Fossilfrihet till varje pris?
Föregående sida: HVO
Men den snabbt växande efterfrågan har skapat brist på hållbara råvaror som kan stoppas in i tillverkningsprocessen tillräckligt fort för att möta den exploderande efterfrågan på HVO. Drivmedelsbolagen letar råvaror med ljus och lykta i hela världen. För några år sedan var det få som visste att bokstavskombinationen PFAD är en förkortning av palm fatty acid distillate, nu är det den enskilt viktigaste råvaran till den HVO som säljs i Sverige.
Så sent som inför drivmedelsbolagens rapportering till Energimyndigheten våren 2017 av 2016 års försäljning infördes PFAD som en särskild råvarukategori. Det visade sig genast att den stod för 23 % av råvarumarknaden. År 2017 hade andelen HVO som tillverkats av PFAD rusat till 39 %. Palmolja svarade samma år för 5 % av råvaruunderlaget till HVO. Sammantaget tillverkades därmed 44 % av vår HVO av palmoljeprodukter år 2017. Detta motsvarar 6 TWh drivmedelsenergi, vilket utgör över 30 % av biodrivmedlen i Sverige och knappt 7 % av alla drivmedel i vägtrafiken.
Källa: Energimyndighetens rapport Drivmedel 2018
Förmodligen förekom en del PFAD redan åren före 2016, dolt i kategorin ”Vegetabilisk eller animalisk avfallsolja”. Det är värt att notera att även denna råvarukategori har växt snabbt. År 2016 stod den för en tredjedel av all HVO i Sverige. År 2017 sjönk mängden råvaror i denna kategori plötsligt ihop till noll medan mängden slakteriavfall ökade kraftigt. Energimyndigheten noterar själv dessa plötsliga kast i sin rapport Drivmedel 2017, och skriver att de troligen beror på att de rapporterande drivmedelsbolagen allokerar samma typ av råvaror till olika kategorier olika år. Detta väcker frågor om rapporteringens trovärdighet. Det blir svårt att avgöra var råvarorna egentligen kommer från.
En sak är klar: marknaden för HVO är idag helt annorlunda än när Preem introducerade bränslet på svenska mackar år 2011 och all HVO tillverkades av råtallolja från massaindustrin i Norrland.
Nästa sida: Tillgången till avfallsolja
