Toyota RAV4 Active AWD-i
Toyota tyckte länge att hybrider är bättre om de inte kan laddas från uttaget. Nu har de ångrat sig, med RAV4 i laddhybridversion som en ny favorit på svenska marknaden. Har Toyota vilat sig i form, eller är de efter konkurrenterna?
|
Framgångssaga
RAV4 lanserades för första gången år 1994, då som en liten discojeep. Framgången var omedelbar och har vuxit i takt med att bilen blivit större, med nästan en miljon RAV4 sålda 2019 – tio procent av Toyotas totala bilförsäljning. Redan för tjugo år sedan fanns RAV4 som elbil, skapad för att uppfylla lagkrav i Kalifornien. Någon enstaka bil letade sig faktiskt till Sverige men den förblev en udda fågel, särskilt som Toyota länge argumenterade mot elbilarna, och rentav marknadsförde sina hybrider med tveksamma argument som att de inte behövde laddas. Nu är det nya takter, laddhybriden av RAV4 är som vi ska se en högteknologisk satsning som ackompanjeras med full marknadsföring. I Sverige gav det resultat direkt, med över 1000 förbeställningar, och första kvartalet 2021 var RAV4 trea bland de laddbara bilarna i nyregistreringsstatistiken. Två av tre RAV4 som säljs är laddhybrider!
Två drivsystem, tre motorer, fyrhjulsdrift
RAV4 vill fånga uppmärksamheten med sitt kantiga, aggressiva yttre. Den ser ut lite som en Transformer-leksak. Men det rullar så många RAV4 i svensk trafik nu att vi går direkt på laddhybridens nya innanmäte.
Bilen har totalt tre motorer; en förbränningsmotor som driver framhjulen och en elmotorför vardera hjulaxel. Bensinmotorn är i princip den samma som i vanliga hybrid-RAV4, med relativt stor cylindervolym för att kunna arbeta under låg belastning, i motsats till den downsizing-trend som rått under de senaste åren. I laddhybriden har den fått något fler hästar, 185 mot 178. Motorn arbetar enligt den snåla Atkinson-cykeln som vi först stiftade bekantskap med i Prius. Därtill har bilen två elmotorer, en främre på 134 kW och en bakre på 40 kW. Lägger man ihop detta blir det 306 hästar i maximal systemeffekt. Men det viktiga är den rejäla effekten på el; detta är inte som så många andra laddhybrider en bil som måste köras försiktigt för att bensinmotorn inte ska gå igång. 0-100 km/h går på 10 sekunder på el, fullt respektabelt, och man håller lätt motorvägsfart på el.
Kraften från de två motorerna fram fördelas av en CVT-växellåda medan elmotorn bak driverdirekt. För det mesta är bilen framhjulsdriven, men bakhjulen stöttar korta stunder under acceleration, samt om underlaget motiverar fyrhjulsdrift. Bilen växlar omärkligt mellan lägena, jag noterar det egentligen bara genom att titta på displayen som visar hur bilen drivs för stunden – skillnaden är stor mot Volvos laddhybrider som lite lurigt kan byta mellan fram- och bakhjulsdriftberoende på om det är el- eller förbränningsmotorn som driver.
Med ett enkelt knapptryck kan jag välja att prioritera ren eldrift, låta bilen använda bensinmotorn när det är läge och då främst via generatorn, eller få hög effektgenom att alla motorerna arbetar samfällt och direkt mot hjulen. I det sistnämnda läget är bilen närmast sportbilssnabb, till priset av ett ofint ylande från växellådan som annars är tyst. Mer störande i vardagen är att det inte finns någon garanti för att verkligen köra avgasfritt, åtminstone när det är kallt ute går bensinmotorn igång ibland även när batterierna är välfyllda.
Räckvidd som räcker långt
Batteriet är i dubbel bemärkelse den stora nyheten med RAV4:an. Med drygt 18 kWh är det nästan lika stort som i elbilen Nissan Leaf av första generationen, medan detta alltså är en laddhybrid. Det borgar för lång räckvidd på el, och de 75 km som uppges som räckvidd på el stämmer faktiskt. Med lugn landsväg och utan stort behov av att dra på värmen rundar vi rent av åtta mil, trots att vi är fem i bilen. Det betyder i sin tur att väldigt många kommer att köra nästan bara på el; helavägen till stugan där det bara är att stoppa i sladden för att ladda på igen.
Förbrukningen snittar strax under 2 kWh per mil, vilket är okej för en så pass stor och tung bil. Enkel matte visar att räckvidden då borde bli ännu längre, men det finns en hel del kraft kvar i batterierna när de uppges vara tomma. Det har man glädje av i form av att bilen även med 0 km kvar i räckvidd på el klarar att gå på enbart el långa stunder.
Med 6.6 kW ombordladdare laddas det stora batteriet snabbt, särskilt om man skaffar en wallbox. Snabbladdning är däremot inte möjlig, bland laddhybriderna är det fortfarande bara gamla Mitsubishi Outlander som har detta. Ladduttaget sitter mittemot tanklocket, nog den placering jag gillar minst eftersom man ofta hamnar långt från laddstolpen. Men i RAV4 gör det inte så mycket eftersom laddsladden är hela 7.5 meter lång. I motsats till många andra märken varnar inte Toyota för att ladda fullt genom två hål i väggen. |
Terränggående – inte bara poserande
I tider av crossovers och SUV:ar helt utan terrängegenskaper, är RAV4 en positiv bekantskap för den som faktiskt vill köra där vägarna är sämre. RAV4 är fyrhjulsdriven, har en markfrigång på fullt rimliga 18 cm och kan vada i upptill 50 cm djupt vatten. Med körläget Trail aktiveras fyrhjulsdriften och en differentialbroms på bakaxeln.
Vi testar på hala skogsvägar och noterar hur bra en elmotor per hjulaxel är för terrängkörning, med exakt rätt effekt vid varje tillfälle och det så viktiga vridmomentet alltid tillgängligt. Detta borgar också för att RAV4 som laddhybrid är en riktigt bra dragbil, med en släpvagnskörningsassistent som hjälper till att hålla ekipaget stabilt när man drar tungt.
Komfort i hårdplast
Jag sitter bra i förarstolen, som är elstyrd i alla lägen, medan framsätes-passageraren måste ställa in sin stol manuellt. Det känns snålt i en bil för dryga halvmiljonen, likaså att inredningen till stora delar går i billig hårdplast. Förarmiljön känns gammal, mycket känns som om det hämtat direkt från en tio år gammal Prius.
Multifunktionsinstrumenten är plottriga och svårlästa och går inte att ställa om till vad jag vill se, som andra bilars digitala instrumentering. Jag är egentligen glad att Toyota behållit en del knappar, istället för att sköta allt via touchskärmen, men knapparna är identiska och svåravlästa och många finns nere vid knät. Pekskärmen ser stor ut men skenet bedrar; det mesta är en rekordstor ram medan själva skärmen bara är på sju tum. Den reagerar långsamt och med ett pip för varje bokstav man matar in i navigatorn, vilket tillsammans med en närmast oändlig mängd gälla varningsljud för saker vi inte alltid lyckas lista ut ger en störande ljudbild. Navigatorn har visserligen realtidstrafikupplysningar från Tomtom – men heltutan den koppling till bilens farthållare som vi imponeras av från Volkswagen-koncernen. Det betyder inte bara en sämre körupplevelse utan också en missad chans att minska förbrukningen och öka räckvidden på el.
På den positiva sidan finns att RAV4 har värmepump som standard, vilket både gör att kupén värms upp snabbt och minskar förbrukningen när bilen går på el. Också baksätet är eluppvärmt, liksom ratten (fast bara delar av den). Bilens uppvärmning och kylning kan skötas via en app, självklart för en elbil men inte alls för en laddhybrid. Positivt är också den låga ljudnivån, som Toyota arbetat hårt med, med polerade ytor på transaxelns kugghjul, extra ljudisolering och akustikglas i vindrutan och de främre sidorutorna.
I baksätet märks det att nya RAV4 växt till sig, även om mittenplatsen inte är särskilt inbjudande. Testbilen har ett stort, öppningsbart glastak som gör kupén ljus och luftig, väl värd sin merkostnad tycker jag.
Bagageutrymmet är något mindre än i andra RAV4:or, med 35 mm höjt golv. Det är enkelt utfört, utan mycket till hjälp i form av krokar eller öglor. Baksätet går att dela 60/40, men det blir inte riktigt platt. Det finns ingen genomlastningslucka, och inget dolt utrymme under golvet. En överraskning av det negativa slaget är att det bara är en enkel glödlampa som lyser upp utrymmet, mer positivt är att det finns ett riktigt eluttag här för alla prylar man kan behöva el till.
Hög säkerhet, med oro för älgar
RAV4 har det mesta av säkerhetsutrustningen som standard, med autostopp som också känner igen fotgängare och cyklister, körfilsvarnare och -assistent, automatiskt helljus och intelligent farthållare. Den har också fått mycket fint betyg i Euro NCAP:s krocktest, från 2019 väl att märka – fem så pass nya stjärnor smäller långt högre än samma betyg för Mitsubishi Outlander 2013.
Vi sätter dock ett frågetecken för hur bilen skulle reagera vid snabb undanmanöver, efter att den misslyckats i Teknikens Världs älgtest. Toyota meddelar att de ”kommer att genomföra åtgärder för att säkerställa att RAV4 Plug-in Hybrid klarar Teknikens Världs älgtest med godkänt resultat. Under tiden vill vi garantera våra kunder att RAV4 Plug-in Hybrid är fortsatt säker att köra. Som den del av ständig förbättring planerar vi att tillgängliggöra uppdateringen för alla de kunder som önskar under första kvartalet 2021, och vi kommer att implementera uppdateringen i produktion strax därefter.” |
Du som överväger en RAV4 gör nog klokt i att säkerställa att bilen du köper fått dessa förbättringar, och att de testats oberoende.
En halvmille…
RAV4 har länge varit en folklig, liten SUV. Nu rundar RAV4 som laddhybrid halvmiljonen i pris, även om man får tillbaks ungefär 40 000 kr i bonus. Prislappen är ändå hög, hela 150 000 kr mer än för den vanliga RAV4, med i princip sammautrustning. Eftersom den är en bränslesnål hybrid, är det i princip omöjligt att köra in merkostnaden i form av minskad bränslenota – men allt handlar inte om pengar, och att kunna köra långa sträckor på ren el har ett klart mervärde.
Hos RAV4 heter toppversionen Style, och för 35 000 kronor får man mest kosmetiska skillnader jämfört med basversionen. Panoramasoltak är fortfarande ett tillval, men i de billigare versionerna kan man inte ens välja det. Därför tar vi en Style, men tittar noga på det allt bredare utbudet av laddbara SUV:ar innan vi slår till på en RAV4.
Vi gillar: Rejäl räckvidd på el, Rymlig och komfortabel, Bra terräng-och dragegenskaper, Snabb på el
Vi ogillar: Dyr men känns billig, Ny men känns gammaldags, Frågetecken för väghållning
Överväg också:
- Mitsubishi Outlander PHEV – äldre och det märks, men billigare, större och kan snabbladdas
- Skoda Octavia iV: Bra laddhybrid, men traditionell kombi istället för SUV
- Volvo XC40 Recharge eller PHEV: Mindre, dyrare och som Recharge mycket dyrare
- Skoda Enyaq: En ungefär jämnstor SUV med ren eldrift för ungefär samma pengar
Gillar du våra tester?
Stöd gärna Gröna Bilisters arbete genom att bli medlem – du behövs, vi behövs! Läs mer och anmäl medlemskap på |