Kommunerna är nyckelspelare i omställningen till fossilfri vägtrafik. De låg bakom miljöbilsboomen för drygt tio år sedan och har sett till att Sverige är biogaslandet framför andra. Men skillnaderna i ambitionsnivå är stora mellan olika kommuner och regioner. Om alla började beta på samma gröna sommaräng skulle hela Sverige ta ett jätteskutt mot hållbara transporter.
Det omställningsarbete kommunerna påbörjar slutför i bästa fall politikerna på riksplanet. På grund av kommunernas viktiga roll som igångsättare följer Gröna Bilister deras arbete i en uppsättning kommunala 2030-indikatorer (se faktaruta). Indikatorerna är uppdelade på omställningens tre ben – bilen, bränslet och beteendet.
Bilen
Endast 6,5 % av alla bilar som såldes i Sverige förra året var fossiloberoende. Detta är på tok för lite med tanke på att de fortfarande kommer att rulla på våra vägar år 2030, då trafiken ska vara fossiloberoende. Men det finns kommuner som kommit mycket längre. I Ronneby var till exempel 19 % av de nya bilarna fossiloberoende. Kommunkoncernen är en viktig kund hos de lokala bilhandlarna. Den kan skapa en lokal marknad för miljöbilar. I kommunhuset i Ronneby var 69 % av bilarna fossiloberoende. Men många kommuner är ännu bättre. Bäst är Malmö och Trollhättan med 92 % fossiloberoende bilar.
Bränslet
År 2017 var 21 % av drivmedlen i vägtrafiken förnybara. Det är inte så illa, men förvaltningarna i många kommuner har kommit mycket längre. Redan för ett par år sedan använde kommunkoncernen i Katrineholm 67 % förnybara drivmedel. För att nå så långt måste det finnas gott om förnybara drivmedel att tanka i kommunen. I Katrineholm kan invånarna välja från en meny av etanol E85, biogas, förnybar HVO-diesel och förnybar rapsoljediesel RME. De kan också snabbladda sina elbilar. Etanol E85 erbjuds i över 90 % av de kommuner vi fått uppgifter från, och fordonsgas i knappt hälften. Det finns alltså ingen anledning för någon att köra fossilt längre.
Beteendet
Men de flesta forskare är överens om att det inte räcker att köra förnybart för att nå transportsektorns klimatmål för år 2030. Vi måste också köra mindre bil. Detta till trots ökar körsträckan per capita i riket som helhet och i de flesta kommuner. För att vi ska välja alternativen till bilen måste de vara attraktiva. Det är stor skillnad mellan olika länstrafikbolag när det gäller hur mycket de satsar. Responsen från allmänheten blir därefter. På riksplanet har resandet med kollektivtrafik endast ökat med 5 % sedan 2010. Men i Kronoberg är ökningen hela 90 % och i Halland 75 %. Kommunerna måste också bygga samhällen som gör oss fria från bilberoendet. Trafikverkets fyrstegsprincip är en god ledstjärna som används alltför sällan vid trafikplaneringen. Men det finns lysande undantag. Oxelösund satsar mycket på att göra det lätt att cykla. Där är invånarna överlägset mest nöjda med sina gång- och cykelvägar bland alla kommuner i landet. Många promenerar eller cyklar till jobbet på SSAB.
Per Östborn / Gröna Bilister
Fakta
Bland de kommunala 2030-indikatorerna kan du studera hur långt just din kommun kommit i omställningsarbetet, samt jämföra med andra kommuner och med riket som helhet. En grupp indikatorer fokuserar på kommunen som geografiskt område och en annan på kommunkoncernens verksamhet.
Gröna Bilisters arbete med kommunala 2030-indikatorer stöds genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer, och är en del i projektet Gröna kommuner på väg.
