Landsbygden kommer ifatt storstaden i omställningen till fossilfri trafik

I Gröna Mobilisters nya rapport Gröna kommuner på väg 2024 analyseras arbetet för hållbar mobilitet på kommunal och regional nivå. Skillnaderna mellan norra och södra Sverige minskar, liksom mellan stad och land. Det gäller såväl takten i elektrifieringen som ansträngningarna att öka transporteffektiviteten.

Gröna Mobilister har i över tjugo års tid granskat kommunernas arbete för hållbara transporter och lyft fram föregångare. I den nya rapporten Gröna kommuner på väg 2024 analyseras omställningen av transportsektorn ur ett lokalt och regionalt perspektiv med hjälp av de kommunala 2030-indikatorer som tagits fram i samarbete med 2030-sekretariatet.

Lägesbeskrivningar och trendspaningar presenteras. Framstående kommuner och regioner uppmärksammas. En fyllig sammanfattning av de viktigaste slutsatserna erbjuds i början av den omfattande rapporten.

Tillsammans med de underliggande 2030-indikatorerna är denna rapport en service till alla som vill se till att transportsektorns klimatpåverkan minskar: allmänhet, media, tjänstemän, politiker och näringsliv. Allmänhet och media kan använda den för att ställa makthavarna till svars, tjänstemän och politiker kan använda dem för att avgöra var de måste sätta in kraftfullare åtgärder.

Sveriges kommuner är föregångare i omställningen till hållbara transporter. Kommunerna inspirerar varandra och hela Sverige att öka omställningstakten. På samma sätt kan Sverige inspirera hela EU genom att ta täten.

– Andan där aktörer på olika nivåer går före, inspirerar och stöttar varandra måste fortsätta, säger Gröna Mobilisters projektledare Per Östborn. Det duger inte för kommunerna att lämpa över allt ansvar på staten, för svenska staten att lämpa över det på EU, eller för EU att lämpa över det på Kina eller FN, med ursäkten att andra aktörer är större och viktigare än en själv. Det duger inte heller att lämpa över omställningen på framtiden.

Föregångare på lokal nivå finns det gott om. De kommande veckorna kommer Gröna Mobilister att dela ut diplomet Grönt Föredöme till kommuner av olika slag med utgångspunkt i 2030-indikatorerna.

Tio slutsatser ur rapporten:

Alla slags kommuner har i genomsnitt nått ungefär lika långt längs vägen mot målet att transportsektorns klimatpåverkan ska minska 70 procent till 2030 jämfört med år 2010. Längst fram år 2022 låg de utpräglade landsbygdskommunerna med i snitt 55 procents uppfyllelse av 2030-målet, och landsbygdskommunerna med turism, där måluppfyllelsen är 56 procent i genomsnitt. Det finns inga tydliga skillnader mellan norra och södra Sverige.

När ett teknikskifte inleds uppstår alltid stora skillnader mellan föregångare och eftersläntrare. Skillnaderna mellan enskilda kommuner vad gäller andelen fossiloberoende bilar, deras energieffektivitet och koldioxidutsläpp har följaktligen ökat markant sedan år 2010. Nu syns tecken på att dessa skillnader börjar minska igen, vilket är ett tecken på att omställningen av fordonsflottan mognar och blir generell.

Andelen elbilar bland nyregistreringarna nådde i genomsnitt 30 procent eller mer år 2023 i alla typer av kommuner, enligt SKR:s kommungruppsindelning. Elbilarnas marknadsandel i försäljningen var lika stor i de norra länen som i de södra. Jämtland intog tredje plats med 38 procent elbilar, efter Stockholm med 42 och Halland med 40 procent.

Utbyggnaden av snabbladdningen har procentuellt sett gått snabbast i Norrbotten och Västerbotten de senaste åren. De vita fläckarna på snabbladdningskartan i Norrlands inland fylls igen i snabb takt. I minst tio kommuner finns nu fler snabbladdningsstationer än bensinmackar.

Det finns numera publik påfyllnadsplats för något alternativt drivmedel i alla 290 kommuner. I december 2023 gick det att fylla på minst tre olika alternativa drivmedel i 220 kommuner. Här räknar vi in etanol E85, fordonsgas, HVO100, el och vätgas.

Andelen förnybara drivmedel i länstrafikens bussar var hela 95 procent år 2023. I nio län användes 100 procent förnybara drivmedel år 2023. Det finns län med mycket hög andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken i både södra och norra Sverige.

Färdsträckan per capita med offentligt subventionerad kollektivtrafik ökade i 15 av 21 län åren 2010–2019. Spridningen i ökningstakt mellan länen var mycket stor, vilket visar att offensiva satsningar från länstrafikbolagens sida att förbättra kollektivtrafiken kan göra stor skillnad.

Covid-pandemin drabbade kollektivtrafiken hårt, men år 2023 hade en stor del av tappet hämtats igen. Kollektivtrafikens marknadsandel nådde rekordnivå år 2023 i flera län, till exempel Skåne och Västra Götaland. Det inger hopp om fortsatt gynnsam utveckling.

Jämförelser mellan kommunala resvaneundersökningar före och efter pandemin visar att andelen resor med kollektivtrafik ökat i betydligt fler kommuner än den minskat i, och att andelen bilresor omvänt har minskat i betydligt fler kommuner än den ökat i. För andelen gång och cykelresor finns ingen liknande positiv trend som för kollektivtrafiken.

Signifikanta korrelationer mellan olika kommunala 2030-indikatorer ger starkt empiriskt stöd för hypotesen att bättre kollektivtrafik och bättre gång- och cykelvägar leder till mindre bilism. Till exempel minskar körsträckan i bil per capita med i snitt 35 mil per år då andelen kommuninvånare som tycker att utbudet av kollektivtrafik är bra ökar 10 procentenheter.

Det dataunderlag som ligger till grund för rapportens slutsatser sträcker sig fram till år 2023. I flera fall väntas positiva trender vändas till sin motsats år 2024 på grund av politiska beslut på nationell nivå.

– I väntan på konsekvent politik för hållbar mobilitet på riksplanet måste vi förlita oss på att kommuner och regioner fortsätter att bära omställningen på sina axlar, säger Gröna Mobilisters generalsekreterare Victor Bärring. Det tror vi att de kommer att göra.

Detta är ingen blind tro. Rapporten avslutas med vittnesmål från 79 kommuner där de berättar om allt de har på gång i omställningsarbetet.