Vässla Bike

Elkickbiken är för liten och vinglig, och att stå upp hela resan är opraktiskt. Elcykeln är för stor och opraktisk, ryms inte i en baklucka och måste trots allt trampas. Tycker du så, är svenska Vässlas nya Bike intressant.

  • Pris:17 500 kr i kampanjpris, 20 000 kr ordinarie pris
  • Motor: Navmotor bak, 250 W, egen produktion (500 W på andra marknader)
  • Antal platser: Strikt för en person
  • Drift: Bakhjulsdrift
  • Toppfart: Ca 20 km/h
  • Batteri: 48V, 480 Wh, 21700 celler, Samsung, 3.5 kg
  • Förbrukning: Ca 0.12 kWh/mil
  • Räckvidd: Ca 35-40 km
  • Laddtid: 0-100% 4 timmar, 20-80% 1 timma.
  • Bromsar: Skivor fram och bak
  • Vikt: 25 kg inkl batteri
  • Maxvikt: Rekommenderat 120 kg, 15 kg på pakethållaren 
  • Körkortskrav: Nej. Får köras på cykelbana. Godkänd som cykel av Transportstyrelsen, kräver ingen extra försäkring

Kompakt eldrift

Svenska Vässla var med sin eldrivna vespa en av pionjärerna i att lämna fossildriften bakom sig. Den är på alla sätt bättre än de stinkande, bullriga bensindrivna vespa-kopiorna som matleverantörerna kör runt på. Men den snabba versionen (45 km/h) kräver registreringsskylt och försäkring och får inte köras på cykelväg eller ställas i cykelstället, och den långsamma, cykelregistrerade är tung och otymplig för vad den ger. Och en vanlig elcykel är så… vanlig. Därför har Vässla tagit fram Bike, utvecklad i Sverige, tillverkad i Kina.

Jag sitter upprätt på en stor, tjockt fodrar sadel. Fötterna sätter jag på särskilda stöd, faktiskt är Bike klassad som elcykel utan att man behöver trampa. På höger sida av styret regleras gasen med ett vred, bromsarna är av handbromstyp. På vänster sida av styret finns en liten OLED-skärm som visar kvarvarande batterikapacitet, hastighet och hur långt cykeln totalt har gått. I nederkanten av skärmen kan elassistensen ställas in i lägena 1-3. Det finns ett 0 också, men eftersom Bike inte alls kan trampas, så kommer man ju ingenvart då.

Skottkärrehjul räcker

Hjulen är på fjorton tum, skottkärrestora och luftfyllda, och jag är rädd att de ska vara för små för balansen, men Bike går stabilt och tryggt också när det är gatukanter och ojämn beläggning. Dessutom bidrar de små hjulen till en låg tyngdpunkt som gör färden mindre vinglig. En nackdel är dock att mina fötter och ben kommer närmare gatan, så när det är blött ute blir också jag blöt. Fjädringen är rejäl och dessutom ställbar, och gör tillsammans med den rejäla sadeln att resan blir komfortabel, men eftersom varken styre eller sadel kan ställas in så kommer riktigt korta eller väldigt långa personer att ha svårt att hitta en bra körställning. Att vara mer än en på Bike är otänkbart – positivt efter alla man sett som är både två och tre på elkickbikes. 

Eget nav

Vässla har tekniker från bilindustrin och har utvecklat elmotorn inhouse. Den är placerad i det bakre navet – en bra placering både för att hålla tyngdpunkten låg och för att minimera överföringsförlusterna.

I nivå 2 går Bike 20 km/h, medan lägsta nivån ger drygt 10 km/h. Förutom i högsta läget klarar Bike att hålla farten också uppför branta backar, och bromsarna tar effektivt om än med en del gnissel. Gasen låter sig fint regleras, den är inte av/på som i en del elkickbikes. Släpper jag gasreglaget, till exempel för att sträcka ut handen och markera sväng, sjunker farten snabbt vilket är irriterande – en långsammare neddragning vore bättre, eller kanske blinkers. 

Men allt är inte bara sakliga överväganden. På frågan om Bike är kul är svaret tveklöst ja. Den känns snabbare och roligare än en vanlig elcykel, särskilt när jag efter ett par dagar vågar luta den ner i kurvorna och drar på lite över guppen. Men på med cykelhjälmen!

Räckvidden beror på

Vilken räckvidden blir beror på så många individuella faktorer – hur mycket jag väger, hur snabbt jag kör – att det knappt är meningsfullt att ange, men jag kommer ungefär fyra mil på en laddning. När det är dags för laddning, lyfter jag ut batteriet som sitter i sadelstolpen och laddar ur ett vanligt uttag. Adaptern är lätt och smidig och laddar ljudlöst. Att ladda medan batteriet är i cykeln går inte, och någon snabbladdning som danska Mate har finns inte.

Snart med app

Efter att ha fått åtskilliga elmopeder, elcyklar och vanliga cyklar stulna är jag glad för det rejäla lås som följer med, med en praktisk hållare på styrstången, liksom att Bike har ett rörelseaktiverat larm ungefär som Voi, Lime och de andra. Än så länge finns däremot inte en app där man kan se var Bike befinner sig, det utlovas för framtiden och hjälper både att hitta var man parkerat den och att återfinna den om den stjäls.

Bike har opraktiskt nog hela tre nycklar, en för låset, en för larmet och en för att öppna sadeln och komma åt batteriet. Det blir ett väldigt fipplande varje gång det är dags att komma iväg. Dock krävs ingen nyckel för att starta, det görs med en liten knapp på ramen och den lilla knappen på displayen. Denna display är olyckligt placerad, skymd av backspegeln och dessutom så pass ljussvag att den knappt kan avläsas i starkt ljus eller i nattligt mörker. Däremot är Bike väl förberedd också för dygnets mörka timmar genom att ha en stark framlykta som går på automatiskt när det blir mörkt, baklykta som dubblerar som bromslykta och rejäla reflexer i hjulen. Den har också ett rejält stöd när det är dags att avsluta färden. 

Praktisk efter tillval

Bike är praktisk i bemärkelsen att den är så kompakt att den ryms i en hiss eller hallen. Tar man bort en sprint kan bakhjulet vikas inunder fordonet, som då blir så kompakt att det ryms i bakluckan på de flesta bilar – perfekt för ”last mile”-resor. Fotstöden man vikas in, men styret kan inte vikas ihop, men det är rätt smalt även utfällt. Sätet har ett bra handtag att bära i, men med sina 25 kilo är Bike ändå lite tung.

Om man vill göra Bike praktisk i vardagen, tillvalsutrustar man den med pakethållare bak eller cykelkorg fram – eller både och. Det har flera kommuner som använder Bike i hemtjänsten gjort, och uppskattar då särskilt just detta att man inte behöver trampa – personalen kan få en liten stunds vila på resan mellan brukarna. Också företag som vill minska på bilåkandet och i post-coronatider kanske inte är så trygga med kollektivtrafiken kan ha anledning att titta närmare på Bike, särskilt som Vässla bistår i att ge den ett företagsspecifikt utseende.

Driftskostnaderna för Bike är väldigt låga, inte ens tjugo öre milen för elen, inga krav på service, särskild försäkring eller hjälm. Den enda oron kostnadsmässigt är som med alla andra attraktiva elcyklar – hur länge får man behålla den?

I skrivande stund har Vässla ett specialerbjudande på 17 500kr, vilket jag tycker är billigt för ett så originellt, nytänkande, svårplacerat och roligt alternativ till elcykeln.

Vi gillar: God väghållning, Kul att köra, Komfortabel

Vi ogillar: Detaljmissar, Måste extrautrustas med pakethållare, Ingen app-lösning ännu, Kan inte laddas i stället

Överväg också:

Text och bild: Mattias Goldmann, Gröna Bilisters testpilot, juni 2021

Gillar du våra tester?

Stöd gärna Gröna Bilisters arbete genom att bli medlem – du behövs, vi behövs!

Läs mer och anmäl medlemskap på
www.gronabilister/medlemskap