Planeringen för hur regionernas infrastruktur ska utvecklas de kommande tolv åren har i många fall allvarliga brister. De planförslag som nu varit ute på remiss bidrar inte till de nationella målen om klimat och i många fall klarar de inte ens gällande lagkrav. Det visar Gröna Mobilisters sammanställning av planförslagen för landets 21 regioner.
Vart fjärde år tar Sveriges 21 regioner fram planer för hur infrastrukturen för transporter ska utvecklas de kommande tolv åren. De regionala planerna, ofta kallade länstransportplaner, kompletterar den nationella plan som Trafikverket tar fram. Planerna ska också bidra till att samhällets mål för till exempel klimat och biologisk mångfald nås. Gröna Mobilisters sammanställning av de 21 planförslagen visar dock att de sällan klarar dessa mål. I många fall bryter de även mot Miljöbalkens regler för hur planerna ska utformas.
Planeringen är nu inne i sin slutfas och det är dags för regionpolitikerna att fatta de sista besluten innan förslagen går vidare till regeringen.
I 11 av de 21 planerna skriver regionerna själva att de inte anser att deras planer bidrar till det nationella målet om 70 procents minskad klimatpåverkan från trafiksektorn, räknat från 2010 till 2030. Och i hela 14 av 21 planer anger regionerna att planerna inte bidrar till de nationella målen om biologisk mångfald. Detta trots att båda målen ska tillmötesgås, enligt regeringens direktiv.
Dessa planer, som alltså uppdateras vart fjärde år, ska denna gång också ange om de bidrar till en ökad transporteffektivitet, dvs om de samlade transportbehoven kan lösas med färre fordon, minskad miljöpåverkan och minskad energianvändning. 17 av de 21 planförslagen kan inte besvara frågan.
Sammanställningen visar också att merparten av planförslagen inte klarar ett av sina formella krav. Sedan 2004 ställer lagen om miljöbedömningar krav på att planer av detta slag ska ta fram alternativa förslag som kan bidra till bättre lösningar för miljö och klimat. Syftet är att främja en hållbar utveckling genom att visa på miljöeffekter av olika val. Politikerna får då ett bättre underlag som kan vägleda dem till klokt avvägda beslut.
Det är bara åtta av de 21 planförslagen som klarar dessa krav. Resterande 13 lever alltså inte upp till gällande lagstiftning.
Den totala ramen för infrastrukturen de kommande tolv åren ligger på nästan 800 miljarder kronor. Av dessa får regionerna 42 miljarder för investeringar i det regionala transportsystemet. Den nationella planen används för underhåll av nationella och regionala vägar och järnvägar, samt till nyinvesteringar i järnvägar och riksvägar samt vissa hamnar m.m.
Den här sammanställningen visar att viktiga mål i länstransportplanerna inte nås. Regionerna behöver bli bättre men också få bättre förutsättningar. Den tidigare kritik som regionerna haft mot planeringens inriktning lyfts i flera av planförslagen. För att nå våra klimatmål måste vi lägga betydligt mer vikt vid måluppfyllelse, att vi faktiskt gör verkstad av våra mål. Sverige kommer aldrig nå en hållbar mobilitet endast genom fina mål på pappret.
Marie Pellas, ordförande Gröna Mobilister
Om Gröna Mobilister
Gröna Mobilister verkar för en mobilitet som är anpassad till planetens gränser och global rättvisa. Vi vill stärka människors livskvalitet i städer och på landsbygd. Det gör vi genom informationsspridning och påverkansarbete.
