30/3: Höjd bensinskatt ett nödvändigt första steg – nu blickar vi framåt
Regeringen vill höja energiskatten på fossil bensin och diesel med 44 respektive 48 öre per liter exklusive moms från den 1 januari 2016. För att nå målet om en fossiloberoende vägtrafik år 2030 är höjd skatt på fossila drivmedel nödvändig. Men regeringen vill också höja skatten på biodrivmedel i motsvarande mån. Då uteblir styrningen från fossilt till förnybart. Vad vi behöver är styrmedel som endast utgår från drivmedlets klimatpåverkan.
Foto: Martin Prieto Beaulieu
En generell höjning av drivmedelsskatten är positiv i så måtto att den gynnar energieffektiva fordon och kollektivtrafik. Regeringen har deklarerat att skattehöjningen ska paras med ett landsbygdspaket med satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur, men ännu har inga detaljer presenterats.
Men för att bli kvitt fossilberoendet måste de förnybara alternativen gynnas mer jämfört med de fossila drivmedlen än vad som är fallet idag. Ett skäl till att regeringen inte går i denna riktning är EU:s regler för statsstöd. Förnybara alternativ får bara ges stöd som motsvarar den högre produktionskostnaden. Om konsumentpriserna blir lägre än för de fossila drivmedlen ses det som överkompensation. Finansminister Magdalena Andersson har kallat EU-kommissionens inställning ”urdum” och hennes departement arbetar aktivt gentemot Bryssel för att finna en lösning. Att koppla skatten på biodrivmedel till vilt svängande oljepriser skulle omöjliggöra långsiktiga investeringar, det skulle vara som att låta en byråkrat försöka rida en rodeohäst och kompensera alla knyck.
– Detta är en strid som regeringen bara måste vinna, säger Per Östborn, drivmedelsansvarig på Gröna Bilister. Annars kan vi slänga målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i papperskorgen, ett mål som sju riksdagspartier står bakom.
– Om vi inte kan driva igenom vår linje med styrka får vi använda list, säger Per Östborn. Den springande punkten är vad som menas med ”statsstöd”. Ett skattesystem som endast beskattar den klimatpåverkan som drivmedlet ger upphov till refererar inte till några drivmedeltyper alls, och kan därför inte sägas ”stödja” dem.
EU har själva fastställt hur drivmedlens klimatpåverkan i livscykelperspektiv ska beräknas, och alla svenska drivmedelsbolag redovisar varje vår denna klimatpåverkan till Energimyndigheten. Svensktillverkad biogas, etanol och förnybar diesel minskar klimatpåverkan med uppåt 90 % jämfört med fossil bensin och diesel. Om varje fossil koldioxidmolekyl beskattas lika mycket skapas därför utrymme för kraftfulla styrmedel.
I början av året införde Tyskland en annan typ av regelverk som ålägger alla drivmedelsbolag att gradvis minska den sammanlagda klimatpåverkan hos de sålda drivmedlen enligt denna beräkningsmodell. De väljer själva hur de ska anpassa sig till det sjunkande koldioxidtaket. Det spelar ingen roll om de låg- eller höginblandar biodrivmedel i bensin och diesel, och istället för biodrivmedel kan de satsa på el, eller på att effektivisera processerna vid framställningen av fossila drivmedel. De kan också handla med utsläppsrätter.
– Det viktiga är att styrmedlen är enkla, långsiktiga och teknikneutrala. De bör fokusera på det väsentliga, på klimatpåverkan. Både en klimatbaserad skatt och ett sjunkande utsläppstak uppfyller dessa krav, säger Per Östborn.
– Gröna Bilister hoppas och tror att sådana förslag kan falla i god jord hos EU, fortsätter Per Östborn. Vi sörjer egentligen inte att Sverige inte får fortsätta som hittills, eller att den förra regeringens förslag om kvotplikt stötte på patrull. Båda systemen är knöliga och innehåller omotiverade särbestämmelser som snedvrider konkurrensen.
Många människor på landsbygden är beroende av bilen och drabbas av stigande drivmedelspriser. Även av detta skäl är det viktigt att hålla nere priset på de förnybara alternativen när bensin- och dieselskatten höjs.
I slutändan är det inte bensinpriset som avgör om människor kan bo kvar på landsbygden, utan efterfrågan på de varor och tjänster de framställer. Digitaliseringen gör att efterfrågan på pappersmassa sjunker. Många mjölkbönder har det svårt just nu på grund av fallande mjölkpriser. Det behövs nya produkter. Biogas kan tillverkas på gårdarna. Skogsrester och energigrödor kan bli biodrivmedel. Tekniken finns, eldsjälarna finns. Många investeringar har redan gjorts, men för att utvecklingen ska ta fart måste lönsamheten förbättras.
– Ett skattesystem som gynnar de allra klimatsmartaste drivmedlen på fossilernas bekostnad kan vara landsbygdens räddning, avslutar Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister.
För mer information kontakta:
Per Östborn, drivmedelsansvarig, Gröna Bilister
per.ostborn@gronamobilister.se
