År 2022 utsåg WWF Lund till Årets Globala Klimatstad, 2023 var Lund Sveriges Miljöbästa kommun samt Sveriges bästa mobilitetsstad, och nu, år 2024 har Lund mottagit Grönt Föredöme-priset från Gröna Mobilister. Hur kan det komma sig att Lund får så många utmärkelser för sitt hållbarhets arbete? Vad är deras hemlighet? Efter prisutdelningen träffade vi anställda från olika avdelningar för att fråga dem om deras arbete.
En sak som omedelbart är märkbar är den vision som verkar delas av de politiska partierna i Lund. De vill alla hålla Lund i framkant när det gäller miljövänlig stadsplanering och landsbygdsutveckling. Imponerande nog delas detta mål även över partigränserna, vilket innebär att långsiktighet oavsett politisk majoritet. Något som kan förklara hur den så kända trafikstrategin Lundamats lyckats fortleva från 2006 än idag. Att leva i en trevlig stadsmiljö har blivit så viktigt för invånarna i Lund att politikerna vet att det inte finns något alternativ om de vill bli valda. Den uthålligheten är en av flera nycklar till Lunds framgångar.
Lund har tydliga klimatmål som stad, men också inom varje avdelning, och följer upp dem årligen. Detta görs bland annat av ett lokalt klimatpolitiskt råd, som huvudsakligen består av experter från Lunds universitet, som beräknar den nödvändiga vägen till klimatneutralitet till 2030. Även om Lund är en av de mest hållbara städerna i Sverige, finns det fortfarande mycket kvar att göra. Till exempel är målet att minska växthusgasutsläppen med 80 procent till 2030 osäkert, medan målet att minska växthusgasutsläppen inom transportsektorn med 90 procent är i riskzonen. Totalt sett förväntas 20 mål uppnås, 29 är osäkra och 6 är i riskzonen att uppnås till 2030. Staden hävdar att många metoder behöver testas i större skala för att bedöma deras effektivitet. Till exempel ersatte Lund biogasbussarna som körde på gatorna 2016 med helelektriska bussar för att minska utsläppen av luftpartiklar så mycket som möjligt. En annan aspekt är bullerreduktion, vilket också är en viktig fråga för staden.
Från vänster till höger: Axel Hallberg (MP), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott; Therese Fällman, avdelningschef Hållbar tillväxt; Elin Engdahl (S), ordförande i kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott; Jon Andersson, enhetschef Miljöstrategiska enheten; Linda Birkedal, miljöstrateg; My Lilja (S), ledamot i kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott; Klas Svanberg (M), vice ordförande i kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott; Elin Dalaryd, miljöstrateg; Mattias Horrdin, ersättare i kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott; Stefan Andersson, förvaltningssamordnare, Miljöförvaltningen; Amanda Thonander (M), ersättare i kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott
Ett stort bidrag till klimatmålen är plattformen Future by Lund, som har utvecklats till en förening där medborgare, forskare, företag och kommunen delar idéer och samarbetar. Webbplatsen är indelad i fyra kategorier: Changemakers, Digital Cities, Future Living, Moving Things and People. Den sista av dessa är ett särskilt fokus för kommunen, som har fått Viable City-finansiering för en bättre omställning. I en konversation med Johan Johansson Gomér, stadsplanerare, förklarade han vikten av att bygga vägar för människor och inte för bilar. Detta innebär att hans avdelning har ett särskilt fokus på tillgänglighet för alla, oavsett om det är en student utan bil eller en äldre person med rollator. Staden har också infört att alla över 75 år kan använda kollektivtrafiken kostnadsfritt under lågtrafikperioder.
Utöver det ambitiösa målet och de stora projekt som Lund har planerat eller planerar, såsom cykelvägar, ett nätverk av laddstationer och program för att attrahera innovativa företag, har Lund vissa fördelar per automatik. Förmodligen är det viktigaste är att Lund är en studentstad, med nästan hälften av befolkningen som antingen studerar eller tillhör den åldersgruppen. Lund är också en tät stad, och de gamla gatorna är för smala för två körfält, så Lund designades aldrig primärt för bilar och hade därför lättare förutsättningar multimodalt resande.
Om du vill läsa mer om vårt pris, klicka här för att läsa Gröna Mobilisters pressmeddelande, där indexet förklaras och varför Lund var ett särskilt fall när det gäller dataanalys. Här är Lunds webbplats och deras hållbarhetsrapport i detalj.
/Johannes Hagemann
