Alla oppositionspartier står bakom en breddad Nollvision 2.0 som inte bara omfattar dem som dör i trafiken, utan också av trafiken, på grund av luftföroreningar. Trafikverket har tagit styrelsebeslut om en sådan nollvision, men efterlyser politisk styrning.
Under Almedalsveckan 2025 genomförde Gröna Mobilister seminariet Nollvision 2.0 – vem tar ansvar för dem som dör av passiv bilism?
Ambitionen att ingen ska dö eller skadas allvarligt av luftföroreningar från trafiken är självklar. Idag har dock ingen minister eller myndighet ett tydligt ansvar att minimera utomhusluftens hälsoskadliga effekter. Detta hämmar arbetet för att förverkliga Nollvision 2.0.
På seminariet i Visby diskuterade Gröna Mobilister denna situation med beslutsfattare, experter och andra intressenter. Här ger vi ett utförligt referat och bygger vidare på vad som framkom under samtalet.
Flera av de medverkande såg följande behov:
✅ Ett riksdagsbeslut kring en breddad Nollvision 2.0
✅ En tydlighet från politiken till myndigheterna vem som ansvarar för negativa hälsoeffekter kopplade till dålig luftkvalitet
✅ Bättre mätmetoder och uppföljning av luftföroreningarnas negativa hälsoeffekter, samt tydliggörande och bättre kommunikation av effektsambanden
Döda och skadade
I Sverige dör ungefär 1 400 människor per år i förtid på grund av trafikrelaterade luftföroreningar. Det är sex gånger fler än dem som dör i trafikolyckor. Den samhällsekonomiska kostnaden för luftens negativa hälsoeffekter uppskattades till 168 miljarder kronor år 2019.
Livskvalitet
Frida Eik Öhman är förbundssekreterare på Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Hon påpekade att det inte finns någon undre säker gräns för luftföroreningar, men ju lägre halterna blir, desto bättre.
Frida underströk också att problemen med dålig luft inte bara handlar om för tidig död, utan också om försämrad livskvalitet. Luftföroreningar kan till exempel leda till astma, diabetes, sämre kognitiv förmåga och psykisk ohälsa.
Partiklar stort problem
I sin presentation redogjorde Frida Eik Öhman för att problemen med kväveoxider (NOx) minskar, bland annat som en följd av att andelen elbilar ökar och att lastbilarna blir renare. Ett nytt EU-direktiv införs år 2030 med strängare gränsvärden för partiklar, enligt WHO:s riktlinjer. Det kommer att bli svårt för många svenska kommuner att uppfylla de nya gränsvärdena, enligt Frida.
Bilprovningen vill bidra till Nollvision 2.0
Ett sätt att förbättra luftkvaliteten är att säkerställa att bilar med bristfällig eller manipulerad avgasrening underkänns vid besiktningen. Metoden att mäta avgaserna har inte ändrats på 50 år enligt Johanna Brunge Grant, som är hållbarhetsansvarig på Bilprovningen. Kraven på miljökontrollen sänktes år 2017 till EU:s miniminivå. I sin presentation visade Johanna hur andelen underkända bilar sjönk som en sten i samband med denna förändring.
– Vi har sämre miljökontroll än Bulgarien, sade Johanna Brunge Grant. Vi har möjlighet att vara ett verktyg i verktygslådan, men just nu är det väldigt trubbigt.
Johanna Brunge Grant skrev nyligen en debattartikel i DN för Bilprovningens räkning där hon bad beslutsfattarna att vässa verktyget.
Nya besiktningsregler på gång
I år öppnar sig ett fönster för förändring när Transportstyrelsen ska uppdatera sina föreskrifter om kontrollbesiktning. Ett förslag skickades ut på remiss den 1 juli 2025. Detta förslag innehåller dock inga krav på partikelmätning.
Flera medlemsländer i EU har redan infört partikelmätning vid besiktning, bland annat Belgien, Nederländerna och Tyskland. Effekten är stor: i Tyskland underkänns 9 procent av dieselbilarna, att jämföra med 0,05 procent i Sverige. Kring år 2029 kommer krav på partikelmätning med stor sannolikhet att införas i alla medlemsländer som en följd av EU-kommissionens förslag till nytt besiktningspaket.
Trafikverket stöder Nollvision 2.0 och vill ha styrning
Trafikverkets investeringschef Annika Holmqvist berättade att Trafikverkets styrelse år 2019 antog långsiktiga mål som innefattar att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i transportsystemet, varken i olyckor eller av luftföroreningar och buller.
Detta mål motsvarar vad Gröna Mobilister kallar Nollvision 2.0. Trafikverket har redan börjat sitt arbete för att leva upp till visionen.
– Det vi på Trafikverket framför allt jobbar stenhårt med just nu, det är dammbindningen, hastigheten och dubbdäcken, sade Annika Holmqvist.
Användningen av dubbdäck minskar. Om hastigheten sänks under den tid på året dubbdäck används, då minskar också antalet partiklar.
Annika Holmqvist berättade att Trafikverket så smått har börjat studera hur bilarnas ökande vikt påverkar luftkvaliteten, med tanke på att tunga bilar sliter upp fler partiklar från däck och vägbana. Hon noterade att viktökningen inte enbart beror på att andelen elbilar ökar, eftersom även elbilarna blir tyngre och tyngre.
För att kunna förbättra sitt arbete med att minska luftföroreningarna från trafiken menade Annika Holmqvist att det vore väldigt bra om Trafikverket och andra myndigheter får styrning genom politiska beslut.
Varför händer så lite?
Miljöpartiet representerades på seminariet av riksdagsledamot Linus Lakso. Han sade:
– Jag tycker att det är helt galet att vi har så många som drabbas och dör i förtid, flera gånger fler än dem som dör i trafiken, men ändå pratar vi så lite om det.
Ett skäl till att det hittills varit så dåligt tryck i frågan kan enligt Annika Holmqvist vara att effektsambanden inte är så uppenbara som vid olyckor: om vi krockar utan bilbälte skadas vi värre än om vi haft bilbältet på. Kopplingen mellan arbetet att minska luftföroreningar och minskande antal sjukdomsfall och dödsfall på lång sikt är svårare att se.
Jytte Guteland är riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Hon höll med om Annika Holmqvists analys:
– Det blir väldigt tydligt när olyckan kopplas direkt till en plats. Då blir de människor som drabbas väldigt synliga. Men när det gäller luftföroreningar blir det här direkta sambandet inte lika tydligt.
Frida Eik Öhman gjorde följande reflektion:
– Vi behöver förklara den här kopplingen enklare och bättre, så att det blir en snabbare linje mellan orsak och verkan, mer pedagogiskt helt enkelt – och med data. Hur kan vi använda de data som finns bättre och tydligare?
Annika Holmqvist instämde:
– Jag är också inne på att vi behöver ta fram och visa upp de här sambanden likt vi gör med olyckor; då blir det mycket lättare att förstå.
Var ligger ansvaret?
Gröna Mobilisters ordförande Jesper Johansson beskrev sina erfarenheter av hur frågan bollas mellan ministrar, departement och myndigheter. Alla hänvisar till någon annan och ingen vill ta ansvar, samtidigt som alla säger att frågan är viktig.
– Det där handlar bara om vilja, sade Linus Lakso. Om man har en regering som vill lösa det här problemet, då samarbetar man ministrar emellan. Och det finns ju samordningskansli på regeringen, så det är bara att ge uppdrag till ansvariga myndigheter. Att man bollar det här mellan varandra, det betyder bara att man inte bryr sig.
Jytte Guteland instämde:
– Det är ju en ovilja i grunden. Det är nästan värre när politiker säger ”Vi tycker så här”, och så händer ingenting. Det kan vara lättare om de politiska företrädarna säger ”Vi tycker inte så här”, för då blir det tydligt, och då vet man vad man har att jobba med.
Vad händer i politiken?
Jesper Johansson frågade de närvarande riksdagsledamöterna om Sverige bör gå före det kommande EU-kravet och redan nu skärpa miljökontrollen vid bilbesiktningen.
– Det är ganska självklart att vi ska gå före, svarade Jytte Guteland.
– Det är fullständigt självklart, sade Linus Lakso.
Jesper Johansson frågade också om riksdagsbeslut om en breddad Nollvision 2.0 är en väg framåt i ansvarsfrågan.
– Absolut, och det har vi faktiskt haft ett gemensamt förslag om i riksdagen, sade Linus Lakso och pekade på Jytte Guteland, som även Centerpartiet och Vänsterpartiet står bakom. Tre mandat från majoritet i riksdagen.
Linus Lakso fortsatte:
– Det är jättebra att Trafikverket har gått före och börjat tänka i de här banorna, men det är klart att det behövs styrning från riksdag och regering.
Det förslag i riksdagen om en breddad nollvision som Linus Lakso syftade på är oppositionens Reservation 1 i Trafikutskottets betänkande 2024/25:TU14 om trafiksäkerhet. Den säger att följande två motioner om nollvisionen ska bifallas.
Motion 2024/25:2947 av Ulrika Heie (C) med flera, yrkande 22: ”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ändra nollvisionen från att gälla noll döda i trafiken till noll döda av trafiken och tillkännager detta för regeringen.”
Motion 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp (S) med flera, yrkande 41: ”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trafiksäkerhetsområdets ’nollvision’ om antal döda i trafiken utökas med ett ambitiöst mål om att minska antalet döda av trafiken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.”
Den 10 juni 2025 röstade riksdagen nej till att nollvisionen breddas enligt Reservation 1.
Gröna Mobilister bjöd in flera företrädare från vart och ett av de fyra partierna i regeringsunderlaget till Almedalsseminariet, inklusive relevanta ministrar. De tackade dock alla nej, eller avstod från att svara på inbjudan.
Spelar riksdagsbeslut om Nollvision 2.0 någon roll?
Man kan fråga sig om det är någon vits med att anta ett avlägset, svåruppnåeligt mål, när man kan vidta åtgärder för att minska trafikens luftföroreningar i vilket fall som helst.
– Det är viktigt med ett mål, sade Linus Lakso, för det styr våra myndigheter, och sedan hur man prioriterar resurser.
Jytte Guteland kommenterade:
– Jag som arbetat mycket med klimatpolitik och har sett hur viktiga mål och procentsatser är, inser att det är likadant här. Det blir en styrmekanism för alla att förhålla sig till, och det blir tydligare också för myndigheterna.
Jesper Johansson efterlyste bättre och mer kontinuerlig uppföljning av luftkvaliteten och dess hälsoeffekter, i likhet med uppföljningen av trafiksäkerheten.
– Även det, mätning och uppföljning, skulle följa av att man satte ett tydligt mål, sade Linus Lakso.
Luftkvalitet stor fråga utomlands
Frida Eik Öhman och Jytte Guteland påpekade att luftkvalitet är en större fråga på kontinenten än i Sverige, delvis beroende på att luftföroreningarna är värre ute i Europa än i Sverige.
De stora städerna i USA lider också av dålig luft orsakad av den omfattande bilismen. Smogen i Los Angeles var en tändande gnista för hela miljörörelsen i västvärlden. År 1967 bildades California Air Resources Board (CARB) på initiativ av guvernör Ronald Reagan.
År 2019 deltog Gröna Mobilister i ett rundabordssamtal under rubriken Pollution: Making the invisible visible, som arrangerades i Wien i samarbete med USC Schwarzenegger Institute, med säte i Los Angeles. Bland deltagarna märktes Beth Gardiner, som presenterade sin då nyutkomna bok Choked: Life and Breath in the Age of Air Pollution. Rosamund Adoo-Kissi-Debrah berättade om sin dotter Ella Roberta, som dött vid nio års ålder i en ovanlig form av astma. Ellas död har kopplats till luftföroreningar från Londons South Circular Road.
Arnold Schwarzenegger skrädde inte orden under samtalet:
– We need to be very direct so people will change their behavior. We have to let people know that pollution will kill you.
Den svenska nollvisionen har varit en inspirationskälla i många länder. Flera städer i USA har skrivit under Vision Zero, bland annat Los Angeles.
I samband med Gröna Mobilisters kampanj för en breddad Nollvision 2.0 har vi varit i kontakt med USC Schwarzenegger Institute, där Francisca Martinez sköter arbetet med miljöpolicy tillsammans med den legendariska lagstiftaren Fran Pavley, som legat bakom flera banbrytande lagar kring klimat, miljö och hälsa. Efter seminariet i Visby lämnade Francisca denna hälsning:
– As for Vision Zero 2.0, I think it’s fantastic that the vision is expanding to include impacts from traffic-related pollution. That’s an especially critical message in areas that may not be as responsive to traditional climate change messaging.
Nollvision 2.0 inom tre år
Gröna Mobilisters ordförande Jesper Johansson har stuckit ut hakan och utlovat ett riksdagsbeslut om Nollvision 2.0 inom tre år, oavsett vem som bildar regering hösten 2026. Nu är det upp till riksdagspartierna att ge Jesper rätt eller fel.
Tidö-partierna röstade den 10 juni 2025 nej till oppositionens förslag om en ny nollvision. Gröna Mobilister hoppas och tror att de ändrar sig om alla som är engagerade i denna fråga gång på gång ber dem att ta ställning – och att motivera sitt ställningstagande. Det finns inget vettigt skäl att säga nej till Nollvision 2.0.
//Per Östborn, tf generalsekreterare Gröna Mobilister
Mer information
En enkel inspelning av seminariet kan ses på Youtube.
Gröna Mobilisters kampanjsida om Nollvision 2.0
