”Miljözon i Gamla stan är ett skott vid sidan om målet”

13/8: ”Miljözon i Gamla stan är ett skott vid sidan om målet”

REPLIK. Mobilitet handlar om rörelse, att ta sig runt och att kunna vara på en bestämd plats vid en bestämd tidpunkt. Bilen är ett sätt att ta sig fram på men inte det enda självklara eller främsta. Resenären behöver valfrihet och alternativ till bilen, där miljömässigt hållbara alternativ premieras, skriver Johanna Grant, Gröna bilister.

Häromdagen försökte jag ta cykeln mellan kontoret på Stora Nygatan i Gamla stan till Sergels torg. Det var omöjligt. Turister och flanörer strosade fram i bredd, stannade abrupt vid butiker eller för att ta kort. En bil kom åkande i långsammare takt än fotgängarnas och försökte parera de oberäkneliga rörelserna framför, bakom och bredvid fordonet.

Gamla stans unika stadsmiljö andas historia från tiden innan bilen uppfanns. Här sker framkomligheten på de gåendes villkor, vilka alltid har företräde. Jag hoppade av min cykel och strosade, jag med. För bilister är trafik i Gamla stan förbjuden mellan klockan 11 och 06 alla dagar, likaså råder parkeringsförbud dygnet runt. Bilisten i Gamla stan har det allt annat än lätt.

Att därför, som Bil Swedens vd Bertil Moldén föreslår på DN Debatt den 7/8, välja Gamla stan som en miljözon för bilar med nollutsläpp för att på så sätt bli en ”internationell symbol för hållbar mobilitet” kan tyckas vara både otillräckligt och ett skott vid sidan om målet. Särskilt då Stockholm, vars invånare årligen tillbringar i genomsnitt 11 dagar av sin tid i bilköer, är värst i Norden när det gäller biltrafik och trängsel, något som sker utanför Gamla stans kullerstensgator.

När Bertil Moldén skriver att ”stadsborna vill ha en god närmiljö och samtidigt förbättrad mobilitet” samt att ”svenska städer kan göra mycket mer för att minska problemen med luftföroreningar och klimatutsläpp samtidigt som mobiliteten förbättras” går det att läsa mellan raderna att mobilitet syftar på framkomlighet enkom för bilisten. Så länge bilen blir ren och fordonsflottan förnyas så ”skapar vi en bättre stadsmiljö”. Bertil Moldén menar att Åsa Romsons förslag att lösa luftproblemen med bilsnål stadsplanering är otillräckligt. I stället framhäver han att stadsplanering behöver ett nytänk i form av ”nya förbifarter, genomfarter och ringleder under mark”, alltså en lika bilcentrerad stadsplanering som på 1960-talet. Det är allt annat än nytänkande, även om flera andra intressanta förslag som elbussar, nattleveranser, automatiserad körning, kommunicerande fordon och infrastruktur lyfts fram.

Jag och Gröna bilister har en annan syn på mobilitet. För oss handlar mobilitet om rörelse, att ta sig runt och att kunna vara på en bestämd plats vid en bestämd tidpunkt där bilen är ett sätt att ta sig fram på men inte det enda självklara eller främsta. Resenären behöver valfriheter och alternativ till den egna bilen där miljömässigt hållbara alternativ som kollektivtrafik, cykel, bilpool, samåkning, resfria möten och gång premieras. Det ska vara lätt att göra rätt.

En stadsplanering som bygger på nya förbifarter eller ringleder, över eller under mark är bakåtsträvande och kostsamt. Utbud och efterfrågan hänger ihop. Ökat utbud av vägar skapar ökad efterfrågan då resenären erbjuds större möjligheter att välja bilen. I stället finns stor potential att använda de vägar vi har på ett smartare och effektivare sätt. Uppgiften, som Bil Sweden glädjande tagit sig an, att göra bilen fossilfri, tyst och ren är viktig och central, men räcker tyvärr inte. Vi behöver en smartare och effektivare mobilitet än så där vi inte säger nej till bilen, men ja till rörelsefrihet.

Johanna Grant, ordförande Gröna bilister

Läs mer:

”Gör Gamla stan till en zon för enbart avgasfria fordon” 

”Gamla stan är för futtigt som avgasfri zon” 

”Det räcker inte med att ställa om fordonsparken”