Nissan Qashqai 1.5 dCi (diesel) – juli 2014

Pris: Från 206 900 kr (Visia), 216 900 kr (Accenta), Tekna (246 900 kr) Säkerhet: Fem stjärnor i Euro NCAP. Antisladdsystem, låsningsfria bromsar och sex airbags standard.  Motor: 1.5 liters turbodieselmotor, 81 kW (110 hk) vid 4 000 r/m, max vridmoment 260 Nm mellan 1 750 och 2 500 r/m. Mått: L 438 cm, B 181 cm, H 159 cm, axelavstånd 265 cm Vikt: Tjänstevikt 1 320 kg, maxlast 542 kg, släp 1 200 kg Kupéutrymme/bagagevolym: 5 platser, 430 l, 1 585 l med fällt baksäte Kraftöverföring: Framhjulsdrift, sexväxlad manuell låda Prestanda: 0–100 km/h 11.9 sekunder, toppfart 182 km/h Förbrukning: 3.8 l/100 km blandad körning, 3.6 l/100 km landsväg, 4.2 l/100 km stadstrafik Klimatpåverkan: 99 g CO2/km (ECE) Miljöklass: Euro 5 Miljöförmåner:  Fordonsskattebefriad 5 år Garantier: Nybil 3 år/10 000 mil, rostskydd 12 år, vagnskada 3 år, lack 3 år

Inte längre ensam på plan

När Qashqai kom 2006 startade den närmast ett nytt bilsegment, genom att erbjuda SUV-styling, utrymmen och fyrhjulsdrift till priset av en Golf. Det blev succé; på åtta år har den brittiska fabriken försett Europamarknaden med 1,5 miljoner QQ, som bilen kallas av alla som har svårt att uttala eller stava namnet. 

Åtta år senare har Nissan fått en hel drös med konkurrenter, och svarar med en QQ som är lägre, bredare, tuffare till utseendet – och rekordsnål med minsta dieseln. ”Det där ser inte ut som en miljöbil”, kommenterar folk. Nej, men det är den – om än tack vare att definitionen är viktbaserad och QQ relativt tung. 

Bara femsitsig

Jag kliver upp snarare än in i QQ, även om bilen sänkts något jämfört med föregångaren och markfrigången på 18 cm inte är enorm. Förarstolen är bekväm, tyvärr är den i testbilen elektriskt manövrerad vilket tar en evig tid att ställa in. Förarplatsen är väl utformad, det mesta känns igen från andra Nissan-bilar, till och med elbilen Leaf, med en stor display i mittkonsolen som bl.a. innehåller en en eko-indikator som på en poängskala 0-100 anger hur bra jag startat, hur jämt jag kört och hur effektivt jag bromsat. Snitt- och aktuell förbrukning anges mitt i instrumentbrädan, liksom däcktrycket per däck, med en direkt påminnelse så fort det är lite under det rekommenderade.

Det är lätt att förstå den som gillar den här typen av bilen när jag sätter mig bakom ratten och känner mig i kontroll över omgivningarna, med god runtom-sikt utom snett bakåt. För fickparkeringen är jag glad att testbilen har backkamera, inklusive en fascinerande uppifrån-bild av var bilen befinner sig i förhållande till sin omgivning.

Förra versionen av QQ fanns med ett litet extrabaksäte som gjorde bilen sjusitsig. Det går inte längre att få, nu är bilen strikt femsitsig. I gengäld är baksätesutrymmet stort i alla ledder, även om bänken är lite låg. Mittplatsen dubblerar som nedfällbart armstöd, men man sitter bättre här än i många andra bilar och bältet kommer inte från taket utan ingår i sätet. Takhöjden är god, utom om man väljer versioner med panoramataket, som ger en ljus och luftig kupé men också frustrerar eftersom det inte går att öppna. 

Bagageutrymmet på 430 liter är stort och lättlastat, och väldigt flexibelt tack vare att golvet är delbart  och kan ställas i olika positioner, med en minivägg som delar utrymmet på det sätt man önskar och därmed gör att saker inte kasar omkring. Systemet ingår inte i billigaste utförandet Visia. Därutöver är bagageutrymmet helt platt när baksätet fälls, och blir då hela 1 585 liter. Vår bil har tjocka gummimator överallt, perfekt när man vill ta med sig smutsiga saker från landet. 

Förfinad diesel

Dieselmotorn finns i en rad andra modeller från Renault och Nissan, men har förbättrats över tid och är nästan fri från vibrationer och knatter. Motorbromsen har förfinats så att det blir en smidig övergång när man släpper gasen, och är kombinerad med startstopp-teknik som stänger av motorn när den inte behövs. Det funkar dock bara när dieseln nått arbetstemperatur, och inte när luftkonditioneringen arbetar för fullt. En kul detalj är displayen som visar hur många kilo koldioxid tekniken sparat per resa. Detta är en del av förklaringen till att förbrukningen i stadstrafik bara är marginellt högre än på landsväg, även om det är orealistiskt att komma ner under 0,4 liter milen som den officiella förbrukningen lyder. Men vi kör lastad bil i blandad körning på under halvlitern, vilket är gott nog.

I riktigt låga varv är dieseln trött, men har sedan ett piggt drag och bra vridmoment. Accelerationen till 100 km/h tar närmare 12 sekunder, men det är främst den sista biten som är seg. Det finns en större diesel, på 1.6 liter, men prestanda i denna lillversion räcker gott och är ensam om att klara miljöbilsgränsen. Bensinversionerna på 1.2 och 1.6 liter väntas inte bli särskilt populära bland kunderna; förbrukningen är högre och dieselns höga vridmoment passar bra för denna typ av fordon.  Den sexväxlade lådan passar bra till bilen, även om högsta växeln kunde varit ännu något högre för att ge låga varv och låg förbrukning i motorvägsfart. Tyvärr blir det rätt bullrigt i bilen, men det är inte motorns fel utan ljud från vägbanan som tränger in.

4WD? Icke!

Många tror nog att det är en fyrhjulsdriven bil som kommer när de ser en QQ, men vår version är endast framhjulsdriven och så har 80% av alla QQ sålts. Det är en del av förklaringen till den låga förbrukningen, och bidrar till att hålla priset nere – och vill man tvunget ha 4WD måste man välja den större motorn. Men i dessa tider av ökande fyrhjulsdriftsandelar, är det uppfriskande att kunna tacka nej till det.

Att det är en stor och tung bil märks inte i styrningen, som är elektrisk men ganska direkt. Med Active Trace Control bromsas hjulen individuellt för att placera bilen bättre och stabilare i kurvorna. Däremot slår bilen oskönt i ojämnheter och gupp. Tyvärr är handbromsen elektrisk, med en liten knapp istället för en ordentlig spak. 

Säkerhetsmässigt är QQ en av de bästa i klassen, med toppbetyg från Euro NCAP. Än bättre blir det med det paket för 10 000 kronor som Nissan nu har som gratis kampanjerbjudande. Då ingår autostopp, vingelvarnare, döda vinkeln-varnare, skyltigenkänning och varning för trött förare. Varje delsystem kan stängas av individuellt och vi stänger snart av vingelvarnaren eftersom den piper irriterande varje gång vi närmar oss en linjemarkering, och inte förstår tillfälliga vägarbetsmarkeringar. 

Billigt – men det är konkurrenterna också

QQ kostar från 179 900 kr. Det är billigt, men det gäller 115 hästars bensinversionen. Snåldieseln kostar från 206 900 kr, då i enklaste Visia-utförande. Accenta kostar 10 000 kr mer, vilket ger dimljus fram, regnsensorer för vindrutetorkarna, mittarmstöd bak, lite större fälgar och möjligheten att köpa till backkamera – det kan man inte alls till billigaste versionen. 

Vill man ha fullutrustade Tekna måste man punga ut med 246 900 kr, vilket ger LED-strålkastare, takrails, tonade glas, eluppvärmd vindruta, elektriskt justerbar förarstol med svankstöd, navigator, Around View-monitor och backkamera. Det är en onödigt saftig prislapp, vi väljer mellanversionen som räcker gott och är glada att Nissan nu slänger in säkerhetspaketet för 10 000 kr utan extra kostnad.

Som konstaterats inledningsvis, är konkurrenterna till QQ numera många, och det förklarar den attraktiva prislappen och höga utrustningsnivån. Vi bedömer QQ som klassledande, både vad gäller säkerhet, bränsleförbrukning och utrustning, och miljöbilsklassningen betyder några tusenlappar i fordonsskattebefrielse, förutom en mindre bränslenota. Men läget ändras snabbt i detta getingbo – håll utkik, och överväg om du inte ska kliva ner en storlek. Då kan du ta ytterligare ett par kliv i miljövänlig riktining – och ingen behöver tvivla på att du kör miljöbil

Vi gillar: 

• Rustik och funktionell
• Rymlig
• Förbrukning
• Kvalitet

• Vi ogillar: 
• Bullrig
• Stötig

• Överväg också: 
• Renault Captur
• Toyota RAV4
• VW Golf Sportkombi biogas
• Ford C-Max biogas/snåldiesel 

Mattias Goldmann, juli 2014