Alla förnybara drivmedel behövs – men inga fossilbilar

Sedan den 1 juli gäller inte längre den miljöbilsdefinition som styrde statens upphandling av bilar. Nya upphandlingskrav måste komma på plats omgående, och de måste stänga dörren för alla fossilbilar, skriver Gröna Bilister.

Denna debattartikel publicerades i Ny Teknik den 18 juli 2018. Läs här. Vinjettfoto: Joakim Ståhl / BiogasAkademin / Gröna Bilister

Miljökraven vid myndigheternas upphandling av fordon styr i praktiken även upphandlingen i den kommunala och den privata sektorn. Ungefär 60 procent av alla nya bilar upphandlas till juridiska personer. Dessa bilar kommer efter några år ut på begagnatmarknaden. Därför är statens upphandlingskrav avgörande för att styra hela fordonsmarknaden i hållbar riktning.

Men regeringen förefaller handlingsförlamad trots att upphandlarna saknar riktlinjer sedan den 1 juli. Fordons- och drivmedelsindustrin trycker på åt olika håll. Regeringen måste sätta ned foten för att inte försinka omställningen till fossilfrihet.

Sett över hela livscykeln har bilar som körs på biogas mycket låg klimatpåverkan och mycket låga utsläpp av hälsovådliga ämnen. Laddbara bilar har potential att överträffa dem när det gäller låg klimatpåverkan. När bilarna körs på el ger de inte upphov till några skadliga utsläpp alls i närmiljön. Biogas och el produceras i vårt närområde och bidrar till Sveriges energisäkerhet. Därför är det rimligt att biogasbilar och laddbara bilar prioriteras vid myndigheternas upphandling.

Men det går inte att kräva att alla bilar och lätta lastbilar som staten upphandlar ska vara laddbara eller kunna köras på biogas. Utbudet av sådana fordon är större än man kan tro, men det täcker ännu inte alla behov. Laddinfrastruktur och gasmackar saknas på många orter.

Därför måste upphandlingskraven precisera godtagbara alternativ. Annars riskerar kriterierna att bli spetsiga men alltför smala. Om de bara kan tillämpas i ett begränsat antal fall får de begränsad effekt på fordonsparken som helhet.

IVL Svenska Miljöinstitutet och Fossilfritt Sverige har därför föreslagit att snåla bensin- och dieselfordon med låga utsläpp av luftföroreningar ska godkännas som andrahandsalternativ. Men det finns ingen anledning för staten att befatta sig med nya fossilbilar. Fordonstillverkarna kan till marginell kostnad anpassa alla bensinfordon till etanol E85 och godkänna att alla deras dieselfordon körs på ren biodiesel av typen HVO.

Gröna Bilister anser att alla nya bilar med förbränningsmotor senast år 2025 bör vara typgodkända för ett kommersiellt tillgängligt bränsle som till största delen är förnybart. Även laddhybrider måste gå att köra på ett sådant bränsle när elen är slut. Det bör också ställas krav på att biogasbilar ska vara godkända för etanol E85 när gasen tagit slut.

Motsvarande krav bör redan nu ställas vid statliga upphandlingar. Undantag skulle kunna beviljas under en kort övergångsperiod. Detta skulle sparka igång biltillverkarnas omställning och underlätta det kommande säljstoppet för fossilbilar.

Historien visar att krav på fossiloberoende bilar vid upphandlingar kan ge stor effekt. Den svenska miljöbilsboomen inleddes när kommunala upphandlare och andra aktörer samlade sina krav på en snål etanolbil. Svenska Ford plockade upp den kastade handsken. Ford Focus Flexifuel presenterades år 2001 och var under en period synonym med begreppet miljöbil. Andra tillverkare följde efter. År 2008 var 51 procent av alla nya bensinbilar i Sverige godkända för etanol E85.

Exemplet gällde etanolbilar. Men upphandlingskraven bör inte stänga dörren för några fossiloberoende fordonstyper eller några förnybara drivmedel. Det förnybara drivmedlets art betyder ingenting för dess miljö- och klimatpåverkan. Råvarorna och tillverkningsprocessen betyder allt.

De yttre ramarna för upphandlingskraven för fordon bör därför utgå från fyra teknikneutrala principer som tillämpas oberoende av varandra: fossiloberoende, energieffektivitet, säkerhet och låga utsläpp av luftföroreningar. Det är enligt dessa principer som Gröna Bilister nominerar modeller till sin årliga tävling Miljöbästa Bil.

Det är för tidigt att säga vilka förnybara drivmedel och vilka fordonstyper som kommer att dra det längsta strået i konkurrensen. Detta är ytterligare ett skäl till att vi måste hålla så många dörrar som möjligt öppna mot den förnybara framtiden. Om vi gör det minimerar vi risken att omställningen fastnar i suboptimala lösningar eller kör in i en vägg.

Kanske kommer biobensin att konkurrera ut etanol för inblandning i fossil bensin – kanske inte. Kanske kommer all HVO att blandas in i fossil diesel istället för att säljas i ren form som HVO100 – kanske inte. Våra fordon bör vara förberedda för alla dessa möjligheter.

Den 1 juli infördes reduktionsplikt för bensin och diesel. Plikten innebär att klimatpåverkan hos dessa drivmedel ska minska enligt en förutbestämd kurva genom ökande inblandning av biodrivmedel. Men många bensinbilar kan inte köra på etanol E85 och det finns inte så mycket biobensin att tillgå. Därför säger reglerna att bensinens klimatpåverkan ska minska betydligt långsammare än dieselns.

Om alla bensinbilar godkändes för etanol E85 skulle vi kunna införa samma reduktionsplikt på bensin och diesel oavsett hur det går med biobensinen. Om alla dieselbilar dessutom godkändes för HVO100 skulle vi också kunna skippa den artificiella uppdelningen i höginblandade och låginblandade biodrivmedel, med deras separata skatteregler. Detta efterlyses av flera företrädare för drivmedelsbranschen.

Det är möjligt att tillgången på hållbara råvaror till biodrivmedel blir en begränsande faktor när vi vill öka andelen biodrivmedel i bensin och diesel upp mot hundra procent. Men det finns ingen anledning att låta bilarnas typgodkännande bli det.

Det är därför Gröna Bilister anser att så många bilar som möjligt med förbränningsmotor bör vara godkända för etanol E85 eller biodiesel HVO100. Statens upphandlingskrav måste utformas som ett startskott till denna utveckling. Bara då har vi en chans att nå klimatlagens mål att transportsektorns klimatpåverkan ska minska med 70 procent till år 2030.

Johanna Grant, ordförande, Gröna Bilister

Martin Prieto Beaulieu, styrelseledamot, Gröna Bilister

Per Östborn, styrelseledamot, Gröna Bilister