Polestar lever liksom Volvo Cars upp till sitt löfte att publicera livscykelanalyser av alla nya elbilsmodeller. Deras färska analys av Polestar 3 visar att klimatpåverkan vid tillverkning och skrotning är lika stor som den var för Polestar 2 år 2021. Den optimering som skett vid tillverkningen äts upp av att Polestar 3 är större och tyngre.
Vinjettbild: Langar, Wakhandalen, nära Pamir Highway, Tadzjikistan. Hemmaplan för en SUV? Foto: Wikimedia
Polestar publicerade nyligen en livscykelanalys (LCA) av Polestar 3. Klimatpåverkan vid tillverkning och skrotning visas i tabellen nedan, där den jämförs med klimatpåverkan hos tre varianter av Polestar 2, och med den bensindrivna Volvo XC40.
Trots att Polestar 3 med sina knappt 2 600 kg är 500 kg tyngre än Polestar 2 har utsläppen vid materialbearbetning och biltillverkning inte ökat nämnvärt – och klimatpåverkan vid batteritillverkningen har minskat något.
När vi jämför med Volvo Cars likaledes färska LCA av EX30, som väger in på knappt 1 800 kg, får vi en vink om vad som hänt med klimatpåverkan om Polestar valt att hålla sitt midjemått i schack i den optimerade tillverkningsprocessen. Klimatpåverkan hos Polestar 3 är 66 procent högre än hos Volvo EX30 med det mindre batteriet.
SUV, mon amour
I sitt pressmeddelande signalerar Polestar pliktskyldigt sin insikt att SUV-trenden eldar på klimatförändringarna, men de kan ändå inte låta bli att brista ut i lovsång:
“As one of the world’s highest-selling car models, there’s lots to love about the versatile and practical Sports Utility Vehicle. From ferrying kids to soccer practice to scaling rocky off-road mountain passes in Central Asia, every location, destination, and occupation has a need for large, practical, and safe vehicles.”
SUV:en är med andra ord det perfekta valet när du kör ungarna till fotbollsträning över väglösa och steniga bergspass i Centralasien.
Nå, att köra ungarna till fotbollsträning i Partille i Polestar 3 går fint, men du kör nog fast i den första bäckravinen om du försöker gena dit genom att vika av från Pamir Highway genom det steniga berglandskapet.
Eftertankens kranka blekhet
Just nu pratar alla om utsläpp och resursanvändning vid biltillverkningen. Till och med VD för den stora bilkoncernen Stellantis, Carlos Tavares, ser ett akut behov av en drastisk bantningskur:
“The automotive industry will have to reduce the weight of EV batteries by 50% in the next 10 years to make electrification environmentally meaningful.”
I år utvärderar EU sitt 25 år gamla fordonsmärkningsdirektiv. Senast den 31 december 2025 ska EU ta beslut om en standardiserad LCA som kan användas som jämförande konsumentupplysning. Bollen är upplagd för att föra in livscykelperspektivet i fordonsmärkningen. Då kan skönhetsidealet komma att ändras så att den mulliga SUV:en inte längre blir så lockande.
Tar Sverige sitt förnuft till fånga?
I detta läge röstar riksdagen den 10 april troligen igenom en lag som gör EU:s minimikrav på konsumentupplysning om nya bilar rättsligt bindande i Sverige, 25 år efter kravens införande. Dessa handlar i stort sett bara om att förbrukning och CO2-utsläpp ur avgasröret alltid ska anges. Snacka om sengångaraktig process kring en futtig reform!
Som tur är har regeringen i sin klimathandlingsplan dessutom utlovat (nåja, föreslagit) en modern miljödeklaration av bilar med livscykelperspektiv, i linje med Energimyndighetens utredning från år 2022. En sådan märkning skulle i ett slag förvandla Sverige från eftersläntrare till föregångare – och skulle inspirera EU i dess arbete med ett nytt fordonsmärkningsdirektiv.
Visst kan vi se förslaget i klimathandlingsplanen som ett löfte, Romina?
Polestar kan agera inspirationskälla för regeringen. De har två gånger fått pris för sin transparens av Gröna Mobilister.
Per Östborn
Projektledare Vi Vill Veta, Gröna Mobilister
So motsvarande tabell för Volvos elbilsmodeller i detta blogginlägg.
