Biltest: Skoda Octavia G-TEC
Bästsäljande gasbilen Passat finns inte längre på programmet, Volkswagen hänvisar till gas-Golf eller ladd-Passat men kusinen Octavia kan vara ett smartare val.
|
Räddaren i nöden
I nya gas-Skodan styr jag direkt kosan mot Linköping, för att sluta cirkeln. Här byggdes nämligen de första gas-Octavia, av Stadspartner som trädde in som räddaren i nöden när Volvo lade ner sin populära gas-V70. Snart tio år senare är gas-Skodan fabriksbygd, gasmackarna har blivit fler och Volvo bygger åter sin gas-V70. Men Volkswagen har lagt ner gasdrivna Passat, till tider Sveriges mest sålda miljöbil. Så för VAG-koncernen är Skodas gas-Octavia än en gång räddaren i nöden.
Golf extra allt
Nya Octavia baseras på Volkswagens MQB-plattform, samma som senaste Volkswagen Golf, Audi A3 och Seat Leon använder – och de finns ju alla också med gasdrift. Tack vare nya bottenplattan är nya Octavia uppemot hundra kilo lättare än föregångaren, trots att den vuxit på de flesta ledder och känns mer solid. Också gasutrustningen är av det lättare slaget; VAG-koncernens tidiga gasbilar hade plåttankar men nu är de i komposit, vilket både sparar in 54 kilo och skyddar mot rost.
Att Octavia använder samma bottenplatta som Golf betyder inte att den är av samma storlek. Yttermåtten är större i alla ledder, även jämfört med Golf Sportwagon, och innerutrymmena slösande. I framsätet är det rymligt i alla ledder, baksätet har närmast limousinekänsla och man sitter bekvämt på alla tre platserna. Dessutom med egna luftkanaler och trestegsvärme i de båda yttersätena. Bagageutrymmet gynnas av de relativt raka linjerna; detta är en kombi, inte en fånig ”sportwagon” eller liknande. Själva tankarna ligger bakom bakaxeln, under bagageutrymmet, och inkräktar inte på det ordinarie bagageutrymmet men betyder att det dubbla lastgolvet är borttaget. 480 liter ryms ändå och till skillnad från gas-Volvon (men i likhet med gamla gas-Passat) är lastgolvet helt plant och en barnvagn ryms lätt. Att fälla baksätet görs med en knapp alldeles innanför bakluckan och ger 1 460 liter, eller så använder man bara genomlastningsluckan. Bagageutrymmet har en vändbar matta, med en elegant, tygklädd sida och en gummiklädd, tvättbar sida att vända uppåt när du transporterar smutsiga grejor. Och det finns fler smarta detaljer, som de kardborrebandsförsedda vinkelhållarna som kan se till att lasten inte far runt i bagageutrymmet när du kör, eller isskrapan monterad på tankluckans insida. Därtill massor av förvaringsutrymmen inklusive riktigt rejäla fack i dörrarna och ett handskfack som kan kylas med hjälp av luftkonditioneringen om man till exempel vill ha med sig glass till stranden. Därtill finns ett riktigt 230 volts-uttag att koppla in apparater i, med fokus på baksätets behov. Inget av detta är särskilt dyrt, allt är smart.
I motsats till en del andra gasbilar går gas-Octavia att få med dragkrok, en smart anordning som är dold under stötfångaren när den inte används, och som kommer fram med ett enkelt tryck på en knapp. 1 400 kilo får bilen dra.
Tysk förarmiljö
Skoda må vara tjeckisk, men i allt väsentligt är förarmiljön den samma som i en Volkswagen, man fattar allt på en gång och allt funkar som det ska. Instrumenteringen är gasanpassad, med separata tankmätare för bensin och gas, och en färddator som visar förbrukningen för respektive bränsle, momentant och i snitt sedan man senast nollställde. Det finns också informatiom om fordonsgasens kvalitet, men den anges alltid vara 100% och det går inte att denna väg få reda på om det är förnybar biogas eller fossil naturgas jag kör på.
110 hästar räcker
Gas-Passat hade 150 hästar, gas-V70 har över 200. Octavian är lika stor och nästan lika tung, så de 110 hästarna ser tunna ut på pappret. Men på långresan till Dalarna och tillbaks saknar vi aldrig flera hästar, de 110 räcker fint också för landsvägsomkörningar och vridmomentet räcker för att så fort man lämnat stadens sista rondell lägga i sexan och sen stanna kvar i högsta växeln utom för snabba omkörningar. Till skillnad från gasdrivna Audi och Golf, så går inte Skoda att få med dubbelkopplingslådan, lite synd för den som kör mycket stadstrafik men annars ingen stor förlust.
Till skillnad från Volkswagens gas-Golf (och gas-Passat före den), så fås inte gas-Octavia med den sjustegade DSG-automatlådan, utan bara med den sexväxlade manuella lådan. Vid hård acceleration är motorn ansträngd och bullrig utan att bilen skjuter särskilt mycket fart, annars är motorn underbart tyst medan buller från vägbanan stör.
Tjänstevikten har ökat med drygt 100 kilo, och för att tåla mervikten har G-TEC fått den mer avancerade fjädringen som annars bara finns i de motorstarkaste, dyraste Octavia-versionerna. Även på ganska dåliga vägar är bilen komfortabel och tyst, utom ett litet vinande från gastanken några gånger när det är riktigt kallt, som aldrig kommer tillbaks när yttertemperaturen stiger.
Gasklar (nästan) från start
Gas-Octavia har precis samma motor som Audi A3 G-tron och Seat Leon i gasversion, och i grunden samma motor som i nu nedlagda gas-Passat. Det är också samma 1,4 liters insprutningsmotor med turbo som finns i en mängd bensinmodeller från VW-koncernen, men modifierad för gasdrift, bland annat med elektronisk gastrycksreglering. Den säkerställer att rätt tryck alltid finns tillgängligt i gasledning och insprutningsventiler – lågt tryck för snål körning i lägre farter och högre när man vill ha mer kraft och vridmoment. Om trycket i tanken sjunker till under tio bar växlar motorstyrningssystemet automatiskt över till bensindrift.
Topplocket, turboladdaren, insprutningssystemet och katalysatorn är alla omarbetade. På kuppen har 12 hästar försvunnit, ner till 110, och det maximala vridmomentet uppnås vid något högre varvtal. I gengäld har bilen exakt samma prestanda på gas som på bensin; det finns ingen anledning att ställa om till bensin inför omkörningen – och det går inte heller. Precis som sig bör, går bilen alltid på gas så länge trycket i tankarna överstiget tio bar, och slår sedan automatiskt över till bensin. Om motorn är kall, startar den på bensin men slår snabbt och omärkligt över – pysandet och knäppandet som hörs i en del andra gasbilar är borta här. Även när vi kör i -27 grader funkar gasen perfekt.
Skoda har samlat ett antal förbrukningsminskande lösningar under samlingsnamnet GreenLine, som alla finns i G-Tec. Start-stoppsystemet träder in lite sent men funkar i gengäld så fort motorn fått upp arbetstemperaturen någotsånär, och även när det är kallt ute. När man bromsar tas kraften tillvara i batteriet, fast det är ett litet ordinärt som inte egentligen kan avlasta motorn – någon mikrohybrid är det alltså inte frågan om. Däcken är lättrullande, aerodynamiken sägs vara optimerad men det framgår inte riktigt hur.
Lätt på gasen
I tyska ADAC:s Ecotest fick gas-Octavia högsta poäng någonsin, 105 av 110 möjliga, högre också än elbilarna. Det beror mycket på den låga förbrukningen som anges till 3.5 kilo gas per 100 kilometer.
Tur-retur Dalarna i sträng vinterkyla, med snöglopp och vinterdäck snittar vi just under fyra kilo, klart över det angivna men ändå imponerande lågt för en så stor bil. På åttio mils körning har vi också använt ungefär fyra liter bensin, vilket hänger ihop med kylan som gör att det tar lite längre innan bilen övergår till gasdrift, däremot använder Octavian i motsats till vissa andra gasbilar inte bensin för att dryga ut gasen och smörja motorn.
Gastankarna är på 15 kilo men i sträng vinterkyla får vi i 16,5 och kommer då 42 mil innan bilen slår över till bensin. Bensintanken är fullstor, så det går utan problem att använda bilen också om man är i delar av landet eller världen där det inte finns fordonsgas. Kör man på bensin går det utmärkt att snitta under 0,7 liter milen. Bensintanken är värdefull också den dag bilen ska säljas; begagnatmarknaden för gasbilar som i praktiken bara kan köras på gas är skakig.
Tryggt och säkert
Octavia har fått toppbetyget fem stjärnor normala i Euro NCAP:s krocktest. Betyget gäller förvisso för halvkombin i bensinversion, men det finns ingen anledning att misstänka att resultaten inte gäller också här, särskilt som chassit förstärkts. Dock har Euro NCAP sänkt betyget för fotgängarsäkerhet efter att Skoda i det tysta slutat med den aktiva motorhuven man tidigare hade. I gengäld har alla Skoda som säljs i Sverige City Emergency Brake, med en radarsensor som mäter avståndet till framförvarande bil och varnar om säkerhetsavståndet blir för kort. Samtidigt förbereds bromssystemet på att gripa in, vilket det också gör om föraren trots signalerna inget gör. Systemet funkar i farter över 30 km/h.
I ett tidvis superhalt vinterlandskap kändes köregenskaperna hela tiden säkra, med ett antisladdsystem som griper in tidigt och bromsar som biter bra. Däremot är vingelvarnaren inget vidare; släpper jag ratten en kort stund slutar systemet att fungera utan att ge den varning som finns i Volkswagens bilar. Helljusautomatiken är direkt dålig, den stannar kvar i halvljus långa stunder även om man kör helt ensam i mörkret och bländar nästan aldrig ner när jag kör ikapp bilar som alltså blir kraftigt störda. Inte heller backkameran funkar vidare bra, den geggar lätt igen och sen tjuter bilen hela tiden i låga farter för att varna för påhittade objekt den tror jag håller på att backa in i (även om jag kör framåt).
Förnuftigt val
Gas-Octavian har ingen direkt bensinmotsvarighet, men det finns en lika svag 1,2 liters bensinare för 198 900 kr. Jämfört med den är gasbilen 27 600 kr dyrare, vilket är en förhållandevis liten merkostnad, särskilt som motorn ju är större, fjädringen bättre och en del utrustning tillkommer. Jämfört med närmaste motsvarande diesel-Octavia, GreenLine, kostar gasversionen nästan på hundralappen när lika mycket och är ett betydligt bättre miljöval men också en trevligare bil. Att jämföra med gas-Passat går alltså inte, så vi får jämföra med gasdrivna Golf i kombiversionen Sportwagon. De har samma motor, Octavian är bättre utrustad, har klart större utrymmen och kostar nästan 10 000 kr mindre – enkel seger för Skoda!
Octavia finns som halvkombi men den testade kombin kostar bara 4000 kronor mer,
är väldigt mycket mer praktisk – och merkostnaden får man garanterat tillbaks när man säljer. Vi väljer utrustningsnivån Style för 15 600 kr, vilket bl.a. ger Bi-Xenon-strålkastare, farthållare, trötthetsvarnare, klimatanläggning och det tyvärr dåligt fungerande automatiskt helljus, nappar på erbjudandet om gratis dragkrok och Webastovärmare. För den som ofta har folk i baksätet är
panoramasoltak för 9 900 kr värt pengarna och uppvärmt baksäte för 1700 kr är närmast ett fynd.
Däremot kan vi inte välja till fyrhjulsdrift eller det ganska tramsiga skogsmulle-paketet Scout, det går inte att kombinera med gasdrift.
Gas-Octavian har några små skönhetsfel, men på alla avgörande punkter imponerar den. Den är billig för alla, och för den som kan välja förmånsbil är förmånsvärdet sänkt med 40 %. Andra bilar må vara mer nytänkande, spännande eller ha coolare varumärken, men för vanligt folk är detta en het kandidat till Miljöbästa Bil.
Vi gillar:
- Bra gasdrift
- Snål
- Pigg för liten motor
- Stora utrymmen
- Lågt pris
Vi ogillar:
- Småmissar med elektronik
- Finns inte med DSG-låda
Överväg också:
- VW Golf gas sportcombi
- Begagnad VW Passat gas
- Volvo V60/V70 gas
Gröna Bilisters testpilot – Mattias Goldmann, jan 2016
