Mobilitet på landsbygd

Mobilist på landsbygden?

Visst är det möjligt att vara mobilist även för den som bor på landsbygden. Som landsbygdsbo behöver man dock ofta vara medskapare av sina lokala mobilitetslösningar då det sällan är någon annan som har byggt upp dem. Vi pratade med Maja Söderberg från Tolg, som där är en av medskaparna till byns ”Mobilsamåkning”, en samåknings-app som även har spridit sig till fler bygder. Hon menar att mobiliteten på landsbygden har en klar fördel gentemot den i stan.

Kvinna som planterar
– Att vara mobilist på landsbygden innebär att du lär känna fler bybor, att man är delaktig i att skapa en kultur av att hjälpas åt och att de sociala nätverken i bygden blir starkare. Vardagsresandet blir också ett tillfälle att träffa nya och gamla vänner, att diskutera byfrågor och umgås i nya konstellationer. Den här sociala aspekten har sällan mobilititetstjänsterna i stan, säger Maja.
 
Kan man vara mobilist på landsbygden?
Visst kan man vara mobilist på landsbygden – jag tror till och med att det är trevligare än att vara mobilist i staden. För mobilisten på landsbygden är beroende av att samarbeta med de andra som bor i bygden. För här finns det sällan någon annan som organiserar bilpooler, samåkning, bygger cykelvägar eller sätter in nya bussavgångar.
Vi som bor på landet används ofta som en ursäkt för varför man inte kan göra bilkörande dyrare, t.ex. genom att höja skatten på bränsle. Men faktum är att det finns massor som vi som bor på landet kan göra för att resa hållbarare. Men också vi behöver motivation för att bli hållbarare, och så länge den egna bilen är så pass billig att köra som den är, har de flesta av oss inte tillräckligt med motivation för att ändra vårt resemönster.
 
Inte minst slås jag över hur dåliga vi landsbygdsbor är på att cykla. Vi är så vana vid att ta bilen, att vi även tar den till korta resor där vi istället kunde ha njutit av vår vackra omgivning och fått lite vardagsmotion på köpet.
 
Vad har du för förslag för den som vill bli mobilist på landsbygden?
Njut av att du bor vackert…
… och ta för vana att cykla eller gå korta sträckor. Skaffa en elcykel så kommer du längre och kan cykla även när du är trött eller krasslig! Använd dubbdäck, så kan du cykla även på vintern. Skaffa en cykelkorg, cykelväskor och/eller en cykelkärra för att även kunna transportera saker eller barn med cykeln.  
 
Vänj dina barn vid att inte alltid ta bilen
Det går finfint att vara mobilist även med små (och stora) barn.
Anpassa dig efter kollektivtrafiken
Försök anpassa dina resor efter de bussavgångar som (förhoppningsvis) finns. Promenera eller ta cykeln till bussen.
 
Samåk med andra i bygden!
Skapa eller hitta bra och smidiga system för samåkning och försök få med er så många som möjligt, antingen som passagerare, chaufförer eller både och!
 
Samåkning är ofta lättare att organisera på landsbygden än i staden. Främst för att steget är mindre att samåka med någon man känner eller känner till, än med någon helt okänd. Och i en bygd känner, eller känner man till de flesta. Den ekonomiska motivationen är också högre eftersom avstånden är större. Ofta är man redan duktig på att samordna skjutsandet av barn till aktiviteter och skolor, inte minst eftersom tidsvinsten för föräldrarna blir väldigt stor.
 
Skapa en bilpool med befintliga bilar
Organisera er egen bilpool, där ni hittar ett enkelt system för hur ni kan hyra bilar av varandra!
 
Bilpooler med speciella bilpoolsbilar passar sällan på landsbygden, där avståndet mellan husen är långa och befolkningsunderlaget lågt. Däremot har många hushåll mer än en bil, och det finns alltid många bilar som står stilla. Detta utgören utmäkt förutsättning för att stoppa en ett antal av bygdens befintliga bilar i bygden i ett bokningsverktyg. Och vips finns det ett helt gäng bilar att välja bland när man behöver en.
 
Jobba i byn…
… i alla fall då och då. Antingen hemifrån, eller varför inte dra igång ett kontorshotell eller ”hoffice”, så att du också får ”arbetskamrater”.
 
Med vilka färdsätt löser du och din familj ert vardagspussel? 
Genom en kombination av samåkning, buss, elcykel, vanlig cykel, promenader och egen bil. När jag kör egen bil erbjuder jag de andra byborna att samåka med mig. Ska jag längre byter jag därefter helst till tåget.
 
Vilka utmaningar finns för att fler på landsbygden ska bli mobilister?
För den som vill cykla kan nackdelen vara att det sällan finns cykelvägar och bilvägarna har ofta hög hastighetsgräns och inga, eller små, väggrenar.
Det finns få, eller inga kollektiva avgångar att välja på. Ofta kör de långa omvägar vilket gör att restiden blir mycket längre än med bil. Dessutom har många långt till hållplatserna, vilket gör att den egna bilen får ytterligare ett försprång.
Majas hållbara restips för dig som bor på landsbygden  
  • Organisera samåkning i din bygd. Samåk till jobbet och fritidsaktiviteterna. Hjälp varandra med skjutsningen av barnen till deras aktiviteter.
  • Organisera er egen bilpool, där ni hittar ett enkelt system för hur ni kan hyra bilar av varandra.
  • Skaffa en elcykel! Använd dubbdäck, så kan du cykla även på vintern. Skaffa en cykelkorg, cykelväskor och/eller en cykelkärra för att även kunna transportera saker eller barn med cykeln.  
  • Jobba i byn, iallafall då och då. Antingen hemifrån, eller dra igång igång ett kontorshotell eller ”hoffice”.
  • Vänj dina barn vid att bli mobilister, det går att vara mobilist på landsbygden även med små barn.
Har du fler tips för att bli en smart mobilist på landsbygden? Hör av dig till info@gronamobilister.se. 

Mobilitet på landsbygd