Tillgången till de flesta alternativa drivmedel har blivit bättre de två senaste åren. Utbyggnaden av snabbladdningen går snabbast i Norrbotten och Västerbotten. I tio kommuner finns nu fler snabbladdningsstationer än bensinmackar, däribland Stockholm. Det visar Gröna Mobilisters och Miljöfordon Sveriges granskning av infrastrukturen på lokal och regional nivå.
För två år sedan genomförde Gröna Mobilister och Miljöfordon Sverige den första heltäckande kartläggningen av infrastrukturen för alla alternativa drivmedel på kommun- och länsnivå.
– Ämnet är ännu mer aktuellt idag, säger Gröna Mobilisters projektledare Per Östborn. Vid årsskiftet stryptes reduktionsplikten för bensin och diesel. En snabb övergång till alternativa drivmedel är därmed nödvändig för att Sverige ska uppfylla det klimatkrav för år 2030 som beslutats av EU. För att vi ska lyckas måste alternativen finnas överallt.
De två organisationerna bestämde sig därför för att göra en ny kartläggning av infrastrukturen och undersöka vilka förändringar som skett.
Laddning
Vid utgången av år 2021 fanns publika laddstationer i 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Tillgång till snabbladdning (50 kW eller mer) fanns i 65 procent av kommunerna.
Vid slutet av år 2023 hade andelen kommuner med publik laddplats ökat till 98 procent. Andelen kommuner med tillgång till snabbladdning hade skjutit i höjden till 81 procent. På grund av underrapportering till databasen Nobil kan dessa andelar vara ännu högre.
– Den snabba förbättringen av laddinfrastrukturen är mycket glädjande, säger Kenny Nässert, projektledare på Miljöfordon Sverige. De vita fläckarna på laddningskartan fylls igen i hög takt.
Vid utgången av år 2023 fanns nästan dubbelt så många publika laddstationer som bensinmackar i Sverige: 4 693 jämfört med 2 710. Sedan den förra kartläggningen för två år sedan har antalet stationer med snabbladdning nästan fördubblats, från 547 till 1 039.
Antalet snabbladdningsstationer har procentuellt sett ökat fortast i Norrbotten och Västerbotten, med 254 respektive 162 procent. Vid utgången av år 2021 fanns snabbladdning i sex av 14 kommuner i Norrbotten; nu finns snabbladdning i länets alla kommuner. I december 2021 gick det att snabbladda i åtta av 15 kommuner i Västerbotten. Två år senare är Bjurholm den enda kommunen i länet utan snabbladdning.
I Jämtland börjar antalet snabbladdningsstationer närma sig antalet bensinmackar. Den 31 december 2023 var kvoten mellan deras antal 0,72, att jämföra med 0,38 i Sverige som helhet.
I tio kommuner finns nu fler snabbladdningsstationer än bensinmackar. Det rör sig om Aneby, Danderyd, Grums, Härjedalen, Krokom, Orust, Stockholm, Storfors, Strömstad och Ystad.
Biogas
Fordonsgasen i Sverige består till mer än 95 procent av förnybar biogas. Antalet gastankställen har ökat från 207 till 216 sedan den förra kartläggningen. Andelen kommuner med biogasmack har stigit från 42 till 44 procent. Ökningstakten är tyvärr långsam, på grund av stagnerande efterfrågan på biogasbilar och vikande utbud.
Det finns dock län som sticker ut. Antalet biogasmackar har ökat från en till fem i Norrbotten sedan utgången av år 2021. Det gamla tankstället i Boden har fått ett syskon, och nya tankställen har tillkommit i Luleå och Piteå. Tillsammans med biogasmackarna i Skellefteå och Umeå har därmed en fungerande infrastruktur för biogas längs hela övre norrlandskusten skapats.
E85
Infrastrukturen för etanol E85 har försämrats något: vid utgången av år 2021 fanns 1 666 mackar som erbjöd E85; två år senare var antalet 1 498. Andelen kommuner där det går att tanka E85 har sjunkit från 97 till 95 procent.
– Tillgången till E85 är fortfarande mycket god, kommenterar Kenny Nässert. Det är en fantastisk resurs i omställningen som måste tas tillvara.
HVO100
Antalet tankställen för förnybar diesel HVO100 har sedan den 31 december 2021 ökat från 578 till 658. Andelen kommuner med en sådan mack har ökat från 68 till 75 procent. Dessa tankställen är ganska jämnt utspridda över landet.
Vätgas
Antalet kommuner där det går att tanka vätgas har stigit från fyra till sex sedan den förra kartläggningen.
Låt alla blommor blomma
Det finns numera publik påfyllnadsplats för något alternativt drivmedel i alla 290 kommuner. För två år sedan formulerade Miljöfordon Sverige och Gröna Mobilister målet att det ska finnas publika påfyllnadsplatser för minst tre olika alternativa drivmedel i varje kommun. Då finns ett förnybart alternativ för varje behov, plånbok och preferens. Här räknar vi in de drivmedel som kan användas i lätta fordon, det vill säga el, E85, fordonsgas, HVO100 och vätgas.
Vid den förra kartläggningen fanns minst tre sådana valmöjligheter i 199 kommuner, motsvarande en grad av måluppfyllnad på 69 procent. Nu finns minst tre alternativ i 220 kommuner, motsvarande 76 procents måluppfyllnad.
Gröna Mobilisters ordförande Jesper Johansson avslutar:
– Vi säger som miljöminister Romina Pourmokhtari brukar göra: lägg inte alla ägg i samma korg. Hur lovande elektrifieringen än är blir omställningen till fossilfrihet mer robust om alla hållbara alternativ bejakas och ges gynnsamma förutsättningar.
Mer information
En detaljerad sammanställning av infrastrukturen för alternativa drivmedel finns i denna excelfil, där den delas upp per kommun, kommungrupp och län.
Bland de kommunala 2030-indikatorerna presenteras indikatorer om tillgången till laddning, E85, fordonsgas, HVO100, RME100 och vätgas. Klicka på respektive diagram för mer information, och klicka sedan på fliken Jämför för att se interaktiva kommunvisa kartor och rankinglistor.
Förekomsten av påfyllnadsplats på kommunnivå åskådliggörs i interaktiva kartor för snabbladdning, E85, fordonsgas, HVO100 och vätgas.
Underlaget om flytande och gasformiga drivmedel hämtas från appen Tanka Grönt, som drivs av Miljöfordon Sverige i samverkan med GC Infra och TRB Sverige. Underlaget om laddinfrastrukturen hämtas från Power Circle och utgår från den nordiska databasen Nobil.
Gröna Mobilisters del i denna kartläggning är ett led i projektet Gröna kommuner på väg 2024, som stöds av Trafikverket via dess bidrag till ideella organisationer.
Kontakt
Per Östborn, projektledare Gröna Mobilister, per.ostborn@gronamobilister.se, 073 819 61 54
Kenny Nässert, projektledare Miljöfordon Sverige, kenny@miljofordonsverige.se, 073 512 90 80
