Per Östborn (Gröna Mobilister) och Bernhard Huber (mp), ordförande för tekniska nämnden
Nyligen prisades Solna som Grönt Föredöme, diplomet överlämnades av ordförande Jesper Johansson. Solna har redan uppnått 97 procent av 2030-målet år 2023, och det är därför mer än välförtjänt att de äntligen har blivit belönade för denna prestation. De data som samlats in och analyserats av Per Östborn ger en mycket bra översikt över den årliga minskningen av bilanvändning per capita. Vid en andra blick blir det snabbt tydligt att pandemins påverkan inte följdes av en ökning i körsträcka. Och även före 2020 fanns det en stadig nedgång varje år. Vad graferna och diplomet inte berättar är historien om hur Solna uppnådde denna framsteg och den väg de tog. Denna artikel syftar därför till att förklara vad som gör Solna speciellt, vilka åtgärder de har vidtagit och hur andra kommuner kan följa deras väg till framgång.
Att omvandla politisk vilja till politik
När man går igenom planeringsdokument och riktlinjer är det ganska uppenbart att Solna har implementerat miljömål i varje aspekt av sin planering. Detta är en högsta prioritet för byggnadsförvaltningen, inte bara för klimatets skull, utan också för att skapa en levande stad. Stockholm har satt som mål att bli den mest attraktiva storstadsregionen i Europa – ett mål som återspeglar ambitionen att ge invånarna ett gott liv, attraktiva möjligheter för lokala entreprenörer och lämpliga kontor för företag.
En annan intressant strategi är det kollektiva ansvaret för att förverkliga miljömålen. Det är inte bara några få personer på kommunhuset som ansvarar för miljön, utan alla måste bryta ner strategierna och integrera dem i sina verksamhetsplaner. Kommunstyrelsen samordnar och övervakar framstegen och rapporterar till fullmäktige i delårsrapporter. I sin så kallade ”sammanhållen målstyrning” utvärderar de framstegen och vidtar uppföljande åtgärder för att justera arbetsramarna och de ekonomiska resurserna. De har satt sina mål fram till 2030 och har även en långsiktig vision fram till 2050, så nya projekt måste passa in i dessa planer för att godkännas.
Stad och natur på en gång
Solna har en unik position mellan tätbefolkade urbana områden och grönområden såsom parker, som täcker hälften av staden. Dessa områden är inte bara fördelaktiga för det lokala djurlivet, utan de erbjuder också trevliga mötesplatser för lokalinvånarna. Staden arbetar för att minska bilanvändningen och det buller som de skapar, men under tiden bidrar tysta platser lika mycket till en levbar stad som bra kollektivtrafik. Solna har den fördelen att ha en tunnelbana, pendeltåg eller tvärbanestation i varje del av staden. Dessutom planeras en ny tunnelbanelinje för att koppla samman de yttre delarna av staden med snabbare tåg. Det har även lagts fokus på att bygga ett utmärkt cykelnätverk, inklusive broar och tunnlar för en smidigare färd. För att bättre fokusera på de mest använda cykelvägarna har staden identifierat åtta regionala och tolv lokala cykelvägar som är viktiga för bättre rörlighet.
Solna gynnas också av att fler människor arbetar i Solna än de som pendlar ut ur Solna för att arbeta. Kontoren i Solna är populära, så de flesta företag är anpassade för anställda, vilket direkt motsvarar att tillåta åtminstone viss hemarbete. Staden har ingen direkt påverkan på detta, men att erbjuda förmånliga villkor och rekommendera hemarbete kan definitivt hjälpa till att minska antalet resenärer. Självklart är detta inte möjligt i alla sektorer eller regioner, men där det är möjligt bör hemarbete utnyttjas.
Staden välkomnar sina invånares val att byta från fossilbränsledrivna fordon till hybrider och/eller elfordon. För att stödja denna förändring kommer staden att underlätta utbyggnaden av infrastruktur för elfordon och gröna bränslen. Staden strävar också efter att minska sin egen påverkan genom att göra sin fordonsflotta helt fossilfri. Detta kommer att göras genom att köpa eller leasa fordon som körs på förnybara bränslen och genom att byta till miljövänlig maskinpark. Läs mer
Var andra städer bör börja
Ett av de enklaste men mest kraftfulla verktygen som staden har skapat är en gratis klimat- och energirådgivningstjänst för individer, organisationer och företag. Detta minskar energiförbrukningen, som medborgarna kan följa med stadens egna verktyg, såsom Energikompassen och Värmekollen. Generellt stärker Solna ofta dialogen med invånarna och andra intressenter för att skapa en öppen och inkluderande planeringsprocess – vilket leder till bättre resultat och högre acceptans för nya projekt. Bernhard Huber (Mp), Solnas kommunfullmäktige och ordförande för tekniska nämnden, råder andra kommuner att förändra sina parkeringssystem samtidigt som de gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Solna är den enda kommunen i Sverige som tar betalt för parkering dygnet runt, även på natten. För att påbörja initiativet avskaffade kommunfullmäktige först sina gratis parkeringsplatser, så att beslutsfattarna var tvungna att leda omställningen. För att undvika den dagliga parkeringsavgiften på 100 SEK började anställda använda cyklar eller kollektivtrafik (om de inte redan gjorde det), vilket ledde till att de ville förbättra kollektivtrafiken eller cykelvägarna. Invånarna kan använda parkeringsplatser billigare, så kampen för en stad med färre bilar är fortfarande socialt rättvis.
//
Johannes Hagemann, praktikant för Gröna Mobilister hösten 2024
