Ford Focus Flexifuel årsmodell 2001
Till slut tröttnade vi. På allt prat om hur oerhört dyrt det är att köpa
miljöbil. För det första finns det nya elbilar från strax över 200 000
kronor. För det andra finns det nya miljöbilar på förnybara drivmedel. För det
tredje, kan en miljöbil också vara begagnad. Vi testar miljöbilen som startade
alltihop, som nu finns för under 10 000 kronor.
|
Miljöbilsboomen började här
Backa bandet drygt tjugo år. Alla bilar går på bensin eller diesel. Tack vare Det Naturliga Steget tas ett par hundra amerikanska Ford Taurus in, som går på etanol. Skaffar en kommun en handfull, sätter OK upp en E85-mack. Men bilen är gigantisk och bränsleförbrukningen skyhög. Stockholm stad samlar kommuner och landsting som lovar att köpa en etanolbil av Golf-storlek, om bara någon erbjuder den. Till slut gör Ford det, deras Focusbensin blir med begränsade omställningar en Flexifuel. Bilen säljer bra, andra märken hakar på. Politiken stöttar med befrielse från trängselskatt, skattebefriat drivmedel och miljöbilspremie. Ett tag är var tredje ny bil i Sverige etanoldriven, med halverad klimatpåverkan jämfört med bensindrift. Till slut har uppemot 100 000 Focus Flexifuel sålts bara i Sverige, och tiotusentals av dem finns nu begagnade, med samma klimatvinst som förr.
Focus presenterades 1998, blev Årets Bil i Europa året därpå, kom i ny version 2005 som var något längre och rejält bredare. Den delade teknik med Volvo S40/V50 – Volvo ägdes ju av Ford då. En tredje generation Focus kom 2011, nu med allt lägre andel Flexifuel till förmån för trecylindriga turboladdade motorer. I mindre volymer såldes den också med gasdrift, och några få eldrivna finns. Den nuvarande versionen kom 2018, nu helt utan etanolversioner.
Fyndkänsla
På Wayke finns när vi kollar 25 Ford Focus Flexifuel till salu för under 30 000 kronor. Den billigaste är från 2003 med hela 25 686 mil på mätaren, för 10 000 kronor. Hallsten Bil i Danderyd lockar med en Flexifuel från 2005 som bara gått 7 500 mil; inte ens 500 mil om året. Den vill de ha 24 900 för.
Under 30 000 kronor finns både första och andra generationens Focus, både halvkombi och kombi. Sedan-versionen togs aldrig in till Sverige. De nyare finns med både 100-hästars och 125-hästarsmotor, alla är med manuell växellåda – bensinversionen finns med automat, men inte etanolaren. Några är utrustningsnivå Ghia som är lite lyxigare, andra har dragkrok, någon lyfter fram att kamremmen är bytt, men det främsta lockbetet är att bilen är nybesiktigad.
Vi kollar också Blocket, där oerhört många Focus Flexifuel finns i spannet 20-25 000 kronor. Den äldsta är från 1999, de flesta ett par år yngre. Absolut billigaste går för 5 000 kronor, men då är informationen knapphändig. Många skriver ”Svensksåld” i annonsen vilket för en kännare är onödig information: Focus Flexifuel skapades för Sverige! Här finns också ett par dieseldrivna Focus, de verkar svårsålda: En kombi från 2010 för 28 500 kr har legat ute sedan i oktober.
En kompis slår till och köper en 2001 års Focus Flexifuel kombi med 16 700 mil på mätaren för 5 000 kronor. Den är nybesiktigad utan anmärkningar och ser fin ut, inget avslöjar att detta är en bil för så lite pengar. Inga rostbubblor, lacken är fin i den mörkgröna färg som är så typisk för Focus. Jo, kollar man noga saknas en list där bakluckan möter bakre kofångaren – men vem bryr sig?
Focusen har den där typen av svårdefinierad extrautrustning som följer med en begagnad bil man köper privat: Vinter- och sommardäck, en bilatlas och ett gäng paraplyer. Den blir vår testbil, med till slut ganska många mil i passagerarsätet, bakom ratten och i baksätet, sommar och vinter.
”Rosten tar den”
Många i miljörörelsen har kört eller kör fortfarande Ford Focus Flexifuel, så därför är också erfarenheterna många. Men de är inte alltid särskilt bilintresserade, så historier om att den bara går och går behöver kompletteras med underbyggd statistik.
2010 sammanställde Bilprovningen anmärkningar på tre år gamla bilar, alltså av modell. Av 218 olika modeller hade Focus 47:e minst anmärkningar, klart bättre än snittet med anmärkningar eller fel på 0.7% av Focusarna. 2012 sammanställde de anmärkningar på åtta år gamla bilar, alltså 2004 års modell. Focusarna hade i snitt gått 11 900 mil, andelen med modellrelaterade fel var 9.6% mot medelbilens 16.7%, ägarrelaterade fel var 18.6% mot medelbilens 25.1% och miljörelaterade fel 0.8% mot medelbilens 2.0%. Det sistnämnda visar att etanoldriften i sig inte orsakar några problem hos Ford. Det gav sammantaget Focus en 43:e plats av 254 modeller (sämst var Renault Trafic, som oftare fick underkänt än godkänt).
Vi Bilägare är duktiga på begbilstester och konstaterar – liksom en del av miljövännerna med Focus – att rosten kan vara svår mot tidiga Focus. Först 2008 förbättrade Ford rostskyddet för de bilar som skulle säljas i Sverige, så att den bättre skulle klara vårt vägsalt. Väljer man en äldre Focus än så, och det gör man oundvikligen med en budget på 30 000 kronor eller mindre, så kan man skjuta bilens dödsdom framför sig ett antal år med tvätt och så mycket underredsbehandlingar man vill kosta på bilen, men till slut är det nog som besiktigaren sade; ”rosten tar den om fem år ungefär”. Också lacken kan lossna, och så är det – som vi såg i annonserna – risk för att kamremmen slits ut och måste bytas.
Lättkörd
Med ett för prislappen så fint yttre, är förväntningarna lågt ställda på körupplevelsen. Det bara måste vara tändning som trilskas, växlar som kärvar, koppling som tjorvar, gas som nyper. Inget av detta stämmer.
Focusen är lika smidig att köra nu som första gången jag körde den, när motorn rusar och bilen hoppar lite i starten är det för att jag kört så mycket eldrivet på sistone att jag glömt dragläget. I högre fart hade jag gärna haft en sjätte växel, och när bilen står still saknar jag start-stopp-funktionen. Någon decibel högre än dagens bilar är nog motorljudet– men större är skillnaden inte. I övrigt är bilen pigg, måttliga 101 hästar vägs upp av lägre tjänstevikt än dagens bilar.
Att bilen är tjugo år gammal märks förstås på att teknisk utrustning som navigator saknas, och på att saker sköts med rejäla knappar, inte med touchskärm. Och varför inte? Med handskar vintertid är det mycket lättare att sköta, och utan handskar slipper man alla fula fingeravtryck på skärmarna. Billig hårdplast i inredningen stör mig inte heller så mycket; den såg trist ut när bilen var ny och har inte blivit roligare med åren men den gör sitt jobb.
Snål på spriten
Etanol ger möjlighet att krama fler hästar ur samma motor, eller sänka förbrukningen. Medan Saab valde ”mer motoreffekt, mindre växthuseffekt”, optimerade Ford motorn för låg förbrukning. Tidigare Flexifuel som den vi testar förbrukar ganska precis 30% mer E85 än bensin, alltså lika mycket mer i volym som energiinnehållet är lägre. Senare Focus ligger en bit under det 30% lägre energiinnehållet. Vi snittar kring 0,9 liter milen på E85 i riktigt vinterrusk, med fullastad bil, vinterdäck och luftkonditioneringen påslagen. Det motsvarar knappt 0,7 liter bensin per mil, vilket är klart godkänt och i linje med vad förbrukningen var när vi testade bilen som ny för länge sen.
Motorvärmare är standard i Flexifuel-versionerna. Det gör att bilen går bättre på etanol, som har sämre vinteregenskaper än bensin, och att de lokala luftföroreningarna minskar. Dessutom bidrar det till att det snabbt blir varmt och behagligt i kupén vintertid – men allt förutsätter att värmaren fortsatt fungerar och att man har ett eluttag till hands.
Praktisk kombi
Min egen Focus-favorit är den femdörrars halvkombin. Drygt tjugo år efter debuten känns new edge-designen fortfarande fräsch, och den är faktiskt nästan lika rymlig som kombin. Men i Sverige gjorde kombin succé, och för att vara en så pass liten bil är den rymlig. Det beror delvis på de upprätta linjerna, men också på att stolarna är mindre och smalare än det som är standard nu. Nackdelen är att man får träsmak efter någon timma, säkert förstärkt av att stolarna är lite nedsuttna efter tjugo år. Inredningen var smutsgrå redan från början, vilket gör att den åldras väl.
I kupén finns gott om småfack att lägga prylar i, vilket i en bättre begagnad bil betyder många ställen där det kan ligga saker som sedan länge passerat sitt bäst före-datum. Bagageutrymmet är fyrkantigt och lättlastat och har du köpt en Focus med krok får den dra släp på 800 kilo, medan de flesta elbilar inte får dra släp alls.
Säkerhet: Kraven har höjts
När Focus lanserades sågs den som en säker bil. Den fick fyra stjärnor av fem i Euro NCAP:s krocktest 1999. Dubbla airbags fram och bältesförsträckare hjälpte till, medan sido-krockkuddar var extrautrustning och inte ingick i deras bedömning. Utrustning som minskar risken för olyckor bedömdes inte heller, men Focus har låsningsfria bromsar – om än av det lite gammaldags slaget där man märker hur systemet pumpar. Fotgängarskydd som då var nytt och bedömdes separat bedömdes som ”inadequate”, med betyget två stjärnor.
Euro NCAP har successivt skärpt kraven för betygen, och utvidgat vad som granskas. Någon exakt ”växelkurs” för vad testbilens fyra stjärnor skulle betyda idag finns inte, men något toppbetyg räcker det i vart fall inte till. Det betyder också att den som står i valet och kvalet mellan första och andra generationens Focus, bör välja den senare. Den fick toppbetyget fem stjärnor i Euro NCAP, fyra för skydd av barn och ånyo två för skydd av fotgängare, med sido-airbags och Isofix-förankring för bilbarnstolar som standard.
Driftskostnader: Låga!
En genomsnittlig ny bil kostar ungefär 7 000 kronor i månaden. Den största posten är värdeminskningen, vilket den som köper en Focus för runt 10 000 förstås inte drabbas av i samma utsträckning. Driftskostnaderna är relativt låga, även om E85 i nuläget är dyrare per mil än bensin – den som verkligen behöver vända på kronorna kan tanka bensin, men då uteblir klimatvinsten förstås. Strunta också med gott samvete i alla påståenden om att bilen inte bör köras på etanol – den är gjord för E85 och drivmedlet är i sin tur redan anpassat för att kunna tankas även vintertid, och varje tank.
Vad kostnaderna för service, reparationer och underhåll blir beror väldigt mycket på bilens skick – alla garantier och åtaganden är sedan länge förbi. Men generellt sett bör det bli billigt, eftersom många delar går att hitta på skroten, och Focus dessutom har utbytbara hjul, vindrutetorkare och annat som blivit allt dyrare på nyare bilar. Skenar reparationskostnaderna iväg, så är det inte värre än att bilen får gå till den sista vilan.
Kom också ihåg att den som köper från en bilhandlare ska få en varudeklaration för bilen, med skick och historik, och reklamationsrätten gäller – man är inte rättslös bara för att man köper en äldre bil! Även den som köper privat har en viss trygghet i själva annonsen; det som står där gäller.
Köpläge?
Ford Focus Flexifuel är den vanligaste miljöbilen på marknaden, men det finns också mängder av etanolbilar från Saab, Renault, Peugeot, Volvo och många andra märken till priser från 10 000 kronor och uppåt. Även en del äldre gasbilar börjar vid denna prisnivå, men här ska man se upp med risken för att gastankarna måste bytas, vilket blir dyrt.
Gemensamt för många av dessa är att man kan få överraskande mycket för pengarna, att säkerheten inte motsvarar en alldeles ny bil, och att man genom att tanka bilen rätt kan halvera klimatpåverkan jämfört med att köra fossilt.
Vi gillar: Överraskande mycket bil för pengarna, billig i drift, rymlig, enkel
Vi ogillar: Äldre bilar har sämre säkerhet, risk för rost och skavanker
Överväg också:
- Andra begagnade etanol- eller gasbilar
- Kollektivtrafikkort, cykel och bilpoolsmedlemskap
- Att konvertera en befintlig bensinbil till etanol; statlig bonus kommer 2022
Gillar du våra tester?
Stöd gärna Gröna Bilisters arbete genom att bli medlem – du behövs, vi behövs! Läs mer och anmäl medlemskap på |