Mycket står på spel i elektrifieringen av fordonsflottan. Miljödeklarationer med livscykelperspektiv kan hjälpa till att hålla rätt kurs. Trovärdigt dataunderlag kommer snart, tack vare EU-beslut. Det politiska stödet är brett, liksom stödet från bilföretagen.
Denna debattartikel publicerades ursprungligen i Aktuell Hållbarhet den 7 november 2023.
I takt med att andra styrmedel försvagas blir konsumentupplysning ett allt viktigare verktyg i transportsektorns omställning. Att möjliggöra hållbara val på en fri marknad är borgerlig politik. I Liberalernas klimatmotion från år 2021 skrev Johan Pehrson med flera:
”Märkningen av bilar utifrån trafiksäkerhet och energimärkningen av vitvaror har haft stor effekt på köpmönstren. Det behövs ett liknande system för personbilars klimatpåverkan som utgår från påverkan över hela livscykeln.”
Våren 2023 skickade Klimat- och näringslivsdepartementet ut Energimyndighetens utredning av miljödeklaration av lätta fordon med livscykelperspektiv på remiss. Kloka synpunkter kom in. Den 2 november 2023 lämnade Finansdepartementet i en lagrådsremiss i ämnet. Den enda avsikten med detta lagförslag verkar dock vara att i svensk rätt införa EU:s minimikrav på konsumentupplysning om bilar från år 1999.
Sverige behöver konsumentupplysning som inte blickar 25 år bakåt i tiden, utan tar sikte 25 år in i framtiden. Då kommer det att vara självklart med livscykelperspektiv. Regeringen måste därför komplettera Finansdepartementets lagförslag. I den klimathandlingsplan som ska lämnas till riksdagen före årsskiftet bör de avisera en heltäckande miljödeklaration av nya bilar med livscykelperspektiv.
Något som fått många att tveka inför en heltäckande miljödeklaration är att det saknas en standardiserad metod att utföra livscykelanalys (LCA) av bilar. Därmed blir det svårt att jämföra data från olika tillverkare. Detta problem får nu sin lösning.
I juli 2023 infördes EU:s batteriförordning, med krav på att alla elbilsbatterier från den 18 februari 2025 ska klimatdeklareras med utsläppen under hela livscykeln. I april 2023 antogs krav på att EU-kommissionen senast den 31 december 2025 ska fastställa en standardiserad metod att utföra LCA av hela fordon.
Timingen är perfekt, med tanke på den tid det tar från beslut om miljödeklaration till dess införande. I början av år 2026 kan vi ha en trovärdig obligatorisk svensk miljödeklaration av bilar med livscykelperspektiv på plats.
De tillverkare som använder fossilfritt stål i karossen eller förnybar el i sina fabriker kan då deklarera låg klimatpåverkan genom att använda EU:s nya metod att utföra LCA. Andra tillverkare kanske kan nöja sig med schablonvärden likt dem Energimyndigheten föreslog i sin utredning.
Ett sådant system skulle likna det sätt drivmedelsföretag redovisar klimatpåverkan i livscykelperspektiv (well-to-wheels) hos de biodrivmedel de säljer. Antingen använder de metoden i EU:s förnybarhetsdirektiv för att beräkna klimatpåverkan hos sina egna drivmedel, eller använder de schabloner för respektive drivmedelstyp.
Klimatdeklarationer kan påverka konsumtionsmönstren, enligt en sammanställning av forskningen i Nature. De kan också påverka producentledet. Reaktionerna i den kinesiska batteriindustrin på EU:s batteriförordning tyder på stor effekt. En febril aktivitet har satts i gång kring spårbarhet, hållbara industriprocesser och återvinning. I Jiemian News, en inflytelserik kinesisk affärstidskrift, läser vi följande:
“Detta är första gången klimatdeklaration har blivit ett lagkrav, och det pekar på en kommande trend. I framtiden kommer vi att få se sådana krav på fler produkter och försörjningskedjor, och det kommer oundvikligen att bli en förutsättning för att få tillgång till marknader. Detta får stor global inverkan. Det är ett nytt kapitel för både handel och klimatneutralitet.”
Att batterimärkningen blir den första obligatoriska klimatdeklarationen är en sanning med modifikation. Sverige införde till exempel krav på klimatdeklaration av drivmedel år 2021, som första land i världen. Nu kan vi bli först med klimatdeklaration av bilar.
Mycket står på spel i satsningen på elektrifiering. Utvinningen av kritiska mineraler till batterier och elmotorer måste skalas upp på kort tid. Miljödeklarationer minskar risken för att natur och människor tar skada i denna guldrusch. Transparens minskar också risken för den backlash i omställningen som kan bli följden om missförhållanden uppdagas.
Centern, Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har uttryckt stöd för en obligatorisk miljödeklaration med livscykelperspektiv. Inget parti motsätter sig förslaget, såvitt Gröna Mobilister vet.
Stora delar av bilindustrin är också positiv. I Gröna Mobilisters enkätundersökning bejakade Audi, Isuzu, Kia, Lexus, Mazda, Polestar, Porsche, Seat, Skoda, Subaru, Toyota, VW och Volvo Cars en miljödeklaration som utgår från standardiserad LCA. Inget företag uttryckte motstånd mot idén.
Nu gäller det bara för regeringen att gripa chansen att göra Sverige till föregångsland.
Jesper Johansson, ordförande, Gröna Mobilister
Per Östborn, projektledare, Gröna Mobilister
Vinjettbilden visar utvinning av litium i Chile av företaget SQM, som är medlem i Global Battery Alliance. Målet är att skapa en hållbar värdekedja för ebilsbatterier.
