Skillnaderna är stora mellan kommunerna vad gäller utbudet av cykelvägar och hur nöjda invånarna är med dem. Det finns ett samband mellan längden cykelväg per capita och invånarnas nöjdhet, men andra faktorer är viktigare. På landsbygden spelar dock mängden cykelväg stor roll för att göra befolkningen nöjd. Det visar Gröna Bilisters kommunala 2030-indikatorer, som uppdaterats med färska data för år 2021.
Vid slutet av år 2021 fanns knappt 2,5 meter cykelväg per capita i Sverige. Det är en uppgång med 24 procent sedan år 2014. Cirka 75 procent av Sveriges befolkning tycker att utbudet av gång- och cykelvägar i hemkommunen är ganska eller mycket bra, enligt SCB:s medborgarundersökning år 2021.
Denna siffra går inte att jämföra med tidigare år, eftersom frågan då formulerades på ett annat sätt. Graden av nöjdhet förbättrades inte nämnvärt under åren 2012 – 2020.
Uppgifterna samlas på 2030-sekretariatets 2030-indikatorer, som följer upp omställningen till fossilfria transporter. Gröna Bilister ansvarar för en särskild uppsättning kommunala 2030-indikatorer,som bryter ned utvecklingen på lokal och regional nivå.
– 2030-indikatorerna är en omställningsdeklaration som riktar sig till våra beslutsfattare, säger Per Östborn, projektledare på Gröna Bilister. Om vi belyser hur transportomställningen faktiskt går ur alla synvinklar kan makthavarna inte gömma sig bakom löften och hjärtevärmande exempel.
Föga förvånande är de som bor i och kring städer generellt sett mer nöjda med sina gång- och cykelvägar än de som bor i landsortskommuner (se tabell nedan).
Det finns inga tydliga skillnader mellan norra och södra Sverige vad gäller hur nöjda invånarna är (se tabell nedan). Allra störst andel nöjda invånare finns i Östergötland med 91 procent och Värmland med 89 procent. Inte heller när det gäller längden cykelväg per capita skiljer sig länen i norr och söder så mycket åt.
På länsnivå går det inte att se något tydligt samband mellan längden cykelväg per capita och hur nöjda invånarna är med utbudet. På kommunnivå finns ett mycket signifikant samband, men andra faktorer förklarar mer än 80 procent av variationen mellan kommunerna vad gäller nöjdheten (se regressionsanalys nedan). Kommuner med riktigt mycket cykelväg alltid har nöjd befolkning, men invånarna kan göras nöjda även om längden cykelväg per capita är liten (se diagram nedan).
– Kvalitet slår kvantitet när det gäller cykelvägar, säger Marie Pellas. Det gäller att skapa tydligt markerade och gena cykelvägar som är separerade från motortrafiken. De måste röjas från snö och vägbeläggningen måste underhållas.
Ju längre ut på landsbygden vi kommer, desto viktigare tycks dock mängden cykelväg bli för att göra invånarna nöjda. Lutningen på trendkurvan som beskriver sambandet ökar, och cykelväglängden per capita blir en allt viktigare faktor för att förklara hur nöjd befolkningen är (se regressionsanalys nedan).
Detta förefaller logiskt. Med tanke på de större avstånden på landsbygden kan det faktum att det över huvud taget finns cykelväg som leder dit man ska oftare bli en kritisk faktor för att vilja cykla. Alternativet kan vara att cykla på landsvägar bredvid bilar i hög fart.
Bland landsbygdskommunerna, och även bland pendlingskommuner, är det stor skillnad mellan likartade kommuner vad gäller medborgarnöjdhet och cykelväglängd. Till exempel är andelen nöjda invånare i Arvidsjaur och Lycksele 83 respektive 82 procent, medan denna andel endast är 41 procent i Haparanda.
– De stora skillnaderna mellan snarlika kommuner visar att det går att göra mer för att underlätta cykling på många håll, säger Marie Pellas. Byggs cykelvägar som gör invånarna riktigt nöjda kommer de att också att använda dem, till gagn för hälsa och miljö.
Potentialen att öka användningen av våra cykelvägar är stor. En genomsnittlig dag år 2019 cyklade endast 11 procent av befolkningen, enligt Nationella cykelbokslutet.
Fler slutsatser:
- Lomma har högst andel invånare som är positiva till utbudet av gång- och cykelvägar bland Sveriges kommuner (94,5 procent). Forshaga har i det närmaste lika nöjd befolkning, och har därmed landets näst mest nöjda invånare.
- Pendlingskommunerna utanför Göteborg har halkat efter dem kring Malmö och Stockholm när det gäller hur nöjda invånarna är med sina gång- och cykelvägar. Bästa pendlingskommun nära en storstad (kommungrupp A2) i detta avseende är Lomma. Bästa pendlingskommun utanför Göteborg är Alingsås, som återfinns först på plats 13 i denna rankning.
- När det gäller längden cykelväg per capita ligger pendlingskommunerna utanför Malmö före dem utanför Göteborg och Stockholm. Skånekommuner intar de fem första platserna i en rankning av kommunerna i grupp A2.
- Landsbygdskommuner med besöksnäring (kommungrupp C9) har minst cykelväglängd per capita, och betydligt lägre andel invånare som är nöjda med gång- och cykelvägarna än alla andra kommuntyper. Det förefaller viktigare för dessa kommuner att anpassa infrastrukturen till bilburna turister än att ge sina egna invånare möjligheten att låta bilen stå.
Läs mer
De kommunala 2030-indikatorerna: Gång- och cykelvägar: tillgång och attityder
Rankning av alla kommuner per län och kommungrupp visas i denna excel-fil
För ytterligare information, kontakta
Per Östborn, projektledare, per.ostborn@gronabilister.se
Denna granskning är ett led i projektet Gröna kommuner på väg 2021, som stöds ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer.
Lutning trendlinje: den förväntade ökningen av andelen nöjda invånare (procentenheter) för varje meter cykelväglängd per capita som byggs.
Förklaringsvärde R2: Hur stor andel av variationen i andelen nöjda invånare som kan förklaras med cykelväglängden per capita. Om R2 = 1 är cykelvägen det enda som spelar roll, om R2 = 0 spelar cykelväglängden ingen roll alls.
p-värde: Det finns ett signifikant samband mellan cykelväglängden och befolkningens nöjdhet om och endast om p < 0,05. Dålig signifikans kan bero på alltför få datapunkter.
OBS Slutsatserna i den kvantitativa analysen ska endast ses som indikationer eftersom det är osäkert om datamaterialet lämpar sig för linjär regression.
