Biltest: Nissan Leaf 30 kWh
Årets Bil direkt när den kom 2011. Kraftigt förbättrad redan 2013. Miljöbästa Bil 2015. Historiens mest sålda elbil, nu med mer längre räckvidd – men räcker det mot de nya konkurrenterna?
|
Nissan har ökat batterikapaciteten i Leaf från 24 till 30 kWh och räckvidden från 20 till 25 mil. Eftersom vi kört Leaf flera gånger förut är det främst den utvidgade räckvidden vi testar denna gång, men vi passar också på att ställa oss frågan om nestorn i gamet fortfarande är bäst.
Räckviddsförlängd
Elbilsutvecklingen sker stegvis, och just nu är utökad batterikapacitet i fokus. I Nissans fall har batteriets kapacitet ökats med 25 procent, från 24 till 30 kilowattimmar. Den ökade lagringskapaciteten uppnås genom att använda en annan kemisk sammansättning i elektroderna samtidigt som cellernas placering och struktur har modifierats. Det gör att det nya batteripaketet inte tar mer plats än förut, och det väger försumbara 21 kilo mer än förut. En fördel med den nya förpackningen är att batterierna är mer värmetåliga än förut; viktigare på andra marknader än den svenska men ändå ett steg i rätt riktning. Garantin är utvidgad till åtta år och 16 000 mil, mot 10 000 mil för det mindre batteriet.
Eftersom vikten nästan inte ökat, motsvaras den ökade kapaciteten av en längre räckvidd. Den är nu officiellt 250 kilometer, mot 199 tidigare, enligt europeiska NEDC-körcykeln. Den mer realistiska amerikanska körcykeln anger att Nissan nu passerat den magiska 100 miles-gränsen och klarar 170 kilometer på en laddning.
När vi hoppar in i Leafen, som vi fått låna av Mobility Motors vars miljöarbete är värt ett eget kapitel, är batteriet till 95% laddat och den återstående räckvidden anges till 205 km. Vi har lärt oss lita på siffrorna; det är ingen glädjekalkyl utan baserar sig på hur man faktiskt kört på sistone. Det är kö på E4:an och efter några kilometer i mycket maklig takt har räckvidden stigit till 209 km. Sen går solen i moln och jag kan stänga av luftkonditioneringen utan att svettas. Då stiger räckvidden till 217 km. Lite senare lossnar trafiken och räckvidden sjunker till strax under tjugo mil, vilket också är den realistiska normala sträckan man kan köra med nya Leaf.
Liksom förut kan räckvidden utökas genom ECO-läget, som begränsar motoreffekten och luftkonditionering. Vill man ha mer effekt räcker det med ett kort tryck på knappen på ratten så är man snabbast iväg från rödljuset – utom om det står en annan elbil bredvid, för småtunga Leaf blir omkörd av några av de mer lättfotade elbilarna.
Flyttas växelväljaren från D till B ökas bromskraftsåterföringen och man kan lätt köra en hel resa utan att röra fotbromsen. Om det är energieffektivast att använda så mycket återföring är dock inte säkert; vid varje överföring finns det förstås effektförluster så det bästa är att rulla så jämt som möjligt.
Lättladdat
Liksom tidigare kan Leaf snabbladdas med CHAdeMO-laddare, och trots den ökade batterikapaciteten så är batterierna fortsatt till 80% fyllda på en halvtimma. När det gäller att ur ett hushållsuttag fylla batterierna finns inga mirakel; större batterier tar längre tid att fylla på och har man bara 10 ampere att spela med blir bilen inte fulladdad över natten. En bra lösning är att köpa till den mer kraftfulla ombord-laddaren på 6.6 kW som upp till halverar laddtiden. Nissan har också egen kraftigare 32 A laddutrustning, som ger fulladdad bil på fyra timmar men den fick vi aldrig tillfälle att testa.
När vi körde Elbilsrekordet med Leaf, laddade vi med förlängningssladdar från pizzerian, på husknutens rostiga uttag, på motorvärmaruttag, på laddstolpar och snabbladdare. Allt fungerade, och Nissan avråder till skillnad från många andra elbilstillverkare inte från att ladda från ”två hål i väggen”. Ladduttagen – ett för normalladdning, ett för snabbladdning – sitter i nosen vilket är praktiskt när man ska köra nära laddaren.
Bilen kan fjärrladdas via mobil eller dator, så att kupén är lagom varm innan jag kopplar ur bilen och ger mig av. I nästa steg, redan verklighet i Japan, kan bilen laddas med billig nattström som används av hushållet under dagen.
Lätt uppfräschad
Med batterikapitlet och eldriften avklarat är det dags att titta närmare på bilen i övrigt. Inget i utseendet berättar att detta är en mycket bättre Leaf än förut. Det enda yttre tecknet på att det är en uppdaterad Leaf är att antennen på taket ser annorlunda ut, och i allt väsentligt är utseendet som när Leaf blev Årets Bil 2011. På insidan kan en kännare skilja 2016 års modell från 2015 i och med att senaste generationen NissanConnect EV har tagit plats i infotainmentsystemet. Med nytt gränssnitt, nya funktioner och en beröringskänslig 7-tumsskärm kan jag bland annat på kartan se vilka laddstationer som är lediga och upptagna.
Instrumentbrädan i övrigt är speciell men ändå lätt att tolka. Den visar med ljusblå bollar hur energieffektivt man kör, små träd växer fram på instrumentbrädan i takt med att man kör effektivt och färddatorn visar vad i bilen som förbrukar mest energi och hur mycket räckvidden förlängs om jag till exempel stänger av luftkonditioneringen.
Hög komfort
Tidiga Leaf var ganska svampiga, gjorda för kunder i USA och Japan. Sedan bilen blev Europa-specifik har komforten förbättrats och nu sitter fem personer bra, med stolsvärme även i baksätet. Det sparar faktiskt el, eftersom man då inte behöver lika mycket värme när kupén är kall. Värmen är bra, vilket vi framför allt märkte vid ett tidigare test i Norge, och defrostern är väldigt effektiv. Däremot är luftkonditioneringen väl svag, det räcker med en varm sommardag för att den inte ska hänga med.
Batterierna ligger under bilen där de inte inkräktar på utrymmena, och bagageutrymmet är lika stort som för vanliga bilar utom om man väljer den högsta utrustningsnivån för då inkräktar stereoanläggningen från Bose på utrymmet. Baksätet fälls enkelt, även om det inte blir helt platt.
Säker – men säkrare finns
Leaf har förvisso krocktestats med fem stjärnor, men det gäller den förra versionen – Nissan bör återvända till Euro NCAP eftersom Leaf förändrats och krocktestet skärpts. Tyvärr saknas autostopp för fotgängare helt– det finns hos billigare Ford Focus och vore särskilt värdefullt på elbilar vars tystnad i låga farter ju ibland kan överraska oskyddade trafikanter. Leaf har också bara fem krockkuddar, alltså varken för knäna eller utvändigt, och saknar vingelvarnare, trötthetsvarnare och mycket annan säkerhetsutrustning som många andra billigare bilar har.
Svårt att välja?
92% av alla som kör Leaf är nöjda eller och 95% av dem skulle rekommendera bilen till släkt och vänner. Det är högre värden än för någon annan Nissan-modell och pekar på att de positiva intrycken vi har består i många mil. Därtill har Leaf blivit ett bättre erbjudande med tiden; 2013 kostade billigaste Leaf 314 890 kr, 2016 kostar den 50 000 kronor mindre och har blivit bättre på en rad punkter. Men då ingår inte batterierna, utan hyrs med ”Flex” från 829 kronor i månaden och upp till 1 459 kronor, beroende på körsträcka och hur länge man binder sig. Hittills har få kunder varit villiga att äga bilen men inte batterierna, och billigaste Leaf där batterierna ingår kostar 317 490 kr, den bättre utrustade Acenta kostar 342 590 kronor men då är det fortfarande gamla, lilla batteriet som gäller. Med stora batteriet är prislappen 361 590 kronor, en mycket överkomlig mellanskillnad man nästan garanterat har igen när det är dags att sälja. Alla priser gäller före supermiljöbilspremien.
Men att dagens Leaf är ett bättre erbjudande än gårdagens betyder inte att den självklart är bästa valet längre. Eldrivna Golf ger en verklig match, särskilt som också den nyligen fått förlängd räckvidd. Har du lite mindre utrymmesbehov är BMW i3 också räckviddsförlängd och en långt piggare bil. Leaf vinner framför allt på att prislappen är lägre, särskilt om du kommer över det förmånliga leasingerbjudande Nissan till tider tar fram.
Fastnar du för en Leaf, ta mellannivån Accenta, som krävs för att få det större batteriet, ger dig navigationssystemet, färddator, LED-strålkastare och backkamera. Lägg till 10 000 kronor för 6.6 kW ombord-laddaren, och strunta i resten av tillvalen.
Skulle du ha en Leaf med gamla batteriet, så går det att uppgradera för cirka 60 000 kr plus att du lämnar ifrån dig det gamla batteriet. Alla Leaf kan byta, men 2011-2012 kräver ett särskilt kit för ett par tusenlappar. I nuläget erbjuder inte Nissan Sverige bytet, som nog inte är relevant för särskilt många – även om också BMW erbjuder möjligheten att uppgradera i3 med ett större batteri, i deras fall för 70 000 kr.
2018 kommer nästa Leaf som anges få 60 kW och redan innan dess Chevrolet Bolt, Opel e-Ampera och en rad andra spännande elbilar med längre räckvidd utan att priset stiger.
Vi gillar:
- Bra, funktionell elbil
- Rimlig räckvidd
- Komfort
- Utrymmen
- Pris
Vi ogillar:
- Saknar senaste säkerhetsutrustning
- Inte piggaste elbilen
Överväg också:
- Renault Zoe
- Volkswagen E-Golf
- Kia Soul EV
- BMW i3
Gröna Bilisters testpilot – Mattias Goldmann, sep 2016
