Audi A6 Avant 2.0 TDI Ultra (Diesel) – okt 2015

Audi A6 Avant 2.0 TDI Ultra 

Inom den tyska trion av stora lyxbilar för tjänstebilsföraren är Audi A6 något överraskande den minst innovativa. Ingen laddhybrid, inte ens vanlig hybridlösning, ändå räcker effektiva motorlösningar till för att klara miljöbilsgränsen.

  • Pris: 385 700 kronor (manuell växellåda 363 000 kronor)
  • Mått: L 493 cm, B 187 cm, H 146 cm, axelavstånd 291 cm
  • Vikt: Tjänstevikt 1 800 kg, maxlast 555 kg, släp 1 800 kg, bagage 565-1 680 l 
  • Motor: Diesel, 2993 cm3, turbo, 190 hk (140 kW) vid 3 800 – 4 200 r/m, vridmoment 400 Nm vid 1 750-3 000 r/m
  • Förbrukning: Blandad körning 0,46 l/mil, landsväg 0,41, stad 0,53 l/mil, 114 g Co2/km
  • Prestanda: 0-100: 8,5 sek, toppfart 226 km/h
  • Säkerhet: 5 stjärnor i Euro NCAP. Antisladdsystem, låsningsfria bromsar, dubbla krockkuddar fram och krockgardin standard. 
  • Växellåda: Sjuväxlad automat, framhjulsdrift
  • Miljöförmåner: Miljöbilsklassad och därmed fordonsskattebefriad i fem år.
  • Garantier: Nybil 2 år, vagnskade 3 år, lack 3 år, rost 12 år.
Ultra-märkt
Audi A6 kom 2011 och fick våren 2015 en mestadels kosmetisk uppdatering, med andra lampor och nya karossveck. I samband med att motorn Euro 6-klassades pressades förbrukningen också.  
Ultra-loggan markerar att detta är en energieffektiv Audi, liksom BMW:s Efficient Dynamics och BMW:s Blue Efficiency. Men till skillnad från BMW:s märkning som nu omfattar nästan alla modeller, har Audi reserverat benämningen för de versioner som förbrukar allra minst, även om uppgivna 0,41 liter milen inte är uppseendeväckande lågt längre. Men Audi har nått förbrukningssiffrorna utan hybridisering – laddhybrideknik använder Audi än så länge bara i sina mindre A3 och A4 och i storsuven Q7, och ingen konventionell hybridteknik alls. Ren eldrift kommer om något år, men troligen inte för A6. Etanoldriften i A4 Quattro har vi gillat förut, men den fanns aldrig för A6. 
I skrivande stund har Volkswagen avslöjats med att fuska med kväveoxidutsläppen från några av sina dieselmotorer, men av allt att döma gäller det inte de nya Euro 6-motorerna.
Tjänstebilsföraren i fokus
Audi är ett utpräglat tjänstebilsmärke och A6 Ultra den kanske mest typiska tjänstebilen av dem alla. Prissatt just under den magiska gränsen 7,5 basbelopp, stor som en Volvo, men med Audis lockande ringar i fronten. Över 80% av A6-kunderna i Sverige väljer kombiversionen Avant, som förutom att den är mer praktisk också är snyggare. De flesta tjänstebilsförare betalar sitt drivmedel själv – vilket Gröna Bilister rekommenderar – och då är låg förbrukning värdefullt. Men det 40% reducerade förmånsvärdet som gasbilar, laddhybrider och elbilar åtnjuter, får inte den som väljer en diesel, hur mycket det än står Ultra på bakluckan, och oavsett hur hög andel biodiesel det är i tanken. 
Innovativt snålläge
Ultra-versionen har fem olika körlägen, som i motsats till många andra bilar verkligen har tydliga skillnader. Vi kör nästan uteslutande i Efficency-läget, som innebär tidigare uppväxlingar, håller igen lite på motoreffekten och framför allt innebär att motorn går ner i tomgångsnära frihjulsläge så fort man släpper på gasen. Skillnaden i förbrukning jämfört med de andra lägena är uppemot tio procent, utan att körupplevelsen blir lidande alls – tvärtom är det häftigt att se hur varvräknarnålen sjunker ner mot noll så fort jag släpper gasen. När jag bromsar, stiger varvtalet något, för att motorbromsen träder in och laddar batterierna, vilket också det pressar förbrukningen. Det sportigaste läget är däremot enbart tröttsamt, genom att bilen hela tiden ligger i en onödigt låg växel blir den skuttig att köra och motorljudet tränger igenom. 
I Ultra-utförande är karossen sänkt något, för att minska luftmotståndet. Det betyder bara att bilen ser sportigare ut, och innebar inte ens på slitna landsvägar att man skrapade i med underredet. Däcken är lättrullande, utan att bilen tappar i grepp – de tråkiga egenskaper som påverkar en del andra miljöbilsversioner slipper man helt i Audin. En rolig detalj är att fjädrarna i 190-hästarsversionen är gjorda av glasfiberförstärkt polymer istället för stål, vilket sparar 4,4 kilo – åter utan att körupplevelsen blir lidande. 
Med nästan fullastad bil och mestadels snabb landsvägskörning tidig höst snittar vi kring 0,52 liter milen, och hade med utpräglad snålkörning kunnat skala av ett par centiliter till. Det är en bit över det angivna förbrukningsvärdet, men fortfarande snålt för en så stor bil. 
Vilsamheten, sportigheten och säkerheten
Vi kör Dalarna tur och retur med A6:an, bilen full med folk och mycket packning. Vilsammare körning är svårt att tänka sig. Man sitter väldigt bekvämt även efter många timmar och det är lätt att hitta en ny körställning när man tröttnat på den förra, med rejäla möjligheter att ställa om ratt och säte. Handbromsen är tyvärr av elektronisk typ.
Förarmiljön är snygg och lätt att förstå, men antalet knappar är för många och man måste ta blicken från vägen för att hantera reglagen i konsolen mellan sätena. I mitten av instrumentpanelen glider en stor skärm upp när bilen startas, vilket är lite överflödigt så länge man inte har gps; inget av det som kan skötas här behöver så mycket skärmyta, särskilt som skärmen inte är pekbar. 
När inte asfalten är alltför grov är resan nästan helt tyst, också för att den nya sjuväxlade S-tronic automatlådan håller motorvarvet nere så att man i 100 km/h inte ens har 1500 varv/minut. De 190 hästarna vaknar dock snabbt till liv när jag trycker på gasen, vilket gör omkörningarna säkra men också uppmuntrar till att trampa på gasen lite i onödan. Det går att växla manuellt, genom att föra växelväljaren i sidled och sen skjuta den bakåt-framåt, men bilen sköter detta så fint själv att vi snabbt tröttnar, särskilt som det inte finns paddlar bakom ratten. 
I baksätet sitter två personer skönt och har gott om plats, medan mittplatsen försämras av en rejäl kardantunnel för fyrhjulsdriften – även icke-quattro-versionerna har denna tunnel, fastän utan innehåll. Tyvärr är gången alltför stötig, så att man redan på normala landsvägar blir lätt illamående i baksätet. Det gäller även med normala chassiet, den som väljer tillvalet sportchassi har en än skumpigare upplevelse framför sig. 
Bilens sluttande akterprofil får mig att tro att bagageutrymmet inte kan vara så särskilt stort, men det är det. Dessutom lättlastat, med bagagelucka som går långt ner och helt plant golv med lastreglar att fästa bagaget i, dock inte en så fiffig fällning av baksätet som till exempel hos Peugeot.
Att A6 fick toppbetyget fem stjärnor i Euro NCAP förvånar ingen, men 91 % för vuxna passagerare säkerhet är mycket bra. Sex airbags hjälper till, men en del av säkerhetsutrustningen kostar tyvärr extra och eftersom bilen ligger så nära basbeloppsgränsen är risken stor att många väljer bort adaptiv farthållare, vingelvarnare och dödavinkeln-assist. 
Att säkerhetsutrustningen kostar extra är särskilt dåligt när man inser att bilen i övrigt inte är snålt utrustad alls. I standard ingår Xenon-belysning, parkeringsassistent, en rejäl stereo med mycket bra högtalare, Bluetooth, förarinfosystem, multifunktionsratt och farthållare. Det finns några märkliga missar i utrustningslistan, som att usb-uttag saknas. För knappt 4000 kronor extra får man Sports Edition med större aluminiumfälgar, sportstolar och sportchassi, men som vi redan konstaterat är det inte värt pengarna hur lite det än kostar. Det 


Rätt val?
A6 Ultra är miljöbilsklassad, trots att förbrukningen ligger långt över snittgränsen på 95 g CO2/km. Det beror på att bilen trots en del viktbesparingar är tung och miljöbilsdefinitionen ju är viktbaserad. Klassningen betyder fem års fordonsskattebefrielse, ganska värdefullt i denna storleksklass, där en diesel på fel sida gränsen kostar ett par tusen om året i skatt. Därtill tjänar man förstås pengar på att inte behöva tanka lika mycket, även om den verkliga förbrukningen alltså inte är så låg som testvärdena. Vi ser inget behov av fler hästkrafter och nöjer oss gärna med Ultran, som vi – liksom testbilen – vill ha i kombiversion. Mycket mer praktisk och rymlig, snyggare och med bättre andrahandsvärde. 
Vi gillar:
  • Snål
  • God väghållning
  • Hög komfort
  • Säker
  • Pigg
Vi ogillar: 
  • Viss säkerhetsutrustning saknas
  • Stötig gång
Överväg också: 
  • Volvo V60/V70 BiFuel
  • BMW 5-serie hybrid
  • Mercedes E350 hybrid eller E300 snåldiesel
  • Lexus GS300h
  • Jaguar XF miljöbilsklassad snåldiesel

Gröna Bilisters testpilot – Mattias Goldmann, okt 2015

Gillar du våra tester? Bli medlem!

Stöd gärna Gröna Mobilisters arbete genom att bli medlem – du behövs, vi behövs!

Bli medlem