Volvo Cars har lovat att publicera livscykelanalyser av alla nya elbilsmodeller. Nyligen kom en ambitiös livscykelanalys av EX30. Gröna Mobilister ser fram emot den miljödeklaration av bilar med livscykelperspektiv som regeringen aviserat. Då kommer vi att kunna jämföra utsläpp från vagga till grav hos alla nya bilmodeller.
Volvo Cars bestämde sig tidigt att satsa på transparens som ett led i sin satsning på elektrifiering. Redan år 2019 hälsade företaget att de uppskattar att Gröna Mobilister slår på trumman för livscykelanalys (LCA), och de välkomnade arbetet inom EU för att standardisera LCA så att de lättare kan användas för konsumentupplysning.
Vid den tidpunkten tvekade många andra företag inför att dra ifrån mörkläggningsgardinerna och släppa in ljuset på fabriksgolvet – liksom den europeiska branschorganisationen ACEA.
Volvos livscykelanalyser
År 2020 publicerade Volvo Cars en LCA av XC4O Recharge, samtidigt som Polestar publicerade en LCA av systermodellen Polestar 2. År 2021 kom en LCA av C40 Recharge. Alla dessa modeller jämfördes med bensinvarianten av XC40. Nu har vi fått en LCA av EX30. Eftersom alla dessa LCA använder ungefär samma metodik bjuder de in till jämförelser.
Låt oss fokusera på tillverkningen och skrotningen, eftersom det ju är informationen om de faserna i bilens liv som är det nya. Att jämföra utsläpp vid användningen har vi kunnat göra sedan tidigare med hjälp av förbrukningssiffror och data om olika drivmedels klimatpåverkan.
Om vi antar svensk elmix släpper EX30 ut 1,1 ton CO2e under användningsfasen om den körs sammanlagt 25 000 mil under sin livstid, medan XC40 Recharge släpper ut 1,6 ton CO2e. För bensinvarianten av XC40 blir motsvarande utsläpp 45 ton CO2e, givet svensk bensin år 2024 med sex procents reduktionsplikt.
Vad beror skillnaderna på?
Tabellen ovan visar att skillnaderna mellan de olika modellernas klimatpåverkan vid tillverkningen är stor. EX40 Recharge har över 70 procent högre klimatpåverkan än EX30 med det mindre batteriet.
Vi noterar också att EX30 med det mindre batteriet har lägre klimatpåverkan vid tillverkning och skrotning än den bensindrivna XC40. Fördomen att klimatpåverkan vid tillverkningen alltid är högre för elbilar än för bilar med förbränningsmotor stämmer alltså inte!
Utsläppen vid produktion och förädling av material är mycket lägre för EX30 än för de andra modellerna. Det beror så klart på att EX30 är en mindre och lättare bil. En annan bidragande orsak bör vara att andelen återvunnet material i EX30 är den högsta av alla Volvobilar hittills, enligt Volvo Cars pressmeddelande om sin LCA.
”Ungefär en fjärdedel av aluminiumet och nästan en femtedel av stålet är återvunnet material. Dessutom är cirka 17 procent av all plast i bilen, från interiöra komponenter till yttre stötfångare, tillverkad av återvunnet material.”
I sin LCA för EX30 skriver Volvo Cars:
“Approximately 55 per cent of the vehicle’s weight is attributed to the metals aluminum, steel, and iron, while these materials contribute to 58 per cent of the overall climate change impact from the materials, without battery pack.”
Genom att välja återvunna eller fossilfria metaller kan alltså klimatpåverkan pressas ned rejält. Volvo Cars deklarerade redan år 2021 att de planerar att bygga bilar av fossilfritt stål. De slöt då en avsiktsförklaring med SSAB om att köpa stål som producerats med hjälp av vätgas i stället för kol.
Batteriet är en stor utsläppskälla vid tillverkningen av elbilar. Den stora skillnaden i utsläpp mellan EX30 utrustad med LFP-batteri (litiumjärnfosfat) och med NMC-batteri (Litium-nickel-mangan-koboltoxid) kan inte bara förklaras med skillnaden i batteriets storlek, utan beror också på att LFP-batterier ger lägre klimatpåverkan per kWh.
Det finns stor förbättringspotential för alla typer av batterier. Volvo skriver i sitt pressmeddelande:
”Fram till 2025 arbetar […] företagets batterileverantörer för att minska utsläppen från tillverkningen av LFP-batteriet med 20 procent, och med 46 procent för NMC-batteriet. För att göra detta strävar leverantörerna efter att ersätta elanvändningen vid celltillverkning med förnybara energikällor, öka andelen återvunnet innehåll i sina material och minska utsläppen i leveranskedjan.”
Elefanten i rummet
Detta är uppmuntrande läsning. Ett faktum är dock ofrånkomligt: med allt annat lika är klimatpåverkan och resursanvändning vid tillverkningen grovt räknat proportionell mot bilens vikt.
Med tanke på att en elbilens klimatpåverkan under hela livscykeln oftast är lägre än klimatpåverkan hos en bil med förbränningsmotor, måste elbilens användning av kritiska mineraler och andra fysiska resurser ses som mer central ur hållbarhetssynpunkt än dess klimatpåverkan.
Dessa fysiska resurser kan i värsta fall bli en begränsande faktor för elektrifieringen på global nivå. Låt oss hypotetiskt anta att vi nätt och jämnt lyckas skala upp gruvdrift och återvinning för att kunna ersätta alla världens fossilbilar med normalstora elbilar år 2050. Om vi i stället väljer stora SUV:ar räcker resurserna i så fall endast till att ersätta ungefär 60 procent av fossilbilarna. Växthusgasutsläppen från de kvarvarande fossilbilarna skulle bli enorma.
Gröna Mobilister gläds åt att Volvo Cars äntligen tagit fram en rimligt stor elbil som EX30, och vi ger företaget välförtjänt beröm för deras transparens. Tack vare denna transparens kan vi snart vänta oss en livscykelanalys av den enorma elbilen EX90, som väger nästan 2 800 kg. Då kommer det att bli andra tongångar från oss.
Den genomsnittliga vikten hos nya bilar i Sverige ökar med ungefär 50 kg per år. En typisk ny elbil vägde 500 kg mer år 2023 än år 2013. Den uppåtgående trenden är densamma i andra länder.
Volvo Cars måste sluta med dessa groteskerier, liksom alla andra tillverkare. Det är nödvändigt att öka medvetenheten om problemet med överviktiga bilar med hjälp av konsumentupplysning. Ger inte det effekt krävs beskattning utifrån vikt eller utsläpp i livscykelperspektiv.
Standardiserad miljödeklaration på gång
I sin klimathandlingsplan har regeringen föreslagit obligatorisk miljödeklaration av bilar med livscykelperspektiv. För att kunna redovisa utsläpp från bilens vagga till grav på ett trovärdigt sätt krävs standardisering av livscykelanalyser av bilar.
Senast den 31 december 2025 ska EU införa en sådan standardisering, som en del i klimatpaketet Fit for 55. Många bilföretag stödjer idén om miljödeklaration av bilar med livscykelperspektiv. Även Volvo Cars bejakar standardiserad LCA som konsumentupplysning, men ser helst att den utgår från en global standard i stället för än en standard som endast gäller inom EU.
I avsikt att ta fram en LCA-standard har EU-kommissionen initierat projektet TranSensus LCA. FN:s ekonomiska kommission för Europa (UN-ECE) har parallellt satt ihop en arbetsgrupp med en global standard som mål. Magnus Holst är PR- och kommunikationschef på Volvo Car Sverige. Han hälsar att företaget är aktivt inom både UN-ECE och TranSensus och att de inte ser ett motsatsförhållande mellan dessa.
I ett mejl utvecklar Magnus Holst relationen mellan de två projekten:
”TranSensus är mer inriktat mot forskning på metodutveckling, medan UN-ECE jobbar med regelverk och harmonisering. Det innebär att arbetet med TranSensus och dess resultat löpande används som underlag inom UN-ECE, tillsammans med input från andra länder utanför EU (Kina, Japan etc.). Vår förhoppning är att slutresultatet till ramverk som UN-ECE tar fram till stor del kommer att bygga på det arbete som bedrivs inom TranSensus, men det är i dagsläget för tidigt att säga vad slutresultatet kommer att bli. Från tidigare erfarenhet så anpassar EU ofta sina metoder till UN-ECE krav när de väl har beslutats, vilket också kommer bidra till en ökad harmonisering globalt.
Vårt fokus är att jobba för en transparent metod som tar hänsyn till verkliga förhållanden och undviker förenklingar och generaliseringar som gör det svårare för slutkunden att förstå produktens påverkan.”
//Per Östborn, projektledare Gröna Mobilister
Läs mer
Regeringen har aviserat miljödeklaration av bilar med livscykelperspektiv i sin klimathandlingsplan
Gröna Mobilister analyserar varje år de svenska bilarnas vikt. Årets diagnos: Banta bilen – eller planera för dess begravning
Gröna Mobilisters kampanj Vi Vill Veta! för miljödeklaration av fordon
Vinjettbild: Volvo Cars
