Klimatpåverkan från våra transporter minskar. Men det går för långsamt, och olika fort i olika delar av landet, visar en ny rapport av Gröna Mobilister. Omställningen sker på bred front även på landsbygden, men den behöver fler verktyg för att få upp farten.
Denna debattartikel publicerades i Aktuell Hållbarhet den 31 maj 2022.
År 2030 ska transportsektorns klimatpåverkan ha minskat 70 procent från år 2010, enligt klimatlagens mål. I halvtid år 2020 hade klimatpåverkan minskat 27 procent.
Kommuner och regioner har makt att påskynda omställningen. Projektet Green Highway bidrog till att de första laddstationerna redan år 2009 sattes upp längs väg E14 från Sundsvall till Trondheim via Östersund. Den tidiga starten bidrog till att Jämtland nu har överlägset flest laddpunkter per capita bland Sveriges län.
Som en av ringarna på vattnet har Bergs kommun med 7 000 invånare utanför Östersund minst 14 laddstationer, varav åtminstone åtta erbjuder snabbladdning. Därför överraskar det inte att mer än hälften av de nya bilar som registrerades i Berg år 2021 var laddbara.
Projektet Biogasboost har sett till att det finns biogasmackar i alla kommuner i Kalmar län utom i Borgholm, även i små kommuner som Högsby med 6 000 invånare. I övriga delar av landet är det svårt att tanka biogas utanför städerna. Naturligt nog var Kalmar det län där det såldes överlägset flest biogasbilar per capita år 2021.
I den nya rapporten Gröna kommuner på väg 2022 analyserar Gröna Mobilister omställningen av transportsektorn ur ett lokalt och regionalt perspektiv med hjälp av de kommunala 2030-indikatorer som tagits fram i samarbete med 2030-sekretariatet.
De flesta indikatorer pekar i rätt riktning. Ingen pekar uppenbart åt fel håll. Drar vi ut trenderna till år 2030 visar det sig dock att omställningen går för långsamt för att nå klimatmålet.
Utvecklingen bromsas av att alternativen till bilen inte vinner mark i större skala. Potentialen är betydande. Nästan två tredjedelar av den sammanlagda körsträckan i Sverige sker i bilar registrerade i stora städer och pendlingskommuner utanför dessa städer. Det är just här det är lättast att låta bilresan ersättas av en cykeltur, en promenad eller en kollektivtrafikresa.
Före covidpandemin fanns ansatser till att resvanorna förändrades på detta sätt. Satsningar på lokal och regional spårtrafik hade lett till att resesträckan per capita med sådan kollektivtrafik hade ökat 36 procent från år 2010 till år 2019. Ökningen för kollektivtrafiken som helhet blev drygt nio procent. Resesträckan i bil per capita hade börjat vända nedåt. Från toppåret 2017 minskade den knappt tre procent till år 2019.
2030-indikatorerna tyder på att bilismen verkligen minskar där det finns attraktiva alternativ, så att satsningar på alternativen hjälper oss att nå klimatmålet.
Jämförelser mellan medborgarnöjdhet och resvanor i 169 kommuner visar att då nöjdheten med kollektivtrafiken ökar en enhet på en tiogradig skala ökar andelen resor med kollektivtrafik med drygt fyra procentenheter i snitt. Då nöjdheten med gång- och cykelvägarna ökar en enhet på samma skala ökar andelen resor med gång eller cykel i snitt med drygt tre procentenheter. Körsträckorna i bil minskar 5–10 procent.
Att minska körsträckan i bil med tio procent genom att göra alternativen mer attraktiva verkar därmed inte alltför svårt. Skillnaderna mellan snarlika kommuner när det gäller hur nöjda invånarna är med alternativen är betydligt större än den ökning av den allmänna nivå av nöjdhet som krävs.
Till exempel är 83 procent av invånarna i Arvidsjaur nöjda med sina gång- och cykelvägar, medan denna andel endast är 41 procent i Haparanda.
På landsbygden är det viktigt att bygga mycket cykelväg för att göra befolkningen nöjd, och därmed cykla mer, visar indikatorerna. Men landsbygdskommuner vittnar om hinder för att bygga cykelväg utanför de små tätorterna. Att bygga i samverkan med Trafikverket är både svårt och dyrt, menar till exempel Herrljunga kommun.
Det finns väghinder på landsbygden också när det gäller bytet till fossiloberoende fordon och förnybara drivmedel.
Dorotea kommun beklagar att laddinfrastrukturen är dåligt utbyggd. Så fort den förbättras kommer kommunen att byta ut sin fordonsflotta. Lessebo kommun skaffar elbilar, men skulle gärna satsa på biogasbilar också om de gick att tanka på orten. Många mindre kommuner vittnar om bristfällig tillgång till laddning, biogas eller HVO. Några menar att det är alltför stort fokus på elbilar.
Bra vägar och järnvägar behövs även för fossilfria fordon. En stor del av resurserna för byggnation och underhåll äts upp av nya vägprojekt i urbana områden, trots att potentialen för alternativen till bilen är störst just här. En ny prioritering behövs, där mer resurser går till landsbygden.
För att åstadkomma detta, och för att ge alla kommuner verktyg att skynda på omställningen på sina egna villkor, måste politiker på nationell nivå göra följande.
1) Genomför förslagen i den nya klimaträttsutredningen. Bredda Trafikverkets instruktion till att omfatta skapandet av ett transporteffektivt samhälle. Infrastrukturplaner ska bidra till att bilismen minskar. Staten ska få medfinansiera kommunala och regionala åtgärder som minskar behovet av vägbyggen. Detta frigör resurser till de förbättringar av vägnätet som verkligen behövs.
2) Inom kort fattar regeringen beslut om nationell infrastrukturplan som fördelar 876 miljarder kr. Ovanstående perspektiv och prioriteringar måste genomsyra denna plan.
3) Ta ansvar för utbyggnaden av laddinfrastrukturen, så att den blir tillfredställande även i de delar av landet där den ännu inte förmår expandera på rent kommersiella grunder.
4) Ta ett helhetsgrepp om beskattningen av transportsektorn, så att mycket drivmedel med hög förnybar halt kan säljas till överkomliga priser utan att statskassan urholkas. De politiska vindkantringarna kring reduktionsplikten är ett varnande exempel på vad som annars händer. Kortsiktigheten och osäkerheten äventyrar omställningen.
5) Inför det utlovade konverteringsbidraget, så att alla befintliga fordon kan bli fossiloberoende. Verka för att alla nya fordon med förbränningsmotor godkänns för etanol E85 eller HVO100.
Med rätt verktyg i sina händer kommer kommunerna och regionerna att föra omställningen av transportsektorn i hamn.
Jesper Johansson, ordförande, Gröna Mobilister
Per Östborn, projektledare, Gröna Mobilister
Vinjettbild: I Svenstavik kan man snabbladda sin elbil. Foto: Bergs kommun
