Hur jämställd är transportplaneringen 2017? 

Idag den 8:e mars är det den internationella kvinnodagen. För ett år sedan gjorde Gröna Bilister en sammanställning av transportsystemet i Sverige ur ett genusperspektiv för att se vilka skillnader det egentligen finns mellan kvinnors och mäns resande. Vi kunde då konstatera att det fortfarande finns stora skillnader, både vad gäller val av färdmedel och resmönster. Exempelvis kör män mer bil än kvinnor som istället går, cyklar och åker kollektivt i högre utsträckning.

Vinjettbild: Jämställd transportplanering kan te sig på många sätt. I stadsdelen Vauban, Freiburg har man exempelvis introducerat alternativ till den traditionella gångtrafikantsymbolen.

– Trafikanalys underlag visar att det är männen som drar det längsta strået i en bilcentrerad planering. Planering som däremot gynnar gång, cykel och kollektivtrafik är däremot bra för både klimat, hälsa och inte minst för att främja ett mer jämställt transportsystem för alla, säger Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister.

Gröna Bilister har i år tagit en titt på hur transportsystemet utvecklats sedan införandet av de jämställdhetspolitiska målen som funnits i Sverige i sin nuvarande form sedan början på 1990-talet. Utifrån de politiska mål som formulerats för transportplaneringen kan man konstatera att jämställdhet utgör en kärnfråga för transportplaneringen. Preciseringen av funktionsmålet för transportpolitiken lyder: “Arbetsformerna, genomförandet och resultatet av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle”. Enligt regeringens och riksdagens delmål för jämställdhet innebär det en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, jämställd hälsa samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

– Det finns dock fortfarande mycket att jobba med rörande jämställdhetsfrågan i transportsystemet, säger Alfred Andersson, projektledare i Gröna Bilister. Trafikanalys bedömer att väldigt lite skett på området sedan målen antogs i Sverige. Enligt den senaste nationella resvaneundersökningen 2011-14 är exempelvis mäns regionala resande nästan 25 procent längre än kvinnornas och inga större förändringar har skett sedan 2005/06.

Det finns även starka symboliska kopplingar mellan bilar och “maskulinitet”. 88 procent av de som lagförs för brott mot trafikbrottslagen är män. Detta kan jämföras med att män svarar för cirka 70 procent av bilkörandet.

För kvinnor har tillgången till arbetstillfällen inom området för arbetspendling visserligen ökat med knappt 10 procent från 2010 till 2014, men det ökade ännu mer, drygt 14 procent, för männen under samma period. Representationen av kvinnor i regionala kollektivtrafikmyndigheter ligger under 40 procent och det gäller även inom transportplanering på kommunal nivå.

– Eftersom transportsystemet utgör så stor del av vår samhällsstruktur är det viktigt att frågor om jämställdhet även genomsyrar planering och beslutsfattande, kommenterar Jenni Nylander, ledamot i Gröna Bilister. Det råder idag en könsobalans inom områden där system formas och implementeras, exempelvis inom IT där män är överrepresenterade. För att uppnå jämställdhetsmålen är det viktigt att pågående trender som digitalisering och automatisering av fordon präglas av jämnare representation av kvinnor och män i beslutssituationer. Men även ungdomar behöver få chansen att komma med inspel under beslutsprocesser, det är trots allt de som ska leva med planeringsbesluten framöver, fortsätter hon.

Ett annat exempel där det råder obalans mellan könen är inom det svenska transportsystemets opinionsbildare för bilism. Branschorganisationen Bil Sweden, där åtta av åtta styrelsemedlemmar är män, har sedan 1941 tryckt på gasen för mer vägbyggen och biltätare samhällen. Deras ständiga vapendragare Kungliga Automobil Klubben (KAK) har bevarat bilismens intressen sedan 1903 och har en styrelse bestående av 10 män och en kvinna. Motormännens Riksförbund (M), grundad 1922, har en betydligt mer jämställd förbundsstyrelse bestående av sex män och fem kvinnor – dock kanske man skulle fundera på ett namnbyte till nästa årsmöte?

– Bilismens förespråkare representeras generellt sett av män och gynnar många gånger föråldrade intressen som leder till ökad bilism, säger Johanna Grant. Klimatutmaningen kräver radikala utsläppsminskningar och i det ingår en minskad bilanvändning, framförallt i städer, vilket leder utvecklingen mot något som ligger närmare hur kvinnor väljer att resa. Gröna Bilister är en oberoende förening och vill uppnå hållbar mobilitet som är attraktiv och som fungerar för alla samhällsmedborgare. I den kontexten går jämställdhet hand i hand och bör vara allas prioritet som jobbar med transportfrågor, avslutar hon.

Rapporterna Uppföljning av de transportpolitiska målen och Jämställdhetsanalys av trender inom transportsektorn, utgivna av Trafikanalys, har legat till grund för undersökningen.