovärdig ursprungsdeklaration av sina fossila råvaror.
Det är svårare för Circle K och OKQ8 att redovisa det fossila ursprunget eftersom de importerar färdig bensin och diesel och det saknas system för spårning genom distributionsledet. Dessa företag uppger att de har fått besked från sina leverantörer att rysk olja inte används i den bensin och diesel de köper in. Gröna Mobilister har ingen anledning att betvivla uppriktigheten i dessa påståenden, men det är oklart vad löftena är värda eftersom det saknas system för spårning av fossil energi till dess källa.
Circle K redovisar på sin webbplats att ursprungsländerna till deras bensin och diesel är okända. OKQ8 anger å sin sida att Sverige, Finland och Danmark är de viktigaste ursprungsländerna. Detta kan inte stämma eftersom ingen olja utvinns i Sverige eller Finland. Föreskrift STEMFS 2021:1 5 § e. för miljöinformationen uttrycker att det är råvarans ursprungsländer som ska redovisas, inget annat. Om det saknas information om dessa ska Ursprungsland okänt redovisas. Miljöinformationen hos OKQ8 är alltså felaktig. Den uppfyller inte heller kravet på att andelen råvara från varje ursprungsland ska anges.
Med tanke på att drivmedelsleverantörerna rapporterat till Energimyndigheten att 64 procent av bensinen och 48 procent av dieseln hade okänt ursprung år 2023 måste fler stora leverantörer än Circle K ha redovisat Ursprungsland okänt till myndigheten. Med tanke på att Preem och St1 har kunskap om ursprunget hos den råolja de själva importerar infinner sig misstanken att OKQ8 har rapporterat Ursprungsland okänt till Energimyndigheten, men uppger något helt annat gentemot konsument.
Vi begär tillsyn
Gröna Mobilister kommer att påtala felaktigheterna i OKQ8:s miljöinformation för företaget och för Energimyndigheten. Om OKQ8 inte rättar till miljöinformationen återstår att begära att Energimyndigheten utför tillsyn enligt drivmedelsförordningen 14 §.
Förra året begärde Gröna Mobilister tillsyn av fyra mindre leverantörer som inte publicerade miljöinformation som sina drivmedel enligt regelverket. Energimyndigheten vägrade att utföra tillsyn på vår uppmaning, med hänvisning till att de själva styr över när och på vilket sätt de inleder tillsyn. Gröna Mobilister överklagade denna vägran till Förvaltningsrätten i Linköping (mål 5382-23), som dock gick på myndighetens linje i sin dom den 28 mars 2024. Gröna Mobilister har överklagat denna dom till Kammarrätten i Jönköping.
I rättsprocessen mot Energimyndigheten har Gröna Mobilister hänvisat till Århuskonventionen, som bland annat syftar till att säkerställa tillgången till miljöinformation och att utöka möjligheten till rättslig prövning i miljöfrågor.
Fallet med OKQ8:s felaktiga ursprungsdeklaration av fossila drivmedel kan bli ett test på Energimyndighetens vilja att upprätthålla regelverket om miljöinformation och ge allmänheten den konsumentupplysning vi har rätt till.
Gröna Mobilister har flera gånger tidigare påtalat brister i OKQ8:s miljöinformation för Energimyndigheten utan att det lett till någon åtgärd, till exempel i en aktbilaga inlämnad till Förvaltningsrätten i november 2023. Föreningen fäste uppmärksamhet på dessa brister redan i januari 2022 i vår första utvärdering av miljöinformationen.
Oljans axelmakter
EU tillåter inte import av rysk olja sjövägen, och inte heller import av petroleumprodukter som bensin eller diesel som är raffinerade i Ryssland. Det finns ett stort kryphål i dessa sanktioner: rysk råolja kan exporteras till raffinaderier utanför EU, varefter de färdiga petroleumprodukterna kan importeras lagligt till EU och Sverige.
Förutom detta kryphål har avsaknaden av krav på dokumentation för spårning underlättat uppkomsten av en skuggflotta på världshaven som förser världsmarknaden med rysk råolja med dold avsändare. Rysk olja kan nå Sverige via denna skuggflotta.
Samma skuggflotta förser världsmarknaden med råolja från Iran, som liksom Ryssland är föremål för internationella sanktioner. Andra sanktionerade länder som Nordkorea och Venezuela använder skuggflottan för att upprätthålla sin export av fler varor än olja.
Sveriges import av råolja från Ryssland upphörde år 2022, oljeimporten från Venezuela avslutades år 2019 och oljeimporten från Iran upphörde redan år 2007 – enligt den officiella statistiken. Branschorganisationen Drivkraft Sverige har uppgett för Gröna Mobilister att införseln av fossil energi via skuggflottan eller via kryphålet med raffinering i tredje land förmodligen är begränsad, men de kan inte kvantifiera sin bedömning.
De sanktionerade länderna Iran, Nordkorea, Ryssland och Venezuela är allierade. Iran och Nordkorea bistår Ryssland med vapen i anfallskriget mot Ukraina. Nu börjar uppgifter om nordkoreanska soldater i Ukraina att dyka upp. I juli 2022 slöt Ryssland och Iran ett samarbetsavtal värt 40 miljarder USD om utveckling av olje- och gasfyndigheter i Iran. I februari 2024 lovade Ryssland och Venezuela att utvidga samarbetet kring utvinning av olja och gas.
Jag vill inte använda det amerikanska uttrycket axis of evil om dessa länder – det är politisk retorik. Men de kan beskrivas som en axis of fossil energy och en axis of despotism and war.
Krig och fred
Kopplingen mellan fossil energi och krig är inte ny. En betydande del av den aggressiva amerikanska utrikespolitiken efter andra världskriget kan sättas i samband med försök att kontrollera utvinning och försäljning av olja. USA har ända sedan 1950-talet varit beroende av import av fossil energi, och detta importberoende ökade fram till år 2005. På grund av satsningen på inhemsk utvinning av olja och gas genom hydraulisk spräckning (fracking) minskade dock importberoendet därefter snabbt. Sedan år 2019 är USA i princip självförsörjande på energi.
Det är slående att denna självförsörjning uppnåddes samtidigt som USA på bred front drog tillbaka militära styrkor från Mellanöstern. Man drog sig ur Syrien år 2019, och lämnade Irak och Afghanistan år 2021. Om det finns ett verkligt orsakssamband kan jag så klart inte veta.
Medan importberoendet av fossil energi hos stora länder som USA leder till att de söker dominera mindre länder med fossila tillgångar, leder små länders importberoende till att de domineras av stora länder med fossila fyndigheter. De utsätts också för politisk påverkan i syfte att bevara detta beroende.
Alla europeiska länder är beroende av fossil energi som utvinns i andra världsdelar. Östra halvan av Europa är beroende av rysk gas och olja. Beroendet är störst i Slovakien och Ungern, och dessa två länder har också de mest rysslandsvänliga regeringarna.
Sveriges beroende av råolja från despotiska länder är förhoppningsvis begränsat. Men det kan komma att öka i en snar framtid. Så här skriver Preem i sin Hållbarhetsredovisning för år 2023:
”Den tillgängliga volymen råolja från Nordsjön minskar vilket medför att Preem i framtiden, för den tid på Preems omställningsresa då fossila råvaror fortfarande behövs, kommer behöva utöka sin försörjning av råolja till områden med högre hållbarhetsrisker.”
Om vi inte snarast möjligt kapar trossarna till fossilberoendet kan vi komma att dras in i mer politisk oro, drabbas av fler energikriser med skenande priser, och kan utsättas för utpressning och ännu fler påverkanskampanjer med dolda avsändare.
Vad göra?
Det finns ingen anledning att utsätta sig för allt detta. Som diagrammet nedan visar har Sverige sedan 1970-talet på kort tid lyckats göra sig kvitt mycket större mängder petroleumprodukter i form av eldningsolja än de petroleumprodukter i form av bensin och diesel vi nu måste göra oss av med. Kunde vi lyckas med det ena är det en smal sak att lyckas med det andra. Det som krävs är förstås politiska åtgärder som styr mot fossilfri energi och energieffektivisering.
De senaste åren har tyvärr flera politiska beslut tagits som styr tillbaka in i den fossila återvändsgränden. År 2024 ser vi därför ett skutt uppåt i användningen av fossila drivmedel. Nyligen lade regeringen förslag om ytterligare skattesänkning på bensin och diesel, som ska träda i kraft den 1 juli 2025, vilket kommer att underblåsa efterfrågan på fossila drivmedel ännu mer.
Utöver regleringar som i stället styr mot fossilfrihet behövs transparens och konsumentupplysning. De flesta riksdagspartier har lovat att verka gentemot EU för att göra fossil energi spårbar. Ett enigt näringsutskott efterlyste detta redan i maj 2022. Det är dags att skrida från ord till handling.
Ursprungsinformationen bör föras ut till försäljningsstället, där vi konsumenter gör våra val. Vi behöver alltså ursprungsmärkning vid pump, precis som vi har ursprungsmärkning av livsmedel på förpackningarna i butiken. Miljöinformationen vid pump måste med andra ord förbättras. Starka intressen vill i stället ta bort denna miljöinformation, vilket så klart är befängt.
Experter från Europa och USA författade nyligen ett upprop till stöd för hållbarhetsmärkningar vid pump. De skriver bland annat:
”Such labels are an important tool in raising awareness about invisible fossil fuel harms, encouraging clean energy alternatives, and to normalize some of the behavioral changes associated with a cleaner transportation system.”
Vi måste ges chansen att välja bort drivmedel som destabiliserar den fria världen och klimatet. Vi Vill Veta!
//Per Östborn
Ansvarig för Gröna Mobilisters kampanj Vi Vill Veta
