De fyra oppositionspartierna har lagt fram varsin motion i trafikutskottet om att bredda nollvisionen till att innefatta dem som dör eller skadas allvarligt av luftföroreningar från trafiken. Riksdagen röstade dock nej till oppositionens förslag den 4 februari 2026.
Passiv bilism dödar, liksom passiv rökning. Enligt IVL dör ungefär 1 400 personer i förtid varje år på grund av trafikens luftföroreningar. Det är nästan sju gånger fler än de 208 personer som omkom i trafikolyckor år 2025.
Gröna Mobilister efterlyser en Nollvision 2.0 som inte bara räknar dem som dör i trafiken, på grund av olyckor, utan också av trafiken, på grund av luftföroreningar.
Fyra motioner om en breddad nollvision av detta slag har behandlats i trafikutskottet. De kommer från Centerpartiet (2025/26:3728 yrkande 22), Miljöpartiet (2025/26:3277 yrkande 1), Socialdemokraterna (2025/26:3653 yrkande 46) och Vänsterpartiet (2025/26:55 yrkande 1).
I sitt betänkade om trafiksäkerhet 2025/26:TU6 föreslog dock trafikutskottet att riksdagen skulle avslå dessa förslag. Riksdagen gick på utskottets linje med röstsiffrorna 150–146 i omröstningen om nollvisionen den 4 februari 2026.
Som motiv för att avslå motionerna anger utskottet att ”det är viktigt att nollvisionen fortsätter att fokusera på just trafiksäkerhet” och menar att den styrning av trafikens utsläpp räcker som redan sker ”genom olika regler och inom miljömålssystemet”.
Landsbygds- och intrastrukturdepartementet gav Gröna Mobilister en kommentar i samma anda vid en enkätundersökning i höstas:
”En styrka med nollvisionen är att den är avgränsad till att gälla just krockvåld. Den tydligheten underlättar det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet och kan vara en faktor till att visionen blivit så framgångsrik.”
Gröna Mobilisters ordförande Jesper Johansson replikerade:
– Denna tydlighet kan bevaras i Nollvision 2.0, som bör ses som summan av två åtskilda nollvisioner. Vi kan arbeta målmedvetet för att minska krockvåldet, och arbeta separat och lika målmedvetet för att minska det våld mot människokroppen som luftföroreningarna utövar.
Krav på sådant målinriktat arbete bör kopplas ihop med ett beslut om Nollvision 2.0, precis som riksdagsbeslutet år 1997 om den ursprungliga nollvisionen innefattade krav på att vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av denna vision.
Ett beslut om Nollvision 2.0 skulle alltså bli mer än en tom deklaration. Det skulle styra myndigheternas arbete, skapa en tydligare ansvarsfördelning och göra det lättare att genomdriva åtgärder och prioritera resurser som syftar till att minska trafikens luftföroreningar. Det skulle också leda till bättre mätning och uppföljning.
En åtgärd som skulle bli självklar med Nollvision 2.0 i ryggen är att skärpa miljökontrollen vid besiktning, i första hand genom krav på mätning av antalet avgaspartiklar. I slutet av februari 2026 blir det interpellationsdebatt i detta ämne mellan Jytte Guteland (S) och infrastrukturminister Andreas Carlson (Kd).
Trafikverket tog redan år 2019 styrelsebeslut om ett långsiktigt mål om noll döda av luftföroreningar och buller. Vid Gröna Mobilisters Almedalsseminarium om Nollvision 2.0 sommaren 2025 efterlyste Trafikverket styrning genom politiska beslut.
– Vi hoppas och tror att riksdagen klubbar Nollvision 2.0 nästa mandatperiod, säger Gröna Mobilisters tf generalsekreterare Per Östborn.
Läs mer
Gröna Mobilisters kampanjsida för Nollvision 2.0
Kontakt
Per Östborn, tf generalsekreterare Gröna Mobilister, per.ostborn@gronamobilister.se, 073-819 61 54
