Walleräng M01 elcykel

När nu elcyklarnas andra våg kommer, där den som försiktigt testat en billig elcykel är beredd att betala mer för en riktigt bra cykel, sticker Walleräng ut. Elcykeln är handbyggd i Göteborg, med prislapp därefter. Är den värd pengarna?

  • Däck: Schwalbe Baloon Big Ben
  • Fälgar: Rodi Airline Plus, 27.5″
  • Bromsar: Hydrauliska Shimano skivbromsar, 180 mm fram, 160mm bak
  • Växlar: Shimano Alfine, åttaväxlad automat
  • Motor: Shimano, 250 W, 3.2 kg
  • Toppfart: 25 km/h på el
  • Assist: Tre lägen; Eco, Normal, High
  • Batteri: Avtagbart, låsbart, 418 Wh, 36 V, 11.6 Ah, ShimanoLitium-jon, 2.6 kg
  • Laddtid: 4 timmar (tomt till fullt)
  • Räckvidd: 95 km i Eco, 85 i Normal, 70 km i High
  • Vikt: 23.5 kg, totalvikt upp till 140 kg
  • Garantier: 2 år på ram och batterier
  • Pris: Cirka 32 000 kr 

Efter succén med Ecoride, ville bolagets grundare Christian Walleräng pröva om marknaden var redo för en dyrare, mer exklusiv elcykel. Med sitt eget efternamn på loggan byggs det nu elcyklar i Göteborg, som direktbelönades med Eurobike Award och nu finns både hos Ecoride och i elcykelbutiker ända till USA och Australien.

Rejält utförd

Hela Walleräng-cykeln andas robusthet. Ramen är kraftig, alla fogar är rejäla på gränsen till klumpiga. De dubbla pakethållarna, fram och bak, ser ut att kunna lasta en elefant och är stora nog att rymma en rejäl portfölj eller ryggsäck, eller (i alla fall där bak) en barnstol. Eftersom den främre hållaren monteras direkt på ramen, följer den inte framhjulets rörelser utan är stabil. När man inte använder dem, är de av skruvade på sekunder; så lätt förvandlas Walleräng från stadscykel till en cykel för längre turer.

Ramen har ett lite lägre insteg än många andra cyklar och fälgarna är med den lite ovanliga dimensionen 27.5 tum något mindre än många andra. Kalla det en unisex-modell om du så vill. Också hjulen är rejäla, med däck som rentav heter ”baloon”. Sadeln är bred och rejält stoppad, styret rakt och skönt, det är lätt att hitta en avspänd cykelställning medan racerkänslan däremot aldrig infinner sig.

Robustheten märks när man cyklar, det varken skakar eller rister ens på dåliga grusvägar. Det finns ingen fjädring, men det saknar man inte. Baksidan av myntet är att cykeln är tung, drygt 23 kilo är ett par kilo mer än några av konkurrenterna och märks när cykeln ska kånkas upp från källaren eller in på kontoret.

Trampa iväg – rekordlätt

Redan vid första tramptaget märker jag att detta är en speciell elcykel. Den växlar nämligen automatiskt. Cykeln startar i den växel du programmerat, i vårt fall trean, men går direkt ner till ettan om uppförsbacken är brant eller lasten tung. Den klickar själv upp till högsta växeln, åttan, på några sekunder, och har inga problem att växla upp även när belastningen är hög.

Redan efter några hundra meter undrar man varför inte alla elcyklar är automatväxlade; funktionen att växla manuellt använder jag bara någon enstaka gång trots att det bara kräver ett kort klick med högertummen. Den fina växlingen är Shimanos förtjänst, men visst, det är Walleräng som valt ut tekniken.

Elmotorn ligger i pedalnavet, vilket betyder låg tyngdpunkt och att vikten är centrerad, vilket gör cykeln välbalanserad. Också motorn kommer från Shimano och är av det bättre slaget, vilket inte betyder att den är starkare än andra – i princip alla elcyklar har 250 W. Skillnaden mot en billigare motor är framför allt att effekten kommer direkt, helt utan fördröjning när man trycker hårdare på pedalerna. Det gäller också i helt låga farter, och när man trampar iväg från stillastående. Också avstängningen vid 25 km/h – som lagen kräver för elcyklar – sker smidigt och utan abrupt avstängning. Därtill är elmotorn en av de tystare vi testat; bara på låg växel och med hög belastning surrar den lite ansträngt.

Räckvidden räcker långt

Walleräng har tre ellägen; Eco, Normal och High. På pappret är det lite; många elcyklar har fem eller rentav sju effektlägen. Men tillsammans med de åtta växlarna räcker det gott. Det säger sig självt att High-läget ger mest kraft, man behöver bara nätt och jämt röra pedalerna för att komma framåt, men på plan mark räcker faktiskt Eco-läget långt i alla fall med olastad cykel. Därtill går det att köra cykeln med enbart muskelkraft, fast då straffas man både av cykelns rätt höga vikt och de breda däcken.

Räckvidden på fullladdning är 95 km i Eco, 85 i Normal, 70 km i High; att skillnaden inte är större betyder att jag oftast låter cykeln vara i högsta effektläget, på bekostnad av min egen motion.

Att byta effektläge sker med +/- knappar till vänster på styret, och på den lättavlästa, stora displayen mitt på styret ser man direkt hur mycket räckvidd det finns kvar i respektive läge. Här har man också aktuell hastighet, trippmätare och annat, som ändras med ett knapptryck vilket dock tyvärr ackompanjeras av ett störigt pip.

Batterieffekten på 418 Wh är något större än för många andra cyklar, vilket är en del av förklaringen till den långa räckvidden, nackdelen är förstås dels att det är rätt tungt, dels att det tar fyra timmar att ladda – men å andra sidan är det ju precis som alla andra elcyklar sedan länge fulladdat efter en arbetsdag eller på morgonen när det är dags att ge sig av. Snabbladdning som danska Mate finns inte, inte heller bromskraftsåterföring eller möjlighet att ladda batterierna under färd som på Smarts elcykel.

Batteriet sitter på ramen och ser ut att ha satts dit av en praktikant efter att tillverkaren glömt bort att en elcykel behöver batteri. Men den fula placeringen är tyngdmässigt inte så dum, och gör att det är lätt att låsa upp batteriet och ta med in för laddning om man vill det. Annars går det också bra att ladda med batteriet kvar på cykeln. Skulle batteriet ta slut, är det lätt att byta mot ett nytt, även om det kostar kring tre tusen kronor.

Prislapp à la BMW

Walleräng vänder sig till den som på allvar tror på elcykeln, som kommer att använda den flitigt och kanske låter den ersätta bilen snarare än en vanlig cykel. Då är 32 000 kronor inte enormt mycket pengar, men det har också dykt upp en hel drös med bra elcyklar i det prisspannet – vi har själva testat bl.a. BMW, Smart och Batavus. Jämfört med dem är Walleräng mer flexibel tack vare sina dubbla och snabbt avtagbara pakethållare, har en underbar automatväxellåda, en bra elmotor och en riktigt god räckvidd. Å andra sidan ser den lite klumpig ut eftersom batteriet inte alls är integrerat, och ballongdäcken med dess mjuka gång faller nog inte alla i smaken. Men nog är det något visst med en handgjord elcykel från svenska västkusten; ge Walleräng en chans!

Vi gillar

  • Elmotor som ger kraft direkt
  • Effektiv och smidig automatväxel
  • Flexibel med avtagbara pakethållare
  • Skön att cykla på
  • Bra balanserad
  • Många återförsäljare

Vi ogillar

  • Dyr
  • Batteriet klumpigt monterat
  • Ballongdäck 

Gröna Bilisters testpilot – Mattias Goldmann, augusti 2017

Gillar du våra tester? Bli medlem!

Stöd gärna Gröna Mobilisters arbete genom att bli medlem – du behövs, vi behövs!

Bli medlem